Världskrig Z - Rapport från ett zombiekrig

I Max Brooks roman Världskrig Z så har det inträffat som vi alla länge fruktat - zombier har rest sej mot mänskligheten. Boken berättar historien om denna zombiepandemi i intervjuer flera år efteråt. Undertiteln på romanen är "en muntlig historik över zombiekrigen". En hänvisning till Studs Terkels intervjubok Det goda kriget. Terkel tackas också i efterordet.
Brooks entusiasm över den terkelska formen skiner igenom och lyser ibland upp en annars rätt dåligt skriven roman.

Terkel fick på 60-talet i uppdrag att göra en amerikansk motsvarighet till Jan Myrdals Rapport från en kinesisk by. Resultatet Rapport från en amerikansk stad - Chicago bildade grunden till formen för hans senare intervjuböcker.

Därmed är det passande att Världskrig Z börjar i Kina. Från Kina följer vi i tid och rum hur zombierna sprider sej och hur det krig som är i titeln börjar.

Berättelsen utspelar sej i en stor mängd länder (även om U.S.A. är överrepresenterat). Det är främst genom nationella karaktärsdrag som de intervjuade skiljer sej åt. Den palestinske misstror Israel, japanen är ute på nätet hela tiden och den rullstolsburne är rullstolsburen. Personerna i boken blir mer karikatyrer än karaktärer. (Av och till lånar Brooks även från nationernas övriga populärkultur - ett avsnitt med en blind zombiebekämpande samurai i ett öde Japan tillhör bokens bättre delar.)

Intervjuformen har sina fördelar när man ska teckna upp en värld för läsaren. Men också begränsningar. Intervjuerna i böcker som Rapport från kinesisk by och Det goda kriget brukar ofta säjas fungera som fristående berättelser, contes.
Men de har inte början och mitt och sånt på samma sätt som noveller i ett skräckmagasin. Brooks lägger emellertid i flera till oväntade vändningar och överraskande slut och annat man förväntar sej av en populärlitterär berättelse.
Han gör det tyvärr med en rätt klumpig hand. I ett kapitel får man reda på att några överlevande livnärt sej på människokött, vilket signaleras så tydligt att H. P. Lovecraft hade rodnat.

Också den samhällskritik som hör till zombiegenren är rätt tafatt. Fattiga istället för zombies invaderar ett sällskap av kända och rika, planen för att ta itu med the living dead var ursprungligen menad att bekämpa de svarta i Sydafrika.
Det senare berättas tyvärr i ett av de där avsnitten med ett föga oväntat överraskande slut.

Världskrig Z är inte direkt en bra bok, ibland är den till och med direkt usel. Men formen ger en del till läsupplevelsen. Om du vill läsa en blandning mellan Terkels Det goda kriget och George A. Romeros Living Dead-trilogi (Romero tackas också i efterordet) så är den här romanen det givna valet.
Ett bättre val vore förvisso att se Romero eller läsa Terkel.

(Repris från 6 jan 2012. Boken har nu efter mycket om och men blivit film. Filmen (som till skillnad från boken inte fått någon svensk titel utan heter World War Z på de svenska biograferna) verkar ha förlorat det mesta av kopplingen till oral history och Studs Terkel. Jag planerar skriva något om Rapport från kinesisk by i en nära (zombiefri) framtid. Då det i år är 50 år sen den boken kom ut.)

Världskrig Z - Rapport från en zombievärld

I Max Brooks roman Världskrig Z så har det inträffat som vi alla länge fruktat - zombier har rest sej mot mänskligheten. Boken berättar historien om denna zombiepandemi i intervjuer flera år efteråt. Undertiteln på romanen är "en muntlig historik över zombiekrigen". En hänvisning till Studs Terkels intervjubok Det goda kriget. Terkel tackas också i efterordet.
Brooks entusiasm över den terkelska formen skiner igenom och lyser ibland upp en annars rätt dåligt skriven roman.

Terkel fick på 60-talet i uppdrag att göra en amerikansk motsvarighet till Jan Myrdals Rapport från en kinesisk by. Resultatet Rapport från en amerikansk stad - Chicago bildade grunden till formen för hans senare intervjuböcker.

