När Stig Larssons katt Esset försvann

I början av juli 2003 så försvann den svenska författaren Stig Larssons katt Esset. Stig Larsson skrev en artikel om detta i Expressen 2 juli 2003. Han skrev "Esset, snart 14 år, är den som står mig allra närmast.

  Det låter kanske löjligt. 

  Jag borde väl istället för en katt ha haft en familj. Eller åtminstone en tjej."

Historien slutade lyckligt. Esset återfanns.  I en artikel av Warda Khaldi i Expressen 4 juli 2003 uttalar sej författaren Jan Myrdal (från lucka nummer 4) om saken. Jan Myrdal förstår att Stig Larsson var förtvivlad när Esset försvann och säjer att "kontakten med djur inte är något intellektuellt, utan snarare jämförbart med en förälskelse.".

I Stig Larssons bok Folk på ön (2017) så får vi veta att Esset blev över 20 år. Vi får också reda på att Stig Larsson sen skaffade katten Cecil, "lika bländande svart och storögd som Esset. Lika hänsynsfull."

Senare i samma kapitel skriver Stig Larsson: "På något konstigt sätt växer man ihop med ett djur. Jag förstår dem och de förstår mig."

Fotona på Stig Larsson och Esset ovan är tagna av Björn Tilly. 

Stig Larsson och Sara Lidman pratar sjöar i norra Västerbotten

"Plötsligt kom jag på att jag var inbjuden till Dagens Nyheters middag på van der Nootska palatset. Kim var ju som man säger på rymmen för rånmord. Men jag lyckades övertala honom att det absolut sista stället polisen skulle söka efter honom på var just DN:s kulturfest. Så vi tog en taxi dit. Eftersom middagen var avslutad var det bara öl och vin som fortfarande var gratis. Vi satte oss med var sin öl vid Sara Lidman och kulturministern Bengt Göransson. Som alltid när jag och Sara träffades kom samtalet att handla om hur, exakt på vilket sätt, de olika sjöarna i norra Västerbotten var sammanbundna."

ur När det känns att det håller på ta slut av Stig Larsson

Stig Larssons tio bästa dikter

I dag så fyller den svenska författaren, dramatikern och poeten Stig Larsson 65 år. Vilket vi firar med denna lista med hans tio bästa dikter (eller åtminstone tio riktigt bra dikter) i alfabetisk ordning.

Barnsligt mycket sanning
"(smaken av sockervadd, när den över en timme senare återkommer/i en kort omärkbar rap/just då/när hon ser ner mot grusvägen mellan granskog/i denna sommarkvälls allt tystare fågelfras. . .")
i diktsamlingen Likar

Choklad
"Man ska inte bläddra! –/Mina diktsamlingar är tänkta att läsas från pärm till pärm. – Så mycket/slarv, rent sjabbel, från läsarens håll!"
En dikt om att vilja skriva en dålig dikt. (Det är Tomas Tranströmer som diktjaget föreställer sej bläddrar i hans diktsamling.) I Natta de mina

Det är inte så många i den här stan
I en kulturdebatt nyligen (det vill säja för fem år sen) så fördes Monika Fagerholms roman Diva fram som ett alternativ till Larssons och Karl Ove Knausgårds romaner. Som motto till romanen har Fagerholm sista raden ur den här dikten: "Vet att jag ska slåss i solsken." (Jag håller på att läsa om Diva nu.)
I Deras ordning

Ett bra tillfälle
"Kramfors, någonstans i Ångermanland. Ja, Ångermanland, det är ett landskap som ligger i norra Sverige.
  Texten ska förmodligen översättas, ingen utanför Sverige vet vad Ångermanland är. Alltså måste jag poängtera att det ligger i 'norra Sverige".
  Jag vill att alla ska förstå vad jag menar."
I Larssons senare samlingar är ibland gränsen lite flytande mellan essän och prosadikten. Men det här borde man kunna räkna som prosadikt. Om ungdomar som diskuterar Kafka i Kramfors 2088.
Inleder Wokas lax?

Gul sol
"Fastän elden/brinner i den öppna spisen/och man ser katten i plötsligt dess sken. Eller/mitt på dagen –/n ä r  d e t  s k a  g ö r a  o n t/a t t  u p p f å n g a  s o l e n  t o t a l t  –/då den ändå i gasset/är ett mjukt,/nästan skirt väsen..."
Författare kan delas upp i kattmänniskor och hundmänniskor. Stig Larsson är en kattmänniska.
I Uttal (jag minns tydligt när Uttal kom, jag fick den av min far trots att det varken var jul eller min födelsedag).

