Citerat från veckans läsning

"Det hjälper inte att de har bevarat det där egendomliga, ansträngt varsamma beteende som den vite mannen aktar lika noga på när han umgås som en alkoholist ger akt på sig i sällskapslivet;[...]inuti finns något annat."
ur Glöd av Sándor Márai, övers. Maria Ortman

"Jag skildrar alltså denna värld, mörkrets tid, där en annan värld eller en annan tid bara skymtar glimtvis. Ungefär som i Tarkovskijs film Stalker,[...]stalkern söker efter paradiset eller den inre världen. För att finna den måste man göra resan ända längst in i Zonen. Innan han beger sig in i den är bilderna svartvita. Men i Zonen är det färg. När han så kommer tillbaka igen med sitt vetande, glimtar det till av färg i vissa sekvenser[...]Zonens färgskala följer glimtvis med ut i verkligheten. Det han sökte fanns där, i hans hemska vardagstillvaro, fast han inte visste om det."
Birgitta Trotzig i intervju gjord av Agneta Pleijel, "Människan, skapelsen, skapandet" ur Litteratur för amatörer av Agneta Pleijel

Ett tidigt utkast till Stalker

Andrej Tarkovskijs långfilm Stalker bygger på bröderna Strugatskijs roman Picknick vid vägkanten. Främst på romanens sista kapitel.

Strugatskijarna skrev också manus till filmen. Och ett tidigt utkast finns publicerat. Filmandet av Stalker tog tre år och slutresultatet skiljer sej en hel del från denna tidiga manusversion.

Språket i Picknick vid vägkanten har drag av hårdkokt amerikansk prosa. På gränsen till pastisch. Detta har försvunnit från manuset/novellen "Stalker".
Figurerna i filmen finns här. Men det är mycket mer dialog än i den färdiga filmen.

Romanen Picknick vid vägkanten har oförtjänt dåligt rykte. Då den alltid blir jämförd med Tarkovskijs vackra, märkliga och mångbottnade film.
Men romanen står bra på egna ben. Den är bättre än detta första manusutkast. Och även om filmen nu är bättre så är det ändå två väldigt olika verk.

"Stalker", manusutkastversionen, finns utgiven på svenska tillsammans med några till Strugatskij-noveller i boken Stalker. Men först hade den publicerats i Jules Verne magasinet 401.

Det var det första nummer av JVM som jag läste.

De sålde några nummer av tidningen billigt i ett antikvariat i Kristianstad som jag brukade gå till på gymnasietiden. Jag läste egentligen inte science fiction på den tiden. Men jag hade sett och uppskattat Tarkovskijs film. Jag köpte också ett nummer av tidningen med en Majakovskij-pjäs i och ett annat där jag gillade omslaget (en leende groda).

Förutom Tarkovskijs novell/manus innehöll den tre till noveller, bland annat den korta skräckklassikern "Född av man och kvinna" av Richard Matheson.
Samt en faktaavdelning. Som upptog lika mycket utrymme som novellerna.
Det här var nytt för tidningen. Som hade fått en make-over. En av faktaartiklarna handlade om de olika versionerna av Jules Verne magasinet genom tiderna.

Det andra faktainslaget var en artikel av Brian W. Aldiss om SF-världen som måste ha varit obegriplig för mej på den tiden.
Ett av de andra tre numrena innehöll emellertid en artikel av Joanna Russ om fantasy och kritik som jag uppskattade redan då och som gjorde att Russ var en av de författare jag först läste när jag några år senare började att läsa lite mer SF.

Även om tidningarna inte med en gång gjorde mej till SF-läsare så fick nog detta att de innehöll Majakovskij och Tarkovskij-manus och konstig holländsk science fiction (numret med grodomslaget) mej att se på genren på ett annat sätt.

10 bra ryska filmer

Idag är det Rysslands nationaldag. Vilket vi firar med en lista.

27 missing kissesEn pojke förälskar sej i en flicka som inleder ett förhållande med hans far. Utspelar sej i en sovjetisk by en sommar då den lokala bion visar Emmanuelle
Egentligen en georgisk film. Men det prats lite ryska i den. Och det lär dröja innan det kommer någon lista med 10 bra georgiska filmer här. Men den här filmen från år 2000 vore självskriven på en sådan.

Aelita
Stumfilm om en revolution på Mars. Snygga kulisser.

Ballad om en soldat
Film från 50-talet om andra världskriget. Mycket dubbelmontage och sånt. Kanske lite väl sentimental.

Gå och se
Också om andra världskriget. En fruktansvärd skildring och en mycket stark film.

Mannen med kameran
Dziga Vertovs nyskapande dokumentärfilm.

Nattens väktare
Rysk vampyrfilm. Egentligen lite fånig men med enstaka starka visuella scener. Och så är det en rysk vampyrfilm.

Pansarkryssaren Potemkin
Med barnvagnen och lejonstatyn som vaknar och allt det där.

Solaris
Stalker

Tarkovskij-sci-fi när den är som bäst.

Svarta ögon
Den italienska filmlistan hade en viss brist på Marcello Mastroianni-filmer. Den här italiensk-ryska filmen, influerad av Tjechovs noveller, är en av Mastroiannis bästa filmer.

