Världskrig Z - Rapport från ett zombiekrig

I Max Brooks roman Världskrig Z så har det inträffat som vi alla länge fruktat - zombier har rest sej mot mänskligheten. Boken berättar historien om denna zombiepandemi i intervjuer flera år efteråt. Undertiteln på romanen är "en muntlig historik över zombiekrigen". En hänvisning till Studs Terkels intervjubok Det goda kriget. Terkel tackas också i efterordet.
Brooks entusiasm över den terkelska formen skiner igenom och lyser ibland upp en annars rätt dåligt skriven roman.

Terkel fick på 60-talet i uppdrag att göra en amerikansk motsvarighet till Jan Myrdals Rapport från en kinesisk by. Resultatet Rapport från en amerikansk stad - Chicago bildade grunden till formen för hans senare intervjuböcker.

Därmed är det passande att Världskrig Z börjar i Kina. Från Kina följer vi i tid och rum hur zombierna sprider sej och hur det krig som är i titeln börjar.

Berättelsen utspelar sej i en stor mängd länder (även om U.S.A. är överrepresenterat). Det är främst genom nationella karaktärsdrag som de intervjuade skiljer sej åt. Den palestinske misstror Israel, japanen är ute på nätet hela tiden och den rullstolsburne är rullstolsburen. Personerna i boken blir mer karikatyrer än karaktärer. (Av och till lånar Brooks även från nationernas övriga populärkultur - ett avsnitt med en blind zombiebekämpande samurai i ett öde Japan tillhör bokens bättre delar.)

Intervjuformen har sina fördelar när man ska teckna upp en värld för läsaren. Men också begränsningar. Intervjuerna i böcker som Rapport från kinesisk by och Det goda kriget brukar ofta säjas fungera som fristående berättelser, contes.
Men de har inte början och mitt och sånt på samma sätt som noveller i ett skräckmagasin. Brooks lägger emellertid i flera till oväntade vändningar och överraskande slut och annat man förväntar sej av en populärlitterär berättelse.
Han gör det tyvärr med en rätt klumpig hand. I ett kapitel får man reda på att några överlevande livnärt sej på människokött, vilket signaleras så tydligt att H. P. Lovecraft hade rodnat.

Också den samhällskritik som hör till zombiegenren är rätt tafatt. Fattiga istället för zombies invaderar ett sällskap av kända och rika, planen för att ta itu med the living dead var ursprungligen menad att bekämpa de svarta i Sydafrika.
Det senare berättas tyvärr i ett av de där avsnitten med ett föga oväntat överraskande slut.

Världskrig Z är inte direkt en bra bok, ibland är den till och med direkt usel. Men formen ger en del till läsupplevelsen. Om du vill läsa en blandning mellan Terkels Det goda kriget och George A. Romeros Living Dead-trilogi (Romero tackas också i efterordet) så är den här romanen det givna valet.
Ett bättre val vore förvisso att se Romero eller läsa Terkel.

(Repris från 6 jan 2012. Boken har nu efter mycket om och men blivit film. Filmen (som till skillnad från boken inte fått någon svensk titel utan heter World War Z på de svenska biograferna) verkar ha förlorat det mesta av kopplingen till oral history och Studs Terkel. Jag planerar skriva något om Rapport från kinesisk by i en nära (zombiefri) framtid. Då det i år är 50 år sen den boken kom ut.)

Världskrig Z - Rapport från en zombievärld

I Max Brooks roman Världskrig Z så har det inträffat som vi alla länge fruktat - zombier har rest sej mot mänskligheten. Boken berättar historien om denna zombiepandemi i intervjuer flera år efteråt. Undertiteln på romanen är "en muntlig historik över zombiekrigen". En hänvisning till Studs Terkels intervjubok Det goda kriget. Terkel tackas också i efterordet.
Brooks entusiasm över den terkelska formen skiner igenom och lyser ibland upp en annars rätt dåligt skriven roman.

Terkel fick på 60-talet i uppdrag att göra en amerikansk motsvarighet till Jan Myrdals Rapport från en kinesisk by. Resultatet Rapport från en amerikansk stad - Chicago bildade grunden till formen för hans senare intervjuböcker.