Ķațarī
"Ķațarī:  Det finns också en annan berättelse. Den har aldrig berättats."
Diktsvit om en muslimsk poet och militär från 600-talet (om man tycker sviten är för lång för den här listan så kan man räkna enbart den avslutande dialogen). Det finns ett andligt, mystiskt drag i flera av Larssons dikter.
I Samtidigt på olika platser (eller jag tror i alla fall det, jag har dikten i Ordningen en av två böcker med Larsson samlade dikter(den andra heter En andra resa, ibland omarbetade.)

Klick-klick från dörrklockan
Självbiografisk dikt. Överlägsen Larssons memoarbok När det känns att det håller på ta slut. "Det är något som får mig att – om det är på det han säger/eller sättet att vända bort huvudet,/blåsa ner rök mot några stora blommor, dahlior tror jag –/förstå/att Kim måste ha tänkt den tanken: hur han ska döda mig."
I Natta de mina

Kvinnan i huset
I Deras ordning

Ljuset vakande ut oss
"Denna dag, denna onsdag, lilla lilla vännen,/den är liten och pipande, misstyck inte dess känslor, gråtande,/fast barn har lycklig gråt,"
I Händ!

Upplysning
"Så jag ger mig: låter solen komma emot mig."
Sol och ljus är ett vanligt tema i Larssons dikter. I Ändras.


Jag har läst Stig Larsson i många år. På gymnasiet skrev jag mitt specialarbete om honom.Jag har också skrivit en del om honom tidigare här på Butter tar ordet. Ett urval inlägg nedan:
Stig Larsson om Fåglarna och Antichrist
Om en passage i När det känns att det håller på ta slut

Getsemane - om en återuppstånden Jesus
Om en radiopjäs.

Om den omfattande olagliga nedladdningen av Horace Engdahl

Stig Larsson, Artiklar 1975 - 2004 och Jan Myrdal, Medvetandet gör oss ansvariga

Stig Larsson och Jan Myrdal
Om att Larsson är ett Myrdal-fan. Jan Myrdal är med i en av dikterna på vår lista.

(Inlägget är en repris från 2015 när Stig Larsson fyllde 60.)

Stig Larssons tio bästa dikter

Barnsligt mycket sanning
"(smaken av sockervadd, när den över en timme senare återkommer/i en kort omärkbar rap/just då/när hon ser ner mot grusvägen mellan granskog/i denna sommarkvälls allt tystare fågelfras. . .")
i diktsamlingen Likar

Choklad
"Man ska inte bläddra! -/Mina diktsamlingar är tänkta att läsas från pärm till pärm. - Så mycket/slarv, rent sjabbel, från läsarens håll!"
En dikt om att vilja skriva en dålig dikt. (Det är Tomas Tranströmer som diktjaget föreställer sej bläddrar i hans diktsamling.) I Natta de mina

Det är inte så många i den här stan
I en kulturdebatt nyligen så fördes Monika Fagerholms roman Diva fram som ett alternativ till Larssons och Karl Ove Knausgårds romaner. Som motto till romanen har Fagerholm sista raden ur den här dikten: "Vet att jag ska slåss i solsken."
I Deras ordning

Ett bra tillfälle
"Kramfors, någonstans i Ångermanland. Ja, Ångermanland, det är ett landskap som ligger i norra Sverige.
  Texten ska förmodligen översättas, ingen utanför Sverige vet vad Ångermanland är. Alltså måste jag poängtera att det ligger i 'norra Sverige".
  Jag vill att alla ska förstå vad jag menar."
I Larssons senare samlingar är ibland gränsen lite flytande mellan essän och prosadikten. Men det här borde man kunna räkna som prosadikt. Om ungdomar som diskuterar Kafka i Kramfors 2088.
Inleder Wokas lax?

Gul sol
"Fastän elden/brinner i den öppna spisen/och man ser katten i plötsligt dess sken. Eller/mitt på dagen -/n ä r  d e t  s k a  g ö r a  o n t/a t t  u p p f å n g a  s o l e n  t o t a l t  -/då den ändå i gasset/är ett mjukt,/nästan skirt väsen..."
Författare kan delas upp i kattmänniskor och hundmänniskor. Stig Larsson är en kattmänniska.
I Uttal (jag minns tydligt när Uttal kom, jag fick den av min far trots att det varken var jul eller min födelsedag).

Ķațarī
"Ķațarī:  Det finns också en annan berättelse. Den har aldrig berättats."
Diktsvit om en muslimsk poet och militär från 600-talet (om man tycker sviten är för lång för den här listan så kan man räkna enbart den avslutande dialogen). Det finns ett andligt, mystiskt drag i flera av Larssons dikter.
I Samtidigt på olika platser (eller jag tror i alla fall det, jag har dikten i Ordningen en av två böcker med Larssons samlade dikter (den andra heter En andra resa) ibland omarbetade.