10 bra ryska böcker

I dag är det Rysslands nationaldag. Och därmed denna lista:

M. Agejev - Roman med kokain
Roman om en kokainmissbrukare åren runt oktoberrevolutionen.

Michail Bachtin - Rabelais och skrattets historia
Om jag ibland använder ordet karnevalisk lite för ofta så är det den här bokens fel. En litteraturhistorisk text om medeltida festspel och sånt.

Velimir Chlebnikov - Baklängesvärlden
En samling dikter och prosastycken av den främste av de ryska futuristerna. Som berättelsen Ka.

Aleksandr Fadeev - Förintelse
Fadejev (som hans namn oftare transkriberas) är mest känd för att han senare blev generalsekreterare i det sovjetiska författarförbundet. Vilket kanske inte får hans böcker att verka särskilt lockande. Men den här romanen från 1927 om ett partisanförband under inbördeskriget efter revolutionen är riktigt stark.

Nikolaj Gogol - Döda själar
Klassiker kan ibland kännas lite sega, men Döda själar är fortfarande en rolig och levande roman.

Ilf & Petrov - Tolv stolar
Sovjetisk humor när den är som bäst. Möjligen säjer det något om det sovjetiska samhället att denna dess mest framgångsrika satiriska roman riktar sin udd mot rikets medborgare snarare än dess makthavare.

Lev Rubinstein - Tiden går
Med undertiteln "ur Det stora kartoteket". Dikter och kortprosa nedskriven på kartotekskort. Som barndomsskildringen "Mor var rar" i 83 korta stycken.

Vladimir Sorokin - I det heliga Rysslands tjänst
Den bok på listan som jag läste senast. Utspelar sej i ett framtida Ryssland som isolerat sej från den dekadenta omvärlden. Huvudpersonen är en av den nya ordningens hejdukar. En smädesskrift om smädesskrifter.

Bröderna Strugatskij - Picknick vid vägkanten
Denna sf-klassiker handlar om ett område som, efter att rymdvarelser landat där och sen gett sej av, fått diverse underliga egenskaper. Det säjs att det mitt inne i den så kallade Zonen finns ett rum där ens innersta önskningar blir uppfyllda.

Nikolaj Tjernysjevskij - Vad bör göras?
Roman från 1860-talet som påverkat Zola, Strindberg, Dostrojevskij och många andra.
Men är bättre än de verk den inspirerat.

Filmatiseringar

Nyligen såg jag Tomas Alfredssons Låt den rätte komma in och ikväll ska jag se Watchmen. Bägge dessa filmer är filmatiseringar, ett faktum som betonats i mottagandet av dem.

Många filmer vi ser är filmatiseringar utan att vi tänker på det. Howling IV och den där bankrånarfilmen man ser på fyran när man inte kan somna.
En filmatisering förändras så fort vi känner till ursprungsverket. Dess relation till grundtexten understryks.

Här följer tio filmatiseringar som är de bästa av dem där jag både sett filmen och läst boken den bygger på.



Jan Svankmajers Alice efter Lewis Carrols Alice i underlandet.
Svankmajer omtolkar barnboksklassikern i denna lätt surrealistiska delvis dockanimerade film.

Fassbinders Berlin Alexanderplatz efter Döblins roman med samma namn.
I Watchmen-diskussioner är en vanlig åsikt att serien borde blivit en miniserie på TV. Uppenbarligen har folk inte sett lika många usla TV-serieversioner av böcker som jag har. Berlin Alexanderplatyz gjordes som en tretton eller fjorton avsnitt lång TV-serie. Fast jag såg den på bio första gången jag såg den.
Kortspelspartiet är bäst. Hos Fassbinder som hos Döblin.

Schlöndorffs Blecktrumman efter Grass' roman med samma namn.
Schlöndorff filmar halva boken.

Truffauts Fahrenheit 491 efter Bradburys bok med samma namn.
Bokbål har aldrig varit snyggare. Scenen där Montaigne (eller nåt liknande) konfiskerar leksaksboken från ett barn, slutets (fanatiska) högläsande människor. Filmen är ett lyriskt mästerverk.

Pasolinis Matteusevangeliet efter ja Matteusevangeliet
En förvånansvärt engagerande film.

Milos Forman Ragtime efter E. L. Doctorows roman med samma namn.
Milos Formans filmatiseringar säjs ofta vara rättframma och rakt av. Vilket visar hur skicklig han var på att omarbeta ett verk från ett medium till ett annat.

Tarkovskijs Stalker efter bröderna Strugatskijs Picknick vid vägkanten
Tarkovskijs film, som alla Tarkovskijfilmer i ett rätt lugnt tempo, bygger på det sista kapitlet i brödernas roman. Boken är bättre än sitt rykte.

John Carpenters The Thing efter John W. Campbells "Who goes there?".
Carpenter förvandlar Campbells vetenskapsoptimism till ett mer nihilistiskt synsätt. Och frigör de existentiella frågorna ur Campbells novell.

Hal Ashbys Välkommen Mr Chance efter Jerzy Kosinskis Finnas till
En filmatisering som följer romanen nära. Men det är inte att bara flölja en roman som skapar en bra tolkning. Hal Ashby överför tonen från boken och gör den till sin egen. Det finns en anledning till att alla amerikanska filmmakare vill vara Hal Ashby.

Louis Malles Zazie efter Raymond Queneaus roman med samma namn.
Malle översätter Queneaus språkliga vitsigheter med visuella. Slapstick-filmen nummer ett.