Visar inlägg med etikett gramsci. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett gramsci. Visa alla inlägg

söndag 2 juni 2013

10 bra italienska böcker


Italiens nationaldag firas som brukligt är med en lista:

Vitaliano Brancati - Den vackre Antonio
Roman från tidigt 50-tal om Antonio som bor i en siciliansk by och tyvärr är impotent. Det är en komedi, mer eller mindre.

Italo Calvino - Om en vinternatt en resande
På jakt efter en roman han läst ett kapitel av får huvudpersonen tag på ett kapitel ur en annan roman. Jakten efter denna roman leder honom till ytterligare en ny roman... Calvinos roligaste bok.

Dante - Paradiset
"En fri man lider hellre hungerdöden/än att han rör vid en av tvenne rätter/på samma avstånd och som frestar lika,/och lammet, som är trängt från ömse sidor/av glupska vargar, darrar för dem båda;/och mellan tvenne hjortar tvekar hunden." (övers. I. Björkeson)

Dario Fo - Gycklarens teater
Ett urval av pjäser och monologer av Fo. Bland annat texter ur Mistero Buffo. Som monologen om Bröllopet i KanaanMistero Buffo utgår från en medeltida komedianttradition. Och borde finnas på svenska i sin helhet. Det gör den inte.'

Antonio Gramsci - Brev från fängelset
Som jag skrivit tidigare: "Den italienske kommunistledaren sitter i fängelse under Mussolini och skriver brev till sin hustru och sina söner. Han uppmanar sönerna som han aldrig mer kommer att träffa att läsa Kipling, särskilt fablerna. Och säjer att de ska tänka på igelkottarna. Hur de större igelkottarna hjälper de mindre, rullar fram fallfrukt till dem.
Gramsci finns förvånansvärt lite av på svenska. Mycket av hans viktigaste arbeten skrevs under fängelsetiden. De här breven handlar dock inte i första hand om Gramscis teorier utan man för möta människan Gramsci." Kom i nyutgåva 2007.

Niccolò Macchiavelli - Diskurserna
Machiavelli må vara främst känd för Fursten och Komedierna (pjäserna som gör att vi ännu denna dag använder ordet machiavellisk i betydelsen festlig och rolig). Men Discorsi (inte heller på svenska) är hans främsta verk. Fast om du läst Fursten så ska du vara beredd på att den i stort sett finns med i diskurserna. Om du inte läst Fursten skulle jag rekommendera att hoppa över den och läsa Diskurserna istället. Och Komedierna.

Pier Paolo Pasolini - Gramscis aska
Dikter. Pasolini var en poet som ibland också gjorde filmer.

Ruzante - Dialoger
Denne italienske 1500-talskomediantens dialoger tillhör den folkliga teatertraditionens största klassiker. Till skillnad från en del andra klassiska komedier (I'm looking at you Moliere) är Ruzante fortfarande rolig. Egentligen skrev han mest på pavanska. En dialekt i Venedig. Volymen Dialoger innehåller, förutom den svenska översättningen, den pavanska originaltexten och en italiensk översättning. Vilket gör att den kan kallas Dialoghi på bibliotek och liknande.

Antonio Tabucchi - Påstår Pereira
Var väldigt populär när den kom. Fortfarande rätt kul.

Simona Vinci - Om barnen vet man ingenting
Den nya italienska litteraturen får representeras här av denna roman (kom 1997 och är därmed vad jag brukar kalla rykande färsk). En ömsom vacker, ömsom hemsk skildring av en grupp barn och deras lekar. Slutet på boken kan vara obehagligt att läsa.

(Repris från 2 juni 2010)
Andra italien-listor:
10 bra italienska böcker (2)
10 bra italienska filmer

måndag 5 september 2011

Veckans tidskrift - Slayage: The Online International Journal of Buffy Studies


När jag läste filmvetenskap (det bör ha varit 1993) så var en av de intressantaste kursböckerna Television Culture av John Fiske. Enda problemet med den är att han nästan enbart tar upp TV-serier som jag aldrig sett.
Televisionsstudierna har fortsatt att utveckla sej sen Fiskes bok. Och det går nu att hitta akademiska texter också om TV som man känner till.
Som de i nättidskriften Slayage - The Online Inmternational Journal of Buffy Studies. Vars första nummer kom ut i januari 2001. Det har blivit 32 nummer.
Slayage hittar man här, med ett arkiv med numren i HTML-text här (numera publiceras journalen i PDF-formatet).

Fiske var postgramscian. Vilket innebar att han gjorde upp med den ideologikritiska synen på populärkultur där denna sågs som ett vapen i borgerlighetens kamp för herraväldet över tänkandet. Istället menade han att publiken förmådde utnyttja det de såg och att de själva var med och skapade betydelsen i TV-serierna (ungefär).