Klick-klick från dörrklockan
Självbiografisk dikt. Överlägsen Larssons memoarbok När det känns att det håller på ta slut. "Det är något som får mig att - om det är på det han säger/eller sättet att vända bort huvudet,/blåsa ner rök mot några stora blommor, dahlior tror jag -/förstå/att Kim måste ha tänkt den tanken: hur han ska döda mig."
I Natta de mina

Kvinnan i huset
"Jag ser en kvinna, så många ögon hon har, som två."
I Deras ordning

Ljuset vakande ut oss
"Denna dag, denna onsdag, lilla lilla vännen,/den är liten och pipande, misstyck inte dess känslor, gråtande,/fast barn har lycklig gråt,"
I Händ!

Upplysning
"Så jag ger mig: låter solen komma emot mig."
Sol och ljus är ett vanligt tema i Larssons dikter. I Ändras.

(Först publicerad 20 juli 2015 när den folkkäre poeten fyllde 60.)

Stig Larssons tio bästa dikter

I dag fyller den svenske författaren, dramatikern och poeten Stig Larsson 60 år. Vilket vi firar med denna lista med hans tio bästa dikter (eller åtminstone tio riktigt bra dikter) i alfabetisk ordning.

Barnsligt mycket sanning
"(smaken av sockervadd, när den över en timme senare återkommer/i en kort omärkbar rap/just då/när hon ser ner mot grusvägen mellan granskog/i denna sommarkvälls allt tystare fågelfras. . .")
i diktsamlingen Likar

Choklad
"Man ska inte bläddra! -/Mina diktsamlingar är tänkta att läsas från pärm till pärm. - Så mycket/slarv, rent sjabbel, från läsarens håll!"
En dikt om att vilja skriva en dålig dikt. (Det är Tomas Tranströmer som diktjaget föreställer sej bläddrar i hans diktsamling.) I Natta de mina

Det är inte så många i den här stan
I en kulturdebatt nyligen så fördes Monika Fagerholms roman Diva fram som ett alternativ till Larssons och Karl Ove Knausgårds romaner. Som motto till romanen hat Fagerholm sista raden ur den här dikten: "Vet att jag ska slåss i solsken."
I Deras ordning

Ett bra tillfälle
"Kramfors, någonstans i Ångermanland. Ja, Ångermanland, det är ett landskap som ligger i norra Sverige.
  Texten ska förmodligen översättas, ingen utanför Sverige vet vad Ångermanland är. Alltså måste jag poängtera att det ligger i 'norra Sverige".
  Jag vill att alla ska förstå vad jag menar."
I Larssons senare samlingar är ibland gränsen lite flytande mellan essän och prosadikten. Men det här borde man kunna räkna som prosadikt. Om ungdomar som diskuterar Kafka i Kramfors 2088.
Inleder Wokas lax?

Gul sol
"Fastän elden/brinner i den öppna spisen/och man ser katten i plötsligt dess sken. Eller/mitt på dagen -/n ä r  d e t  s k a  g ö r a  o n t/a t t  u p p f å n g a  s o l e n  t o t a l t  -/då den ändå i gasset/är ett mjukt,/nästan skirt väsen..."
Författare kan delas upp i kattmänniskor och hundmänniskor. Stig Larsson är en kattmänniska.
I Uttal (jag minns tydligt när Uttal kom, jag fick den av min far trots att det varken var jul eller min födelsedag).

Ķațarī
"Ķațarī:  Det finns också en annan berättelse. Den har aldrig berättats."
Diktsvit om en muslimsk poet och militär från 600-talet (om man tycker sviten är för lång för den här listan så kan man räkna enbart den avslutande dialogen). Det finns ett andligt, mystiskt drag i flera av Larssons dikter.
I Samtidigt på olika platser (eller jag tror i alla fall det, jag har dikten i Ordningen en av två böcker med Larsson samlade dikter(den andra heter En andra resa, ibland omarbetade.)

Klick-klick från dörrklockan
Självbiografisk dikt. Överlägsen Larssons memoarbok När det känns att det håller på ta slut. "Det är något som får mig att - om det är på det han säger/eller sättet att vända bort huvudet,/blåsa ner rök mot några stora blommor, dahlior tror jag -/förstå/att Kim måste ha tänkt den tanken: hur han ska döda mig."
I Natta de mina

Kvinnan i huset
I Deras ordning

Ljuset vakande ut oss
"Denna dag, denna onsdag, lilla lilla vännen,/den är liten och pipande, misstyck inte dess känslor, gråtande,/fast barn har lycklig gråt,"
I Händ!

Upplysning
"Så jag ger mig: låter solen komma emot mig."
Sol och ljus är ett vanligt tema i Larssons dikter. I Ändras.


