Visar inlägg med etikett macdiarmid. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett macdiarmid. Visa alla inlägg

fredag 30 november 2012

10 bra skotska böcker


Det är Skottlands nationaldag. Dags för haggis, säckpipemusik och en lista med tio bra skotska böcker:

Ian M. Banks - Player of games
En Culture-roman. En svit böcker som varit främsta anledning till att rymdoperan fått en renässans på senare år. Jag har alltid gillat böcker med fiktiva spel och det här är en av de bästa.Kulturerna i romanens värld skildras genom spelen i turneringen. Jag har inte läst så många andra Ian M. Banks (eller för den delen Ian Banks utan M.) men när jag hade läst boken pratade jag om det med en vän som är ett stort fan av Culture-böckerna. Han menade att detta var en av de bättre.

Kenneth Grahame - Det susar i säven
En av de riktigt klassiska barnböckerna. Med Herr Padda och de andra.

Erik Linklater - Det blåser på månen
Också en barnboksklassiker. Med en av genrens bästa boktitlar. De skotska barnboksförfattarna gillar visst vind.

Hugh MacDiarmid - En drucken man beskådar tisteln...
Jag e' inte så full, mest trött intill döden.
Och det är ganska jobbigt att bägarna ta
med Cruive, Gilsanquhar och di andra.
Man e' inte så rask som man en gång va.
(övers. Jan Östergren)
A Drunk Man Looks at the Thistle är en lång spretig dikt. Med referenser, pastischer och användande av dialekter. Det svenska urvalet som fått namn efter dikten innehåller ett utdrag ur detta märkliga och mycket läsvärda roliga poem. Plus flera andra bra kortare dikter.

Ian McDonald - Desolation Road
Denne irländsk/skotske författarens debutroman. SF förvisso men också en roman i den absurda traditionen. Blandar påhittade myter med en uppskruvad variant av småstadsberättelsen. Bör kunna uppskattas även av folk som vanligen inte gillar genren.


Grant Morrison & Chris Weston & Gary Erskine - The Filth
Greg Feely är en ensam kattägande man som får reda på att han egentligen är en agent i organisationen The Hand. Greg Feely är bara är en täckmantel, en persona som injiceras. Men han håller fast vid sitt liv som Greg och vid sin katt även när han måste handskas med minijordar och lyxkryssningscivilisationer som urartat tillsammans med de andra agenterna varav en är en rysk schimpans som utbildats till lönnmördare av KGB.
Serien innehåller Grant Morrisons vanliga teman - metafiktion och frågan vad som är verkligt.
Som i de flesta av Morrisons amerikanska serier finns det en biperson som pratar med skotskt uttal. "See, inna Science Gestapo, everything's just whit it is, no whit wey waant it tay be. Maist peeple jist see whit they're telt so that's whit geez usan advantage thut looks lik magic". Ett grövre skotskt uttal än tidigare Morrison-personer. Och The Filth är Morrison lite mer morrisonsk än vanligt.
De tretton numren finns samlade i en volym.

Edwin Muir - Marionetten
Vackert skriven roman från 1920-talet om en pojke med ett mentalt funktionshinder med ett intresse för marionettdockor. Eller nåt sånt. Det var länge sen jag läste den och handlingen är lite vag i mitt minne. Men jag minns det som en väldigt fängslande bok.

Walter Scott - Ivanhoe
Ivanhoe har lite dåligt rykte i litteraturhistorien. Man brukar där säja att det är synd att Walter Scott bedöms efter sitt sämsta verk. Vilket då skulle vara Ivanhoe. Men denna äventyrsroman är välskriven och har en intressant uppbyggnad.

Muriel Spark - Miss Jean Brodies bästa år
Crème de la crème. Jean Brodie är en lärarinna på en flickskola. Hon håller sej med favoriter och är en gräslig och karismatisk person. En underhållande bok. (Den kom för inte så länge sen ut i nyutgåva. HÄR skrev jag då om den.)

Robert Luis Stevenson - Doktor Jekyll och mr Hyde
Jekyll och Hyde har fått många senare tolkare. Från Allan Edwall till Alan Moore. Men bäst är fortfarande originalet.

