buttertaro rdetbuttertarorde
butter tar ordet but
tertarordet butter tar ordet
tarordet butter tar ordet buttertarord etbuttertarordet butter tar ordet butter (Bilden är gjord av Franciszka Themerson)
Här är svaren till de fem försmurfade (förbättrade) dikterna från onsdagen.
a.
"Begravningsblues" av W. H. Auden. I en tidig version funderade Auden på att kalla den för "Den där dikten från Fyra bröllop och en begravning". Vilket är ett lite märkligt sammanträffande.
b.
"Ja visst gör det ont" av Karin Boye. Boye skrev flera bra dikter. Det här är inte en av dem. Konungen svarade rätt.
c. "Sång 16" av Catullus. trndy svarade rätt och skrev att det var den snällaste versionen av den dikten. Ebbe Lindes översättning (som är den som utgicks från och som finns att läsa på länken) kan annars tyckas mildare än senare. "Jag ska sota er jag" heter nåt annat i andra översättningar.
d.
"Resumé" av Dorothy Parker. Konungen (under antiken var konung en grovt förolämpande term) svarade rätt.
e.
Början av "Skisser till ett av dödens tal" av Bruno Smurf. Öijer. Konungen svarade rätt här också.
På sista tiden har jag bläddrat en del i mina Dorothy Parkers (vädret inbjuder mer till att bläddra i böcker jag redan läst en till att läsa nytt). När jag gör det brukar jag också spela albumet Poems by Dorothy Parker med gruppen Light of Love ledd av Annica Blennerhed (ibland heter det att albumet heter Light of love med Blennerhed som soloartist - jag är inte säker på vilket som är rätt). För till fället är jag dock utan vinylspelare. Åtminstone en sång visade sej som tur var finnas på det där internättet.
Jag har skrivit lite kort om tidigare. (Men då fanns det inget exempel från skivan att hitta på nätet)
Skivan innehåller tio sånger. Dikter av Parker tonsatta av Blennerhed. Det är mestadels korta humoristiska dikter. Som kanske inte direkt slår en som lämpligt popsångsmaterial. Blennerhed löser delvis detta genom att upprepa rader.
Den sång som nu finns på youtube: "Story":
är ett rätt typiskt spår.
Dikten går:
"And if he's gone away," said she, "Good riddance, if you're asking me. I'm not a one to lie awake And weep for anybody's sake. There's better lads than him about! I'll wear my buckled slippers out A-dancing till the break of day. I'm better off with him away! And if he never come," said she, "Now what on earth is that to me? I wouldn't have him back!" I hope Her mother washed her mouth with soap.
(dikten finns översatt av Ingeborg Björklund i Parker-urvalet Dikter. Men tillhör inte de bättre av den volymens tolkningar. "I hope/Her mother washed her mouth with soap" blir där "Jag/förmodar hennes mor idag/gnor henne grundligt ren om mun,/den svartnade i sanningsbrunn!")
Blennerheds sång med dess doakör ger på en gång något sorgset och triumfatoriskt åt texten. En effekt som återkommer på flera av sångerna. Slutradens poäng kommer plötsligt, utan tillgång till texten skulle man nog missa den. Detta plötsliga stopp är en effekt som används på flera av sångerna på skivan.
Musiken är 80-tal på ett sätt som man kanske skulle tro enbart skulle passa låtar som "Résume" ("Guns aren't lawful/Nooses give") eller rader som "She is happy, for she knows/That her dust is very pretty". Men Blennerheds deppjassrockstämma fungerar väl också til de lättsammare, mindre dödsromantiska, dikterna. Det är ett bra album som är väl värt att söka upp om man gillar Parker.
Bland en bunt böcker som jag nyligen snott från min bror finns en liten volym med Dorothy Parker på svenska. Den är stor som en mindre anteckningsbok, rosa och har på omslaget en illustration som får den att se ut som en kärleksdiktsantologi för ungmöer (möar?). Förordet är undertecknat "Översättarinnan".
Fast översättarens namn står på försättsbladet. Ingeborg Björklund, en radikal svensk poet och romanförfattare. Illustrationerna, som inne i boken passar Parkers dikter bättre (fast de ger ett visst veckotidningsuttryck), är gjord av pseudonymen Anne-Grete.
Boken är från 1946 och urvalet är bra. Från alla tre Parker-samlingarna, med en tonvikt på den första. Översättningen är förvånansvärt bra, Parker är svåröversatt pågrund av hennes beskedligt enkla rytm. Björklund ägnar en stor del av förordet till ett kunnigt utläggande om hennes användande av rytm och de problem det gett tolkningarna. En del av slutrimmen är lite underliga och det påminner rätt mycket om svensk 30-talspoesi i tonen. Vilket krockar lite med den Parker man är van vid. Tolkningarna är i vilket fall ambitiöst gjorda, vilket då förordet visar på. Fast samma förord slutar med en förhoppning att boken ska "visa männen hur allvarligt kvinnorna tar kärleken och visa kvinnorna, att de inte behöver ta kärleken så allvarligt".
Boken är på detta sätt förklädd till en i hast sammansatt samling humoristisk vers.
När man ser bloggosfärens diktantologi via Bokmania slår en två saker: dels att den nitton år gamla Tua Forsström-dikt jag postade är, förutom de dikter som skrivits av bloggarna själva, är den nyaste i samlingen. (Vad det säger vet jag inte riktigt). Dels att där är en mycket stor andel Dorothy Parker.
När jag gick på gymnasiet var Dorothy Parker populär bland de svartklädda. Uppenbarligen är hon fortfarande rätt populär. Dorothy Parker (1893-1967) skrev förutom dikter även noveller. Hennes debut Levande begråtna är en bra samling. Det finns de som kallat Parkers noveller för Hemingway Light, men Hemingway själv är Hemingway Light.
I alla fall det är för sina korta humoristiska dikter Parker är mest känd. Den melodiska rytmen i dessa har gjort att många musiker har tonsatt hennes verk. Bland de som lyckats bäst är den svenska Annika Blennerhed. Hennes skiva Light of love från 1985 innehåller elva dikter omgjorda till popsånger. Bland de bättre finns "The Red Dress", "Story", "A Dream Lies Dead" och ""the Whistling Girl".
Det verkar tyvärr inte finnas några låtar skivan att hitta på nätet men albumet bör gå att finna i begagnade skiv-affärer. Att lägga märke till är att Blennerheds namn inte står på skivan. Utan bara Light of Love.
"a great Swedish blog about music and comics and other pop culture"
Rene Engström på Twitter
"Välskrivet, intelligent och klädsamt nördigt om sci-fi, skräck, fantasy och serier. Och för all del, obskyra radiopjäser av Stig Larsson.
Andedräkt av koppar
"Den är skitbra."
Livet är underbart
"en av de bästa när det kommer till litteratur. Det finns få andra bloggar som har påverkat mitt läsande på det sättet.[...]Bloggen är med andra ord en pärla, värd att kolla in."
Viktor Algren
"som vanligt pantad och avundsjuk. Det är tur att du bara sitter i ditt lilla källarhål med dina sura uppstötningar."
En läsare.
"Verkar öht vara en kul blogg."
Tempus Fugit