Jag har läst Stig Larsson i många år. På gymnasiet skrev jag mitt specialarbete om honom.Jag har också skrivit en del om honom tidigare här på Butter tar ordet. Ett urval inlägg nedan:
Stig Larsson om Fåglarna och Antichrist
Om en passage i När det känns att det håller på ta slut

Getsemane - om en återuppstånden Jesus
Om en radiopjäs.

Om den omfattande olagliga nedladdningen av Horace Engdahl

Stig Larsson, Artiklar 1975 - 2004 och Jan Myrdal, Medvetandet gör oss ansvariga

Stig Larsson och Jan Myrdal
Om att Larsson är ett Myrdal-fan. Jan Myrdal är med i en av dikterna på vår lista.

Stig Larsson om Fåglarna och Antichrist och kvinnor

"Antichrist är osedvanligt skrämmande. Och på samma sätt som du ovillkorligt fylls av en rädsla för fåglar efter att ha sett Hitchcocks Fåglarna, blir du - i alla fall om du är man - rädd för kvinnor efter att ha sett Antichrist."
ur När det känns att det håller på ta slut av Stig Larsson

(nu föreställer jag mej scenen med lekställningen i Fåglarna men istället för fler och fler fåglar som sitter på klätterställningen är det kvinnor, små kvinnor som ser ut som Charlotte Gainsbourg)
(först på bloggen som del av Citerat från veckans läsning den

2 dec 2012. Kommentaren skrev jag dock på facebook. Larssons bok är en rätt ojämn historia. Det finns en del bitar som gör det hela värt det som när Stig Larsson är på en förlagsfest med en vän som är efterlyst av polisen och Stig börjar diskutera floder i Norrland med Sara Lidman.
Men på senare tid har jag läst samt läst om Larssons senare diktsamlingar (i dag läste jag ut Wokas lax?) som också har självbiografiska inslag och är mycket bättre än den ofta rätt träiga När det känns det håller på ta slut som ibland kändes som om den aldrig skulle ta slut.)

Om den omfattande olagliga nedladdningen av Horace Engdahl

Vithårig (väldigt vithårig) står Stig Larsson och berättar en halv förvirrad anekdot om en bussresande som inte betalar sin biljett: "Alltså jag tycker ju inte att man ska stjäla" säjer Författaren som i en framsynt plan att förhindra den olagliga nedladdningen av sina verk slutade skriva böcker redan för tjugo år sedan.


Detta i Kulturnyheterna där också den inte längre ständige Horace Engdahl välkomnar lagen. Detta är rimligt då Engdahl alltid hållit publikföraktet som det viktigaste för en konstnär. Ingen bra författare får publikens eller kritikens gillande under sin levnad har han hävdat (hittills utan att ha använt sin egen framgång som exempel). Att Horace Engdahl ser fram emot att ta detta förakt till en mer handgriplig nivå och lagsöka sin publik är förståeligt.


Livet har blivit lite farligare för de många som stjäl Horace Engdahls texter.


(Först publicerad den 26:e februari 2009. "Varje konstnär har ögonblick då han drömmer om att bestraffa sin publik" (Horace Engdahl, Meteorer), "Fjorton gånger skrev jag 'huttra'. Det är inte så bra.
- Nä, det är några gånger för mycket." (Stig Larsson, Introduktion))
(Citaten ovan tillades som kommentar till inlägget i november 2011 då det var med i det årets jubileumsvecka. Detta är alltså en repris av en repris.)

Citerat från veckans läsning

"Jag vill att du vet, om det som jag skriver är fiktion eller inte. Har någonting inträffat, är det obehagligt att känna att det behandlas som om det bara var något som man har fått för sig."
ur "Ön med blommorna Rousseau fann" i Wokas lax? av Stig Larsson

"Bibliotekarien hade trott att han lätt kunde kalla på en viss bok så att den flög upp och landade i handen så fort han ropade ut dess klassifikation, men i realiteten var böckerna bara alltför egensinniga, och vissa var rentav riktigt rovlystna. Bibliotekarien avskedades snabbt, och hans efterträdare tog itu med att tämja böckerna igen, men det fanns ändå eftersläntrare kvar, särskilt i schweizisk historia och arkitektur 300-1399, som envist flaxade omkring under taket."
ur Magikerna av Lev Grossman, övers. Helena Sjöstrand Svenn och Gösta Svenn

Citerat från veckans läsning

"BERÄTTAREN: Berätta om manifestet, berätta om SCUM.
VALERIE: En världsomspännande antivåldsorganisation. En utopi, en massrörelse, en skrattande blobb som långsamt breder ut sig över världen."
ur Drömfakulteten av Sara Stridsberg