Därmed är det passande att Världskrig Z börjar i Kina. Från Kina följer vi i tid och rum hur zombierna sprider sej och hur det krig som är i titeln börjar.

Berättelsen utspelar sej i en stor mängd länder (även om U.S.A. är överrepresenterat). Det är främst genom nationella karaktärsdrag som de intervjuade skiljer sej åt. Den palestinske misstror Israel, japanen är ute på nätet hela tiden och den rullstolsburne är rullstolsburen. Personerna i boken blir mer karikatyrer än karaktärer. (Av och till lånar Brooks även från nationernas övriga populärkultur - ett avsnitt med en blind zombiebekämpande samurai i ett öde Japan tillhör bokens bättre delar.)

Intervjuformen har sina fördelar när man ska teckna upp en värld för läsaren. Men också begränsningar. Intervjuerna i böcker som Rapport från kinesisk by och Det goda kriget brukar ofta säjas fungera som fristående berättelser, contes.
Men de har inte början och mitt och sånt på samma sätt som noveller i ett skräckmagasin. Brooks lägger emellertid i flera till oväntade vändningar och överraskande slut och annat man förväntar sej av en populärlitterär berättelse.
Han gör det tyvärr med en rätt klumpig hand. I ett kapitel får man reda på att några överlevande livnärt sej på människokött, vilket signaleras så tydligt att H. P. Lovecraft hade rodnat.

Också den samhällskritik som hör till zombiegenren är rätt tafatt. Fattiga istället för zombies invaderar ett sällskap av kända och rika, planen för att ta itu med the living dead var ursprungligen menad att bekämpa de svarta i Sydafrika.
Det senare berättas tyvärr i ett av de där avsnitten med ett föga oväntat överraskande slut.

Världskrig Z är inte direkt en bra bok, ibland är den till och med direkt usel. Men formen ger en del till läsupplevelsen. Om du vill läsa en blandning mellan Terkels Det goda kriget och George A. Romeros Living Dead-trilogi (Romero tackas också i efterordet) så är den här romanen det givna valet.
Ett bättre val vore förvisso att se Romero eller läsa Terkel.

Anno Dracula

Anno Dracula av Kim Newman, som nu kommit i nyutgåva, utspelar sej i England 1888. Ett England styrt av prinsgemål Dracula som, efter att han med största lätthet besegrat Van Helsing och hans anhang, gjort drottning Victoria till vampyr och tagit henne som maka.
Vampyrerna lever öppet i samhället och för att kunna göra karriär är det många som låter sej omvandlas, bli nyfödda. Men i London går någon runt och dödar prostituerade vampyrer. Tidningarna kallar honom Jack Uppskäraren.

Mördarens identitet får vi reda på redan i första kapitlet. Det är en av personerna i Bram Stokers Dracula.
Anno Dracula utgår från Stokers roman men också flera andra vampyrberättelser och annan äldre populärlitteratur. Sherlock Holmes sitter inspärrad i ett läger, men hans bror spelar en roll i handlingen. Också vampyrer från filmens värld finns med i boken, som Blackula och greve Orlock (från Nosferatu).

Det är en roande roman men med en del brister. Som de två rätt ointressanta hjältarna - en typisk 90-talsvampyrinna och en rakryggad fauxviktoriansk gentleman. I början tycker jag att också att Newmans språk här känns lite platt, nedtonat. Men han varierar tonen mellan kapitlen. Och några avsnitt, som premiärminister Ruthvens nedlåtande uppräkning av andra vampyrer, har en munter energi.

Det ständiga refererandet till andra historier och de många cameoana kan nog gå en del läsare på nerverna. Men när doktor Moreau och doktor Jekyll i ett kapitel diskuterar fallet med Jack Uppskäraren och vampyrers fysiologi så ger det en tyngd åt texten och romanens teman. Även om den till en del är lånad. Det blir helt enkelt lite mer intressant än om det hade varit två för romanen nyuppdiktade figurer.