Texterna i Slayage är postpostgramscianska, typ. Och ser inte så mycket på hur publiken ser på Buffy utan läser serien som vilken text som helst (det här skiftet har haft det negativa med sej att det numera i akademiska sammanhang skrivs mer om såna TV-serier som akademiker ser på).

De första årgångarna av Slayage så gick fortfarande Buffy the Vampire Slayer på TV. När serien slutat började tidskriften också att handla om andra TV-serier av Joss Whedon och bytte namn till Slayage: The Journal of The Whedon Studies Association. Nummer 25 var en Firefly-special 32 nummer hittills.

I den finns en postkolonial läsning av den rymdvildavästernserien. Att de lämnat det postgramscianska bakom sej innebär inte att olika postduttar fortfarande är populära i tidskriften. Senaste numret innehåller som exempel en poststrukturalistisk läsning av Buffy om Derrida och Buffyboten.
Ibland kan detta bli lite lätt löjligt (även om just den texten är rätt underhållande).
Och det är ofta de sämre delarna av serien som får de mest pretentiösa läsningarna. Flera texter om den fjärde säsongens militära handlingsspår åkallar Foucault och hans panopticon.
Men det har funnits flera bra artiklar i Slayage under åren - om varför de onda karaktärerna klär sej i läder och jämförelser med slasherfilmerna och en hel del postnånting läsningar.

Låt oss ta en titt på nummer 9 från Augusti 2003.
Det inleds med en lingvistisk läsning av stumfilmsavsnittet Hush. Sen följer en feministisk läsning av serien som flitigt citerar andra Buffyologer - redan nu kan man se denna vetenskapliga disciplin etablera sej. Och David Lavery - ett stort namn inom Buffyforskningen - går igenom olika sätt som Buffy-avsnitten slutar på i "Apocalyptic Apocalypses: The Narrative Eschatology of Buffy the Vampire Slayer".

En text handlar om Angel (det skrivs annars oftare om Spike - Vargen till Buffys Bamse - än Angel i Slayage). Med referenser till Jean Paul Sartres Äcklet.
Ibland gör buffyologerna sej skyldiga till att överskatta seriens kvalité. På en epostlista för Buffyologi så skrev en av medlemmarna ett en Buffy-episod använde sej av samma narrativa grepp som också finns i en Shakespeare-pjäs (vilket den gjorde). Det dröjde inte lång tid innan några på listan utnämnde Whedon till vår tids Shakespeare (vilket han inte är).

Men ofta visar skribenterna en viss distans och humor när de åkallar höglitterära texter. Som när C. W. Marshals artikel "Aeneas the Vampire Slayer: A Roman Model for Why Giles Kills Ben" börjar med noten: "the following contains spoilers both for the fifth season of Buffy the Vampire Slayer and for Virgil’s Aeneid."

lördag 23 juli 2011

Åtta länkar en lördag


Tom Spurgeon om The Death of Speedy Ortiz av Jaime Hernandez
"Death Of Speedy is sad and beautiful and wise, and my absolute favorite comic."

Grant Morrison-panel
"The writer then touched to his upcoming "Action Comics," issues coming out from DC Comics in September. Saying that he saw the changes in Superman, from the "socialist golem" in the '40s to the "family man" of the '60s, all as a natural progression of societal changes".
Morrison ska skriva Action Comics om Stålmannens tidiga karriär. Då han ska vara mer radikal. Medan en annan Stålmannen-tidning av en annan serietidningsförfattare ska utspela sej fem år senare. Så Stålmannen kommer visst över sin radikala fas rätt så fort, with super speed.

Svarta idéer 2
Epix gav bara ut ett album med Franquins svarta humorserier. Men de hade planerat ett till. Som inte blev av. Men på länken kan du hämta hem en piratversion av Svarta idéer 2 översatt till svenska (textningen är lite primitiv).

Annette Kullenberg om Anders Ehnmark om Antonio Gramsci
Recension av En stad i ljus av Anders Ehnmark som tillsammans med ett par av hans andra böcker kommit ut i Norstedts serie Digitala klassiker - en slags print-on-demand. Där finns också Ehnmarks bok om Machiavelli - Maktens hemligheter. Den enda bok jag har som har en blurb av Carl Bildt.

Solstadkviss (och facit)
thauke2read uppmärksammade den norske författaren Dag Solstads 70-årsdag i veckan med en Solstadfrågesport. Jag kunde bara två av frågorna.

Kärlek och stöld - när Nick Cave mötte Bob Dylan
Bernur berättar om ett kort möte mellan Nick Cav och Bob Dylan - "And then we stood there in the mud saying nothing, and I thought, OK, one of us should really go now." Anekdoten är förmodligen från en samling Cave-intervjuer Nick Cave. Sinner Saint som Bernur läst

onsdag 2 juni 2010

10 bra italienska böcker


Italiens nationaldag firas som är brukligt med en lista:

Vitaliano Brancati - Den vackre Antonio
Roman från tidigt 50-tal om Antonio som bor i en siciliansk by och tyvärr är impotent. Det är en komedi, mer eller mindre.