"Kramfors, någonstans i Ångermanland. Ja, Ångermanland, det är ett landskap som ligger i norra Sverige.
  Texten ska förmodligen översättas, ingen utanför Sverige vet vad Ångermanland är. Alltså måste jag poängtera att det ligger i 'norra Sverige'.
  Jag vill att alla ska förstå vad jag menar."
ur "Ett bra tillfälle" i Wokas lax? av Stig Larsson

Citerat från veckans läsning

"Det låter tokigt men jag tror att tyngd inte ska ses metaforiskt utan att det finns en relation mellan kvaliteter i konstverk och den av samtida atomfysiker postulerade, men ännu inte upptäckta gravitonen, partikeln som 'gör' tyngdkraft, det att stora föremål drar till sig små,
[...]
kvaliteterna i konstverk är någonting fysiskt.
  Fanns bara tekniken vore det alltså möjligt, och jag menar då bokstavligt talat, att väga dem."
ur "Klarhet" i Avklädda på ett fält av Stig Larsson

"Shall I say something nice about Jan Myrdal? Ten years ago I had a friend who was a byrådirectör[...]. I went to see him, and he was sitting there; he is a man of great influence, a nice man, belonged to the Folkpartiet[...]. On his wall there was a little picture of Jan Myrdal. I said 'Why the hell do you have a picture of Jan Myrdal?' And he said, 'Well, when I am sitting here and writing, and I'm dealing with the question of free speech and so forth, sometimes I look up and see Jan Myrdal's face, and then I sharpen up. 'I thought that was a wonderful image of what an intellectual should be, a warning sign on the wall. You can say what you want about Jan Myrdal, but sometimes he has been a sign on the wall. And maybe that's also what an intellectual should be."
P. O. Enquist i intervju i "An evening with Per Olov Enquist. September 3, 1994" från Documentarism in Scandinavian Literature, ed Poul Houe och Sven Hakon Rossel

Citerat från veckans läsning

"När hon stängde kylskåpsdörren såg hon på köksbänken ett paket naturläkemedel mot förkylning och en annan handskriven lapp: 'Ta de här så blir du snart frisk!!! Kram Eva-Stina'

  De tre utropstecknen tydde på dålig stilkänsla"

ur Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson

"Första sommaren minns jag att jag/enbart skrev dikter när det var sol./Ja, det var som att jag inte skulle kunna ha skrivit/om det var... lite molnigt."

ur "Höstvecka" i Natta de mina av Stig Larsson

Stig Larsson och Jan Myrdal

På Babel igår så rekommenderade mot slutet av programmet den norske författaren Karl Ove Knausgård Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell av Jan Myrdal. Stig Larsson som satt bredvid höll med Knausgård om den romanens storhet (Larsson citeras också på baksidan av Modernistas pocketutgåva av boken - den utgåva Knausgård höll upp i programmet). Och tillade att Myrdal är en av våra allra största författare och orättvist förbigången.

I en vänbok som kom ut till Myrdals 80-årsdag medverkar Larsson. Han skriver där bland annat om Samtida..., Den onödiga samtiden och Myrdal om August Strindberg.

Framförallt uppehåller han sej vid Inför nedräkningen. En bok från 1993 som enligt den själv ingår i samma serie som (den senare omarbetade versionen av) Samtida....

"Då jag läser Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell och Inför nedräkningen upplever jag det, helt oreflekterat, som att jag står inför ett ting som inte tidigare har funnits till i världen. Det är som att det grävs fram något som inte i första hand har med mänskliga relationer att göra, utan, hur konstigt det än låter, att det ligger djupare än så."

Larsson skriver om glädjen det ger att läsa Myrdal. Hur en bok som Inför nedräkningen "gör mig glad eller stärkt. Den liksom utandas fågelsång. En sån där mitt-i-pricken-beskrivning av hur underbart det är att skriva." Och "att leva".

En del av Larssons prosaverk kan påminna om Myrdal i språket. Särskilt Introduktion. Men om det är någon påverkan är svårt att säja då de bägge påverkats starkt av Strindberg.
Larsson håller, till exempel i texten i vänboken, En blå bok högt. En blå bok är en uttalad inspirationskälla för Myrdals Rescontra och Samtida....
Inferno av Strindberg märks både i Larssons Introduktion och i flera av Myrdals verk.

(Först publicerad 16 april 2010. "Igår" var alltså 15 april 2010. Jag såg bara slutet av programmet om jag minns rätt. Det räckte i alla fall till ett inlägg. När det skrevs hade jag inte läst Knausgård och hans kamp. Knausgård sa också att Samtida... hade betytt mycket för projektet han höll på med då. Något Larsson sa han nästan förstod. Projektet bör ha varit Min kamp-böckerna. Numera har jag läst de första tre delarna i Min kamp-sviten och tycker nog att man kan ana påverkan från Samtida... i åtminstone de två första delarna av den.)

