Åtta länkar en lördag

Harvey Pekar vs The Thing
En sida ur en serie i den kommande Strange Tales II, en tidning där indieserieskapare gör serier med Marvels superhjältar. Harvey Pekar skriver, Ty Templeton tecknar.

Hombres necios que acusáis av Sor Juana
På Old Poetry. Med en tolkning till engelska som diskuteras i kommentarerna.

Carl-Johan Malmberg om Jean-Luc Godard
"Jag förstod något, inte bara om Godard, inte bara om film, utan om konst överhuvudtaget: att man inte måste förstå den för att uppleva den. Det som var hårt och svårbegripligt kunde tvärtom vara betydligt starkare än det man omedelbart fick grepp om. Det viktiga med Godards Två eller tre saker jag vet om henne var själva känslan den förmedlade. Den känslan kan jag bara beskriva med ett ord – lycka."

Karin Dreijer ska göra varulvsfilmmusik
"Sveriges Lady Gaga" kallar filmregissören Honey Is Cool-, Knife- och Fever Ray-sångerskan. Filmen är en varulvsvariant på "Rödluvan".

Red Riding Hood-trailer
Trailer för filmen i fråga. Med vad som borde vara Dreijer-musik i bakgrunden.

Trailer för kortfilmen Little Red Riding Hood
Av David Kaplan och med Christina Ricci.
Jag har sett ytterligare en kortfilm, jag tror fransk-kanadensisk, som kombinerar "Rödluvan" och varulvsmyten. Fast den var en rätt trogen version av en av varianterna på sagan från innan bröderna Grimm tecknade ner den.

Om Angela Carter och In the company of wolves
Och tidigare så har jag skrivit om Carters version av sagan - filmen och novellen.
Anspelningarna på Rödluvan är vanliga i varulvsfilmen. Som i Ginger Snaps Unleashed (eller Ginger Snaps 2) där man vänder och vrider på rollerna i sagan. "Varg, flicka och jägare. Deras roller är här inte längre självklara."

Automated Alice av Jeff Noon och andra Alice-ar, från framtiden och det förflutna

Now I don't know if you have ever vanished, but if you have, you will know it can be quite a fearsome experience. The strangest thing was this: Alice knew that she had vanished, but, even so, she could still see herself! Imagine that, you know that you've vanished, but you can still see yourself! So then, howis it that you know that you've vanished?

ur Jeff Noons Automated Alice


Hommager, pastischer och påstådda fortsättningar på Alice dök upp i en stor mängd decennierna efter att böckerna kommit ut. Lewis Caroll själv var fascinerad av dessa kopior och ägde en stor samling.

Carolyn Sigler har forskat på Alice-tributerna och gett ut en samling med sådana här alicehistorier från åren mellan 1869 och 1930. (Alice i underlandet kom 1865, uppföljaren Bakom spegeln (Through the Looking Glas) i Pariskommunens år 1871.) Den tjocka antologin Alternative Alices. Inte alla berättelserna r hyllningar. Christina Rosettis "Speaking Likenesses" från 1874 är en slags Anti-Alice, och har setts som en feministisk kritik av Caroll.

Alice-berättelser fortsätter att skrivas. En annan antologi redigerad av Richard Peabody samlar nyare sådana: Alice Redux. (Omslaget ovan pryds av Julie Inmans "Malice in Wonderland" - också i bildkonsten finns det gott om Alice-ar). Intressantast av novellerna i boken är Angela Carters "Alice in Prague, or the curious Room", som många Carter-historier påverkad av en film, nämligen Jan Svankmajers Alice som vi kommer att ta upp senare i Alice-veckan.

I Peabodys antologi finns också ett utdrag ur Jeff Noons Automated Alice.
Automated Alice kom ut 1996. Jeff Noon hade tidigare med romanen Vurt etablerat sej som en av de starkare rösterna i postcyberpunkkören. Så att han skrev en hommage på Alice i underlandet sågs av en del som ett underligt drag.