Italo Calvino - Om en vinternatt en resande
På jakt efter en roman han läst ett kapitel av får huvudpersonen tag på ett kapitel ur en annan roman. Jakten efter denna roman leder honom till ytterligare en ny roman... Calvinos roligaste bok.

Dante - Paradiset
"En fri man lider hellre hungerdöden/än att han rör vid en av tvenne rätter/på samma avstånd och som frestar lika,/och lammet, som är trängt från ömse sidor/av glupska vargar, darrar för dem båda;/och mellan tvenne hjortar tvekar hunden." (övers. I. Björkeson)

Dario Fo - Gycklarens teater
Ett urval av pjäser och monologer av Fo. Bland annat texter ur Mistero Buffo. Som monologen om Bröllopet i Kanaan. Mistero Buffo utgår från en medeltida komedianttradition. Och borde finnas på svenska i sin helhet. Det gör den inte.'

Antonio Gramsci - Brev från fängelset
Som jag skrivit tidigare: "Den italienske kommunistledaren sitter i fängelse under Mussolini och skriver brev till sin hustru och sina söner. Han uppmanar sönerna som han aldrig mer kommer att träffa att läsa Kipling, särskilt fablerna. Och säjer att de ska tänka på igelkottarna. Hur de större igelkottarna hjälper de mindre, rullar fram fallfrukt till dem.
Gramsci finns förvånansvärt lite av på svenska. Mycket av hans viktigaste arbeten skrevs under fängelsetiden. De här breven handlar dock inte i första hand om Gramscis teorier utan man för möta människan Gramsci." Kom i nyutgåva 2007.

Niccolò Macchiavelli - Diskurserna
Machiavelli må vara främst känd för Fursten och Komedierna (de senare har som bekant gjort ordet machiavellisk synonymt med skämtsam). Men Discorsi (inte heller på svenska) är hans främsta verk. Fast om du läst Fursten så ska du vara beredd på att den i stort sett finns med i diskurserna. Om du inte läst Fursten skulle jag rekommendera att hoppa över den och läsa Diskurserna istället. Och Komedierna.

Pier Paolo Pasolini - Gramscis aska
Dikter. Pasolini var en poet som ibland också gjorde filmer.

Ruzante - Dialoger
Denne italienske 1500-talskomediantens dialoger tillhör den folkliga teatertraditionens största klassiker. Till skillnad från en del andra klassiska komedier (I'm looking at you Moliere) är Ruzante fortfarande rolig. Egentligen skrev han mest på pavanska. En dialekt i Venedig. Volymen Dialoger innehåller, förutom den svenska översättningen, den pavanska originaltexten och en italiensk översättning. Vilket gör att den kan kallas Dialoghi på bibliotek och liknande.

Antonio Tabucchi - Påstår Pereira
Var väldigt populär när den kom. Fortfarande rätt kul.

Simona Vinci - Om barnen vet man ingenting
Den nya italienska litteraturen får representeras här av denna roman (kom 1997 och är därmed vad jag brukar kalla rykande färsk). En ömsom vacker, ömsom hemsk skildring av en grupp barn och deras lekar. Slutet på boken kan vara obehagligt att läsa.

måndag 15 juni 2009

Sommarläsning


Lyran har tema-trio om sommarläsning.

Om sommaren så skiljer sej det jag läser kanske inte så nämnvärt mot resten av året. Men det finns böcker jag starkt förknippar med att jag läste de första gången på sommaren. Såsom:

Brev från fängelset av Antonio Gramsci

Den italienske kommunistledaren sitter i fängelse under Mussolini och skriver brev till sin hustru och sina söner. Han uppmanar sönerna som han aldrig mer kommer att träffa att läsa Kipling, särskilt fablerna. Och säjer att de ska tänka på igelkottarna. Hur de större igelkottarna hjälper de mindre, rullar fram fallfrukt till dem.

Gramsci finns förvånansvärt lite av på svenska. Mycket av hans viktigaste arbeten skrevs under fängelsetiden. De här breven handlar dock inte i första hand om Gramscis teorier utan man för möta människan Gramsci.

Moby Dick av Herman Melville

Riktigt tjocka böcker hör sommaren till. De många små essäerna som många har svårt för fascinerade mej första gången jag läste boken. De är väl fortfarande fascinerande på sitt sätt men nu vet jag tyvärr att de är fulla av felaktigheter.

Sommarboken av Tove Jansson

Om jag läste denna första gången på sommaren vet jag inte (men jag tror det). Men nu har jag ett eget exemplar av boken. Så denna sommar ska den läsas om.

Tove Jansson skildrar sin barndom med sin familj. Många av personerna kan man känna igen som förebilder för Muminkaraktärerna. Men romanen är stark i sej.

Den senaste pocketutgåvan har Janssons illustrationer som inte alltid finns i gamla utgåvor.