Citerat från årets läsning

"För att kunna utföra den mördande handlingen måste han koncentrera sig på en enda sak: han fick inte genom någon brysk rörelse väcka Vics uppmärksamhet ty det kunde ju hända att Vic inte var van vid att bli mördad och att han därför skrek."

ur Matrosen & Stjärnan av Jean Genet,  övers. Nils Kjellström

"Malmö rustade för julfirande. Kapitalismen beväpnar sig ibland med batonger, ibland med glitter.
[...]
  'Det finns en teori om julen och varulvarna', sa Henry när vi kryssade fram mellan barnvagnar inne på Triangelns köpcentrum. 'Kyrkan lärde att de som föddes på julafton blev varulvar.'
  'Varför då', sa jag när jag tipptappade genom det grå slasket vid utgången.
  'Jo, Gud blev sur för att det var Jesus födelsedag. Ingen annan fick ta åt sig uppmärksamheten. Så därför blev de som föddes på julafton varulvar.'
  'Typiskt Gud', sa jag."
ur Han åt mitt hjärta av Viktor Algren

"Jag står med en sladdrig sol under himlen:/åh att bevara dess fruktbara värme en vinter."
ur "Maneter" i Ljus av Inger Christensen, övers. Marie Silkeberg

"You set the ideal that all should be healthy and well adjusted. No! No! Were we all well adjusted, we would ossify and die. The world is kept healthy only by some of the unhealthy minds lurking in it. The first implement made by man was not a scraper or celt or stone knife. It was a crutch, and it wasn't devised by a hale man."
ur "Eurema's Dam" av R. A. Lafferty

"Ni vet att Tito Ralph ofta satt i fängelse, och han var en bra fånge. Han visste hur ett fängelse skulle skötas. Snart visste han mer om fängelset än någon annan. Så dog Daddy Marks, den gamla fångvaktarn, och Tito Ralph fick hans plats. Det har aldrig funnits en bättre fångvaktare. Han skötte allting precis som det skulle skötas. Men han har ett litet fel. När han har druckit vin glömmer han att han är fångvaktare. Han rymmer, och de blir tvungna att fånga honom igen."

ur Riddarna kring Dannys bord av John Steinbeck, övers. Sven Barthel

"Trollkarlen från Övärlden hette den, skriven av någon som hette Ursula K. LeGuin, och redan efter de första två sidorna visste jag att det här, det här var en helt fantastisk bok. Men ändå var det inte utan tvekan som jag lade mig på sängen med den, för mamma var ju hemma, och jag ville också vara tillsammans med henne så mycket som möjligt."
Karl Ove Knausgård, i Min kamp 3. Övers. Rebecca Alsberg

"Antichrist är osedvanligt skrämmande. Och på samma sätt som du ovillkorligt fylls av en rädsla för fåglar efter att ha sett Hitchcocks Fåglarna, blir du - i alla fall om du är man - rädd för kvinnor efter att ha sett Antichrist."
ur När det känns att det håller på ta slut av Stig Larsson

"- Hm, muttrar Strindberg."
ur Det vita kolet av Eva F Dahlgren

(Citaten är från "Citerat från veckans läsning" som jag brukar ha på söndagar. Stig Larsson-citatet var med i förra "Citerat från årets läsning" men var från den veckans läsning. När jag läste det föreställde jag mej scenen med klätterställningen i Fåglarna men istället för fåglar satte sej där fler och fler kvinnor, små kvinnor som såg ut som Charlotte Gainsbourg.)

Smurf-svar

Här följer svaren till smurfdikterna:
1.
"Eufori" av Gunnar Ekelöf. Finns i Färjesång. Osmurfad börjar dikten: "Du sitter i trädgården ensam med anteckningsboken, en smörgås, pluntan och pipan." Jag hade även med de två sista raderna som tillhör Ekelöfs mest citerade: ""Jag sjunger om det enda som försonar,/det enda praktiska, för alla lika."
2.
"Howl" av Allen Ginsberg. Den här borde du ha kunnat. "I saw the best minds of my generation" och allt det där.
3.
"Mani" av Stig Larsson. Dikten börjar "Min penis är fuktig./Jag har tvättat den." Det diktjaget tror att de äter mycket av här på Kungsholmen är ravioli. En av de få svenska dikterna om ravioli.
4.
"Uppbrott" av Arthur Rimbaud. "Sett nog.[...]Fått nog.[...]Gått nog." Rimbaud var typ tolv när han skrev dikten. (övers. Helmer Lång)
5.
"Vän, i förödelsens stund" av Erik Johan Stagnelius. Det var diktens slut som försmurfades: "Därföre gläds, o vän, och sjung i bedrövelsens mörker:/Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud."