(Från 30 november 2009. Jag bytte en av böckerna och la till Spark-länken. Det här är en repris för jubileumsveckan. Men det är faktiskt Skottlands nationaldag. Andra skotska listor jag haft här är:
5 bra skotska skivor
5 bra skotska filmer
Det har blivit en hel del såna här nationaldagslistor på Butter tar ordet. Men jag tror inte det kommer att bli så många fler.)

tisdag 19 juni 2012

Efter att ha talat med 5 000 människor i Edinburgh

Ur "Efter att ha talat med 5 000 människor i Edinburgh"


Efter att ha talat med 5 000 människor i Edinburgh igår,
slogs jag av fasa över deras brist på kärlek till varandra,
deras brist på extas inför detta häpnadsväckande mirakel;
att vara av levande kött och blod, och få leva tillsammans,
och blev förvånad över att såväl män som kvinnor,
ytligt sett så olika, ändå så påtagligt är en produkt
av ett och samma temperament,
doppade i samma färgbad - samma enformiga nyans...

[...]

Därför talade jag med dessa 5 000 människor -
och allihop gick mer eller mindre vilse
mitt i dessa händelseförlopp, så kraftfullt accentuerade.
Och alla de som borde hjälpa till att öppna vägar
för sanna uttrycksformer - lärarna, ministrarna
och författarna - lever som maskar på döda ord
i en stat i en långt framskriden upplösning,
stora ord som dog för mer än tjugo år sedan
- ty de flesta ord med väsentlig innebörd
            dödades i första världskriget -
och Edinburgh har ännu inte fött nya ord
som i sig ger uttryck för något värdefullt,
inget annat än djuriska läten...

Hugh MacDiarmid
övers. Jan Östergen
Inte hela, men ett längre utdrag ur dikten finns i MacDiarmid-urvalet En drucken man beskådar tisteln...
Jag har inte lyckats hitta året när dikten skrevs eller vilken samling originalet finns i.


onsdag 3 november 2010

Bokgeografie laddie - tre skottar


Ensligt O är nu i Skottland på sin bokgeografiska vandring.

Det kan vara svårt att hålla reda på vilka som är skottar. Kommentartråden till min nationaldagslista med 10 bra skotska böcker hade flera förvånade utbrott över att den ene och andre var skotte. Innan den kom att handla om kartheger och rymdvarelser.
Men i alla fall:

Berätta om en skotsk bok:
Muriel Spark - Miss Jean Brodies bästa år
Crème de la crème. Jean Brodie är en lärarinna på en flickskola. Hon håller sej med favoriter och är en gräslig och karismatisk person. Sparks roman är en mycket rolig studie över makten och dess mekanismer. En av de bästa skolskildringarna.
Filmversionen (som bilden till vänster är tagen från) är också rätt bra.

Berätta om en skotsk författare
Grant Morrison är en serietidningsförfattare som numera mest skriver för amerikanska tidningar. Han började emellertid skriva för de brittiska tidningarna. Bland det som kallas för mainstream inom den amerikanska tecknade serierna (det vill säja serier med folk i tajta dräkter som klår upp brottslingar på sin fritid) så är Morrison den kanske nu mest intressanta.
Superhjältegenren är något som många med en viss rätt ser ner på. Men från den tidiga Animal Man till den nyare All-Star Superman så har Morrison givit genren dess kanske märkligaste serier. Och han skriver också en del annat än stålmän och läderlappar. Även om han ofta skriver inom det fantastiska. Från Frankenstein till spionserien The Filth.
Som en första Morrison-serie så rekommenderar jag We3. En berättelse om tre sällskapsdjur, en katt, en hund och en kanin som förvandlats till soldatmaskiner. De tre djuren flyr. På jakt efter vad de vagt minns som hem. Tecknaren Frank Quitely utnyttjar seriemediet till fullo. Det är en vacker och rörande och väldigt väldigt våldsam historia.
Senaste serien Morrison skrivit är Joe the Barbarian som jag tänker läsa när den ges ut i samlad form.
En lista med hans tio bästa tecknade serier finns här.

Berätta om en skotsk bok du skulle vilja läsa
Hugh MacDiarmid - A drunk man looks at the thistle
Jag e' inte så full, mest trött intill döden.
Och det är ganska jobbigt att bägarna ta
med Cruive, Gilsanquhar och di andra.
Man e' inte så rask som man en gång va.
(övers. Jan Östergren)
Hugh MacDiarmids långa spretiga dikt har jag velat läsa så länge jag kan minnas. Det är en dikt full med referenser, pastischer och användande av dialekter. Och ett längre avsnitt utgörs av MacDiarmids tolkning av en rysk dikt. Och jag tror han har lite Dante-verser översatta till skotska med också. Varför inte liksom?
Ett utdrag ur denna gargantuanska skotska dikt finns på svenska i MacDiarmid-urvalet En drucken man beskådar tisteln....

tisdag 1 december 2009

Preludium till månmusik

Vår jord är täckt av kejsardömens spillror,
stora nationer går i sank.
Av Tiden de smulas sönder
och lämnar en rutten stank.

