Visar inlägg med etikett hugo claus. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hugo claus. Visa alla inlägg

onsdag 14 september 2011

Själv är jag lite som Dante. Så där lagom.

Dikten "Dante och jag" är från diktsamlingen Almanak av Hugo Claus. Den har undertiteln "366 knittelverser". Den kom ut 1982.
På svenska finns dikten i urvalet Spåren, översatt av Lasse Söderberg.
Som titeln på diktsamlingen antyder så handlar verserna i Almanak om årets dagar. I "Dante och jag" den 14:e september:

DANTE OCH JAG

Torsdagen den 14 september, Dantes födelsedag,
gick jag omkring i min trädgård, skymningen var mild
och jag tänkte på Dante.
Jag är sådan, tänker ständigt på Dante.
Själv är jag lite som han tror jag. Så där lagom.

Då landade bevingade doggar i en lukt av svavel
med fjädrar och gläfsanden rakt för mina fötter.
Fördömt, som i ett fragment av en canto
damp denna avföda ner på min gräsmatta

Så börjar dikten (vill du läsa hela får du låna eller köpa Spåren). Den avslutas med orden "Jag hatar avkomma och fru/Min enda tröst är Dante nu."

Claus ska ha sagt att han framförallt såg sej själv som poet. Och även om hans prosaverk är bättre representerade på svenska så är hans poesiproduktion omfattande. Poeten Claus är roligare än romanförfattaren Claus. Bägge blandar högt och lågt och sånt. Själv föredrar jag det jag läst av poeten Claus framför hans romaner (jag är sådan). Sen har jag egentligen inte läst tillräckligt mycket av honom för att avgöra vilken del av hans författarskap som är bäst.

Claus fick dödshjälp 2008. Innan dess hade han hunnit med att skriva en stor mängd böcker och att vara ihop med Sylvia Kristel - känd från Emmanuelle-filmerna.
(Idag är förresten inte alls Dantes födelsedag, men, kanske, hans dödsdag)

torsdag 21 juli 2011

5 bra belgiska böcker

Tidigare år har jag enbart uppmärksammat Belgien genom smurfdikterna. Men det finns andra belgare än Peyo som smurfat böcker.

Spåren av Hugo Claus
Ett urval ur 40 år av Hugo Claus' poesiproduktion. Även om hans romaner är mer spridda så säjs Claus själv se sej främst som poet. Claus skriver på nederländska som de pratar i Flandern (Van Herck skriver också på nederländska, de andra tre på franska). Som han skriver om i dikten "Västflandern", som inleder detta urval: "Jag lånar din himmel i mina ord/Dina snår dina lindar bebor mitt språk//Mina bokstäver är: Västflandern dyner och marskland" (övers. L. Söderberg)

Svarta idéer av André Franquin

En samling korta svart-vita serier med besk svart humor utsökt tecknade av Gastons och Marsupilamis skapare.

Vi ses på Plurdag av Paul Van Herck
"- Sam...det är väl ändå rätt Sam? Bibelns författare?
- Ja. Och äh...mina pengar?
- Så får du inte säga det, sade direktören. Ni måste säga: mina Pengar.
Han uttalade tydligt den stora bokstaven." (övers. G. Gällmo)

Supersmurfen av Peyo


Monsieur av Jean-Phillippe Toussaint
Boken följer den aldrig namngivne Monsieur som planlöst tar sej fram i livet: "Ja, vad det än gällde visade Monsieur denna ljumma envishet." (övers. S. Ekelöf) Monsieur är en kort perfekt roman. Främlingen som komedi. Om du bara tänker läsa en belgisk sextiosidig roman från år 1986 i år så är den här ett givet val.
"När de satt i bilen(...)rotade Monsieur buttert i handskfacket efter något att röka (en cigarr) och berättade för Louis om Schrödingers experiment, ett övervärderat experiment, där man stängde in en katt i ett rum tillsammans med en tub cyankalium samt en potentiellt radioaktiv atom insatt i en detektor på så vis att om atomen utsattes för en kärnklyvning fick detta detektorn att utlösa en mekanism som krossade tuben och dödade katten (ja, se folk)."

torsdag 31 december 2009

CALIGULA av Hugo Claus

CALIGULA
Där snart reseda och rädisor blommar
det vill säga i maj och i en trädgård kring rälsen
där ett lokaltåg rullar
ligger nu
i frostvinden och i december
i vinden utan ljus utan herdar utan fåglar
utan minsta chans ett föl som har frusit till döds.

Jag tog det med mig och lade det under glas
jag skärskådar dagarna och timmarna
(som drar förbi på den breda stig
som kallas existensen vilken sannerligen förflyter
i synd och utan förnuftig handling)
och jag väntar på att fölet tacksamt och upptinat
skall rikta sitt första ord till mig.

Hugo Claus
(övers. Lasse Söderberg, i volymen SPÅREN)
Gott nytt.

torsdag 30 april 2009

ur TIO SÄTT ATT BETRAKTA P. B. SHELLEY

6
En gång tände han eld på mr Laker,
familjens butler. I Italien
dansade han till lågorna från en skogsbrand.
Efteråt, i skuggan, grå
kall efter timmar av istappar,
viskade han: "Hör, men lyssna då,
alla himlens ochoceanens grenar
trasslas in i varandra."

8
Till frukost och lunch åt han karameller.
Stolgången kärv av allt opium.
Njurar och blåsa angripna.

Hans tonfall och rytmer
yr över den frusna jorden.
Det ekar av gudar och koltrastar
och hädelser.

Hugo Claus
(övers. Per Holmer och Eva Runefelt,
i Clausurvalsvolymen Spåren)