Citerat från veckans läsning

"Plötsligt kom jag på att jag var inbjuden till Dagens Nyheters middag på van der Nootska palatset. Kim var ju som man säger på rymmen för rånmord. Men jag lyckades övertala honom att det absolut sista stället polisen skulle söka efter honom på var just DN:s kulturfest. Så vi tog en taxi dit. Eftersom middagen var avslutad var det bara öl och vin som fortfarande var gratis. Vi satte oss med var sin öl vid Sara Lidman och kulturministern Bengt Göransson. Som alltid när jag och Sara träffades kom samtalet att handla om hur, exakt på vilket sätt, de olika sjöarna i norra Västerbotten var sammanbundna."
ur När det känns att det håller på ta slut av Stig Larsson

Lucka tre: ur Två o:n

"En annan sång - den kanske mest populära här, och den första som jag kom att lära mig texten till - handlade om rösten som invaderade den som den talade till. En gång buren av en pojke på ett solbelyst fält; han blev den rösten som ljus blir dag. För var och en som sedan hörde sången, kom den in - upprepad likt evigheten i en spegelsal. Från mun till mun for den, som den friaste fågel. Och alla blev de samma barn därefter."
ur "Två o:n" i Om en död av Stig Larsson

Citerat från årets läsning

"Anatole France[...]berättar om en notorisk agnostiker som en morgon besökte en from katolik. Den fromme katoliken var berusad och började utgjuta förfärande hädelser. Blek och chockad sprang agnostikern iväg från huset.[...]
'Jag hävdar fortfarande att det inte finns någon Gud. Men den där karlen tror på honom. Antag att en blixt sändes ner för att döda honom. Hur skulle jag kunna veta att inte jag också skulle stryka med? Jag stod ju bredvid honom.'"
ur "Bläckan i tunneln" av Brian Nolan (som också kallade sej för Flann O' Brien), övers. Erik Andersson, i Tema O'Brien

"Antichrist är osedvanligt skrämmande. Och på samma sätt som du ovillkorligt fylls av en rädsla för fåglar efter att ha sett Hitchcocks Fåglarna, blir du - i alla fall om du är man - rädd för kvinnor efter att ha sett Antichrist."
ur När det känns att det håller på ta slut av Stig Larsson

"Obesjunget är ju ingalunda Härnösand."
ur Kritik av Klara Johanson

"Alla konstverk är farliga. Min lille son försökte flyga när han hade sett Disneys Peter Pan. Jag fick tag i benen på honom just som han skulle flyga ut genom ett fönster på fjärde våningen. En man i staten New York offrade 67 barn till Jakobs Gud - han älskade Gamla Testamentet, helt enkelt. En pojke i Oklahoma stack ner sin mors andra man när han hade sett Hamlet. En man i Kansas City kopulerade med sin fru efter att ha läst Lady Chatterleys älskare."
Anthony Burgess, i en artikel i Rolling Stones den 8 juni 1972, och som efterskrift i den förra svenska utgåvan av Clockwork Orange, övers. Caj Lundgren

"Den administrativa framgången är en klättring på såpad stång. Jag iakttar vännerna som strävar uppåt. Allvaret i deras ansikte. De spända nacksenorna. Byxorna blöta av grönsåpa.
- Livet är kort men arslet är långt, ropar jag upp till dem; både för att visa att jag är klassiskt bildad och för att muntra upp dem.
Men de tycker inte om mina uppmuntrande tillrop; de fäktar avvärjande med händerna som för att tysta mig[...]blaff, säger det då och de halkar utför"
ur "Flugsommar" i Skriftställning av Jan Myrdal

"En eftermiddagspromenad genom Malmö. Hemstaden. Jag säger det igen. Upprepar mig. Det är enda sättet för mig att förstå att det är sant."
ur Och allt skall vara kärlek av Kristian Lundberg

"Nu var ensamheten liksom understreckad."
ur Mor gifter sig av Moa Martinson

"- Nåja, sa jag. Inte ska jag förråda er. Se bara upp för de allra största, när ni knycker. De största bränns."
ur "Ur världslitteraturen" i Lastbara berättelser av Ivar Lo-Johansson

Och de orden från Ivar-Lo får avsluta vår jubileumsvecka. Citaten kommer från olika söndagars Citerat från veckans läsning. Utom Stig Larsson-citatet som är från denna veckas läsning.

Komedin I av Stig Larsson

Komedin I (1989) är Stig Larssons fjärde (och senaste) roman. Den handlar om den åldrade författaren Stig i ett framtida Sverige. Stigs böcker har rensats ut från biblioteket för att de är för dekadenta. Han försörjer sej med att skriva manus till scenuppträdanden i en nattklub, där en besökare lottas fram för att bli avrättad.