Men tyst! Vad är det för musik jag hör
medan vinden andas snål - ?
- Det är månens underbara finger
över Dödens säckpipshål
...

Hugh MacDiarmid
övers. Jan Östergren

måndag 30 november 2009

10 bra skotska böcker


Det är Skottlands nationaldag. Dags för haggis, säckpipemusik och en lista med tio bra skotska böcker:

Iain M. Banks - Player of games
En Culture-roman. En svit böcker som varit främsta anledning till att rymdoperan fått en renässans på senare år. Jag har alltid gillat böcker med fiktiva spel och det här är en av de bästa.Kulturerna i romanens värld skildras genom spelen i turneringen. Jag har inte läst så många andra Iain M. Banks (eller för den delen Iain Banks utan M.) men när jag hade läst boken pratade jag om det med en vän som är ett stort fan av Culture-böckerna. Han menade att detta var en av de bättre.

Kenneth Grahame - Det susar i säven
En av de riktigt klassiska barnböckerna. Med Herr Padda och de andra.

Erik Linklater - Det blåser på månen
Också en barnboksklassiker. Med en av genrens bästa boktitlar. De skotska barnboksförfattarna gillar visst vind.

Hugh MacDiarmid - En drucken man beskådar tisteln...
Jag e' inte så full, mest trött intill döden.
Och det är ganska jobbigt att bägarna ta
med Cruive, Gilsanquhar och di andra.
Man e' inte så rask som man en gång va.
(övers. Jan Östergren)
A Drunk Man Looks at the Thistle är en lång spretig dikt. Med referenser, pastischer och användande av dialekter. Det svenska urvalet som fått namn efter dikten innehåller ett utdrag ur detta märkliga och mycket läsvärda roliga poem. Plus flera andra bra kortare dikter.

Ian McDonald - Desolation Road
Denne irländsk/skotske författarens debutroman. SF förvisso men också en roman i den absurda traditionen. Blandar påhittade myter med en uppskruvad variant av småstadsberättelsen. Bör kunna uppskattas även av folk som vanligen inte gillar genren.

Mark Millar & Phil Hester - Swamp Thing 166 - 171
Tekniskt sett inte en bok då den inte finns i samlad förm. Mark Millars längd på Swamp Thing (Träskmannen är mestadels svag. Men i dessa sista nummer av serien tillhör de bästa med karaktären. Millar lägger till en religiös dimension i denna sista Träskmannen-berättelse om makt och tro.

Grant Morrison & Chris Weston & Gary Erskine - The Filth
Greg Feely är en ensam kattägande man som får reda på att han egentligen är en agent i organisationen The Hand. Greg Feely är bara är en täckmantel, en persona som injiceras. Men han håller fast vid sitt liv som Greg och vid sin katt även när han måste handskas med minijordar och lyxkryssningscivilisationer som urartat tillsammans med de andra agenterna varav en är en rysk schimpans som utbildats till lönnmördare av KGB.
Serien innehåller Grant Morrisons vanliga teman - metafiktion och frågan vad som är verkligt.
Som i de flesta av Morrisons amerikanska serier finns det en biperson som pratar med skotskt uttal. "See, inna Science Gestapo, everything's just whit it is, no whit wey waant it tay be. Maist peeple jist see whit they're telt so that's whit geez usan advantage thut looks lik magic". Ett grövre skotskt uttal än tidigare Morrison-personer. Och The Filth är Morrison lite mer morrisonsk än vanligt.
De tretton numren finns samlade i en volym.

Walter Scott - Ivanhoe
Ivanhoe har lite dåligt rykte i litteraturhistorien. Man brukar där säja att det är synd att Walter Scott bedöms efter sitt sämsta verk. Vilket då skulle vara Ivanhoe. Men denna äventyrsroman är välskriven och har en intressant uppbyggnad.

Muriel Spark - Miss Jean Brodies bästa år
Crème de la crème. Jean Brodie är en lärarinna på en flickskola. Hon håller sej med favoriter och är en gräslig och karismatisk person. En underhållande bok.

Robert Luis Stevenson - Doktor Jekyll och mr Hyde
Jekyll och Hyde har fått många senare tolkare. Från Allan Edwall till Alan Moore. Men bäst är fortfarande originalet.