För en hommage är vad det är. Denna, enligt Noon, avant-fantasy, sysslar inte med något kritiskt dekonstruerande av sin förlaga. Alice färd till framtiden genom en klockas urverk skildras inte bara på ett språk som efterliknar Carolls, med samma sorts tal till läsaren, utan också historien i denna det tredje Alice-äventyret följer en liknande mall som förlagan. Om Underlandet har en kortlek och det Bakom Spegeln finns schackpjäser så spelar i denna framtida undervärld pusselbitar en viktig roll. Samma slags lek med ord som hos Caroll använder Noon för att pondera tidens roll. Plus en robot-alice kallad Celia. Harry Trumbores illustrationer följer förlagans.

Boken är inte perfekt, ett flertal av 1996 års kända personer förekommer i inte särskilt roliga parodier. Men på det stora hela lyckas Noon fånga en bit av det som gjorde originalet till den klassiker den är samtidigt som boken också har hans egen röst och bygger vidare på hans egna teman (både Noon och Caroll förekommer förvanskade som figurer i boken). Att gå tillbaka till en mycket tidigare förlaga visar sej för Noon vara ett väl fungerande sätt att handskas med bördan från sin tidigare succé.
Ett utdrag ur boken finns översatt till svenska i något nummer av Jules Verne Magasinet.

Varulvar och vampyrer och unga flickor

Förresten finns filmen The Company of Wolves postad på youtube uppdelad i tio delar. Första delen kan du se HÄR.

Lite intressantare, så finns den tjeckiska filmen Valerie and her week of wonders från 1970 också postad.

Filmen ska ha inspirerat Angela Carters filmmanus. Här är det vampyrer som är monstren. Liksom The Company of Wolves handlar filmen om en ung flicka.

Att enbart se filmen som en historia om pubertet vore att förminska den lyriska verkan i denna märkliga och mycket tjeckiska film. Och för en gångs skull menar jag med mycket tjeckiska något positivt. En drömsk surrealistisk film.

Första delen, med engelska undertexter HÄR.Eller: Hela spellistan för filmen

Röd som blod - Tanith Lee

En av de författare som verkar i Angela Carters spår är Tanith Lee.

Samlingen Red as Blood, or Tales from the Sisters Grimmer tar också den och vrider till sagor. Till skillnad från hos Angela Carter är det de senare nedskrivna, för oss mer bekanta versionerna som Tanith Lee vrider till.

Titelnovellen, "Röd som blod" (i Jules Verne Magasinet 386) vänder upp och ner på Snövit. Här är häxan, Häxdrottningen, god - Snövit, Bianca, ond. Spegeln ser henne inte och hon vägrar låta sej döpas.

Dvärgarna blir onda förvridna levande träd. "Genom skogen, in på ängen trängde sju förvridna, missbildade, krokiga ting."

Det som gör novellen liksom de övriga i samlingen är Tanith Lees lyriska språk. Ibland kan Tanith Lees prosa bli lite för tanithleesk för sitt eget bästa. Men här fungerar det på en gång högstämda och enkla språket.

Det ska ha kommit en romanversion av novellen. Och hon har också gjort en liknande med Törnrosa.

På senare tid har Tanith Lee haft framgång med Piratika-serien. En ungdomsboktrilogi. Varav de två första finns på svenska.

Angela Carter - om de bästa varulvsfilmerna del 3

I den folksaga som kom att bli rödluvan hade flickan ingen luva. Ingen jägare kom till hennes undsättning. Och den sexuella subtext man ibland brukar tala om apropå sagor som dessa var inte särskilt sub alls.

Flickan blir bjuden på vin av farmoderns blod och pajer av hennes kött. Sen säjer vargen åt henne att ta av sej plagg för plagg.

Denna originalhistoria är grunden till Angela Carters novell "The Company of Wolves" i samlingen The Bloody Chamber. En omarbetning av ett par sagor och sägner. Detta görs ofta nuförtiden men var något nyare när samlingen kom 1979.

Tillsammans med ytterligare två noveller i samlingen bildade historien bas för filmen The Company of Wolves regisserad av Neil Jordan. (Nummer sju i vår varulvslista). En episodfilm med varulvstema som Angela Carter var med och skrev manus till.

Filmen undersöker varulvstemat på olika sätt men har åldrats betydligt sämre än Carters noveller (som också åldrats, utsatta för alltför många efterföljare).
Danielle Dax spelar förvildad vargflicka. Så det är alltid nåt.