Därmed är det passande att Världskrig Z börjar i Kina. Från Kina följer vi i tid och rum hur zombierna sprider sej och hur det krig som är i titeln börjar.

Berättelsen utspelar sej i en stor mängd länder (även om U.S.A. är överrepresenterat). Det är främst genom nationella karaktärsdrag som de intervjuade skiljer sej åt. Den palestinske misstror Israel, japanen är ute på nätet hela tiden och den rullstolsburne är rullstolsburen. Personerna i boken blir mer karikatyrer än karaktärer. (Av och till lånar Brooks även från nationernas övriga populärkultur - ett avsnitt med en blind zombiebekämpande samurai i ett öde Japan tillhör bokens bättre delar.)

Intervjuformen har sina fördelar när man ska teckna upp en värld för läsaren. Men också begränsningar. Intervjuerna i böcker som Rapport från kinesisk by och Det goda kriget brukar ofta säjas fungera som fristående berättelser, contes.
Men de har inte början och mitt och sånt på samma sätt som noveller i ett skräckmagasin. Brooks lägger emellertid i flera till oväntade vändningar och överraskande slut och annat man förväntar sej av en populärlitterär berättelse.
Han gör det tyvärr med en rätt klumpig hand. I ett kapitel får man reda på att några överlevande livnärt sej på människokött, vilket signaleras så tydligt att H. P. Lovecraft hade rodnat.

Också den samhällskritik som hör till zombiegenren är rätt tafatt. Fattiga istället för zombies invaderar ett sällskap av kända och rika, planen för att ta itu med the living dead var ursprungligen menad att bekämpa de svarta i Sydafrika.
Det senare berättas tyvärr i ett av de där avsnitten med ett föga oväntat överraskande slut.

Världskrig Z är inte direkt en bra bok, ibland är den till och med direkt usel. Men formen ger en del till läsupplevelsen. Om du vill läsa en blandning mellan Terkels Det goda kriget och George A. Romeros Living Dead-trilogi (Romero tackas också i efterordet) så är den här romanen det givna valet.
Ett bättre val vore förvisso att se Romero eller läsa Terkel.

Rapport från tunisisk oas

Chebika. Rapport från tunisisk oas ingick i en serie originalpocketböcker som PAN/Norstedt gav ut i slutet av 60- och början av 70-talet. "Rapport från" finns inte i den franska titeln på Jean Duvignauds studie. Men alla böckerna i denna PAN-serie hette något med "rapport från". Detta efter Rapport från kinesisk by av Jan Myrdal.

Myrdals intervjubok, som kom 1962, hade blivit en stor succé. Fast den blev först en framgång i Sverige efter att den hyllats utomlands. Vissa saker förändrar sej inte.

Den kom att påverka andra reportageförfattare. Men inflytandet från Myrdal i böckerna i PANs Rapport-serie varierar. Sture Källbergs Rapport från medelsvensk stad: Västerås är helt klart influerad av Myrdal, liksom Studs Terkels Rapport från amerikansk stad: Chicago och nog också Anders Ehnmarks Rapport från det röda Emilien.

I förordet till Chebika. Rapport från tunisisk oas nämns Myrdals bok som ett av flera intressanta "på senare tid utkomna arbeten". Men Duvignaud räknar upp fler arbeten av Oscar Lewis. Chebika. Rapport från tunisisk oas kom ut på franska först 1968. Arbetet med projektet hade emellertid påbörjats redan 1960. Då Duvignaud inte ännu kan ha läst Myrdal, men väl Lewis.

Duvignaud hade, liksom Myrdal, skrivit ett par romaner innan denna studie. Men han var också sociologiproffessor. Och boken är en sociologisk studie med sociologistudenter och allt. Boken handlar också mycket om hur Chebika, en stad med 300 invånare, förändras av studien. Att byn ligger i periferin och är efter sin tid betonas.
Medan Liu Lin i Myrdals bok (förvisso en något större by) blir en plats typisk för Kina och revolutionen. I händelsernas centrum.