"Ett tag befinner han sig i ett läger - detta är episkt berättat. Då är vi inne i ett slags framtid" heter det på baksidan av Larssons närmast föregående roman Introduktion (1986). Där fungerar de scenerna mer som ett utomrealistiskt inslag, likt den infettade damsko huvudpersonen Thomas hittar på trottoaren i början av boken. 
Och "episkt berättat" får nog, om vi antar att Larsson själv skrivit det (baksidor är ofta delvis skrivna av författarna), ses som smått sarkastiskt. Påminnande om den "Gogols blick" en av Stigs författarkollegor vill att han ska skildra Sverige med i Komedin I.

Framtidens språk är ett problem de flesta framtidsskildringar hoppar över. George Orwell ägnar till exempel ett kapitel av 1984 åt nyspråk men romanfigurerna pratar helt vanlig 1940-talsengelska. 
Det finns inga framtidsglosor i Komedin I men den första hälften av boken är uppbyggd enbart av det svenska språkets vanligaste ord (de 1500 vanligaste, enligt Larsson i intervjuer). Det här används mer för att spegla Stig än samhället i stort - när Stigs begär väcks till liv igen (bland annat av en 11-årig grannflicka) så ökar romanens ordförråd. Men det är ett intressant sätt att tackla framtidsspråkfrågan på.

Nu fungerar det inte riktigt. Romanen innehåller ett par starka stycken men är Larssons svagaste.

(Från 1 december 2011. En lucka i förra årets butterkalender med det som jag tycker rätt så piffiga temat svenska framtider från förr. Jag håller på att läsa hans nya När det känns att det håller på ta slut. Där han avråder kronprinsessan Victoria från att läsa Komedin I. Larsson verkar ändå tro att Komedin I är en bra roman. Det är den inte.)

Åtta länkar en lördag

White People Mourning Romney 

Det fick inte så mycket uppmärksamhet i svensk media men det har varit presidentval i Förenta Staterna. Barrack Obama vann. Ovan är en tumblr med bilder på folk som är ledsna över Mitt Romneys förlust. Skadehumor är den sanna humorn. Runt 60 procent av den vita befolkningen i USA röstade på Romney. 

It's a black president, Huey Freeman

Första avsnittet i tredje säsongen av The Boondocks handlade om förra gången Obama vann. Werner Herzog är med. 

Intervju med Samuel R. Delany i The Paris Review

Där man bland annat får reda på att Delany är dyslektiker. Dyslektiker verkar vara överrepresenterade bland författarna.

"Om det tog slut nu" av Victor Malm

"Dagar eller böcker som insekter." Aforismer i Rymden.

Julia Pennlert om När det känns att det håller på att ta slut av Stig Larsson

Om Stig Larssons nya jagroman. 

Inte bara rosa drömmar. Utdrag ur intervju med Stig Larsson av Christoffer Barnekow

En glömd kinesisk författarinna. Ingrids boktankar om Han Suyin

Han dog i veckan. I slutet av förra månaden skrev Ingrid på Ingrids boktankar om henne. Hon läste och skrev också om Hans genombrottsroman Skimrande dagar

Åtta länkar en lördag

Återkomsten.

So Far Apart - Book Circle
Jag är med i senaste So Far Apart - Rene Engströms och Rasmus Grans gemensamma dagboksserie på nätet.(Bilden ovan är av Rene Engström.)
Jag är den i Renes serie med repliken om tonåringar och potatisar. Medan jag tror att det är jag som säjer att Haraki Murakami är Japans svar på Stephen King i Rasmus serie. Men jag minns inte om det vart positivt eller negativt menat.
Det handlar om vår bokklubb. Där vi alltså diskuterade 1Q84 av Murakami (andra boken). Sen dess har vi haft ett möte till. Om En dag i Ivan Denisovitjs liv av Solsjenitsyn. Rene tyckte den borde sättas upp som musikal.

Duet on Solo
Sean Witzke och Matt Seneca diskuterar varje nummer av tidningen Solo som gavs ut av DC Comics. Varje nummer av tidningen hade en serietecknare som tecknat alla serierna.
Intressanyast tyckte jag Paul Pope-numret, Michael Allred-numret och Brendan McCarthy-numret var.

McCarthy-numret var det sista av Solo. Jag skrev kort om det HÄR i 2008 när denna blogg var ung och vacker och begåvad.

Bernur om Avklädda på ett fält av Stig Larsson
Bernur har i veckan haft en serie inlägg om Stig Larsson. Och har lyckats pricka in tre böcker som jag inte läst.

Africa? av Ron Wimberly
Hommage till Alphaville av Jean-Luc Godard av serietecknaren Ron Wimberly.