Flera av Doktor Jekylls repliker är tagna direkt från R. L. Stevensons klassiska kortroman. Newman har också skrivit en långnovell, "A Drug on the Market", där Jekylls Hydemedicin börjar säljas till allmänheten. Newman har lite specialiserat sej på den här sortens historier, för att uttrycka sej snällt.

Det är en sorts litteratur som kan låta som om det bara vore en något mer sofistikerad variant på Pride and Prejudice and Zombies och såna böcker.
Men Anno Dracula har mer substans. Romanen handlar mer om England år 1992 än om år 1888. Och så om skräcklitteraturen själv.

I boken är Draculas blodslinje sjuk (något som är svårt att inte läsa som en kommentar till vampyrgenren) när de han gjort till vampyrer försöker sej på transformationer så fastnar de ofta halvvägs. Dracula själv visar sej förutom i en prolog inte förrän i sista kapitlet.
Men hans inflytande, hans skugga vilar över resten av boken, resten av genren

Åtta länkar en lördag

It's a black president, Huey Freeman
Boondocks är tillbaka. Werner Herzog är med i episoden i rollen som tysk filmmakare och narrator.

Orden reser av Pia Tafdrup
"Orden har flyttfågelhjärtan,/visar dissektionen,"
Dikt från Tafdrups nya diktsamling Trækfuglens kompas tolkad av Bernur på hans blogg.

Amiri Baraka läser en av sina Why's/Wise

Grant Morrison intervjuas om kommande Läderlappen-serier

The Comics Reporter om Pride och Prejudice och zombies - seriealbumet
"I never had much of a reaction to Jane Austen, but even what little I remember feeling was more profound and human than 'Man, I wish I thought of that.' The more subversive and maybe even more fun thing to do may be to leave the Austen alone."
(Pride och Prejudice är två av bokfolket i Truffauts Fahrenheit 451.)

Den illustrerade mannen (1969)

Radiopjäsversion av Ray Bradburys "The Veldt" (Savannen")
I sf-radioprogrammet X minus 1. Från början av 50-talet.

Pojkar! odla jättesvampar i era källare
Det finns flera av Ray Bradbury Theatre-episoderna att se på nätet. Intressant med den här i och för sej lite taffliga versionen av en av mina favorit-bradburyar är att manuset till avsnittet har skrivits av Bradbury själv och att den har en liknande förskjutning (om än mindre) från föräldra- till barnperspektivet som i den svenska TV-pjäsen Savannen kontra Bradburys originalnovell. Troligtvis byggde den svenska Savannen också på Bradburys pjäsversion av novellen. Vilket skulle förklara varför filmen framstår som en syntes av den yngre och den äldre Bradbury - den är i praktiken skriven av bägge.

Kvinnor och äppelträd och zombies

Den "efterlängtade" Pride and Prejudice and Zombies är nu ute.

För att säkerställa ett snurrande i Austen-graven har Marvel börjat ge ut boken (utan "and Zombies") som serietidning. Med illustrationer som den ovan.

Locus hemsida hade som aprilskämt andra varianter av förbättrade romaner. Bland annat Krig och Fred och Varulvar.

Det där verkar alldeles för kreativt så istället tänker jag lista fem verk, förbättrade med "och Zombies".

På spaning efter den tid som flytt och zombies.

Kvinnor och äppelträd och zombies

Evangeliet enligt Johannes och zombies

Rapport från kinesisk by och zombies

Varat och Intet och zombies

Man kan hålla på hela dagen. För eller senare blir det säkert roligt.

Stolthet och Fördom och de Levande Döda

Bland de kommande böckerna i vår finns en ny zombieroman av Jane Austen.

Eller någon slags remix av Jane Austens Stolthet och Fördom. Pride and Prejudice and Zombies står som författad av Jane Austen och en person vid namn Seth Grahame-Smith.

Boken innehåller Austens text med nya zombietillsatta stycken instuckna. Som en lat version av cut-up.

Hjältinnan kämpar inte bara mot sina känslor för Darcy utan också mot de människoköttätande levande döda.

Ett problem med den här sortens parodier är att skämtet redan är gjort när man ser omslaget.