Självbetraktelser av Marcus Aurelius

"För den slungade stenen är det intet ont att falla, intet gott att stiga."

Marcus Aurelius var en romersk kejsare. Han gjorde väl en del typiska kejsarsaker som att kriga och sånt. Men han skrev också en samling levnadsregler och reflektioner. Självbetraktelser heter de i den översättning jag har av Ellen Wester i Forumbiblioteket (det finns en senare reviderad version av denna översättning). Det grå omslaget känns passande.

E. M. Cioran skriver i Om olägenheten i att vara född att Marcus Aurelius står honom närmare än Friedrich Nietzsche: "I valet mellan frenesins lyrik och försonlighetens prosa tvekar jag inte. Jag finner mera tröst och till och med mera hopp hos en trött kejsare än hos en ljungande profet." (övers. Lasse Söderberg)
Och även om jag nog skulle blivit irriterad på en del som skrivs här om det sagts av en samtida så läser också jag hellre den trötte kejsaren än många ljungande profeter.

Man skulle kunna säja att detta är en slags tidig självhjälpsbok. Även om det är en bok som hjälper dej att inte förundras ("Hur barnslig och outvecklad är inte den som förundrar sig över något som sker här i världen!") eller glädjas alltför mycket. Detta råd ger Marcus Aurelius dej t. ex. om du skulle råka gilla musik: "Behaget i en sång, en dans eller en brottningskamp lär du dig akta ringa, om du t. ex. sönderdelar sångens harmoniska hela i dess enskilda ljud och inför vart och ett frågat dig, om det är detta som tjusar dig. Du kommer att blygas."

"Men inom mig log mitt hjärta." Här finns ändå ett slags ljus (som är en förklaring till att Marcus Aurelius i Förenta staterna ofta är citerad i riktiga självhjälpsböcker).

"Hur löjligt människornas beteende är! Sina samtida, som de leva tillsammans med, vilja de ej tala väl om; däremot vilja de själva bli lovordade av sina efterkommande, som de aldrig har sett och aldrig skola få se. Det är ju ungefär som om man skulle bedrövas över att icke även förfäderna överhopat en med lovord."

Lucka 17

"Om man ändå hade kunnat födas före människan!"
E. M. Cioran, i Om olägenheten i att vara född, övers. Lasse Söderberg

Citerat från veckans läsning

"En värld där människor föds som åldringar och blir allt friskare, slutligen barn som hela tiden tilltar i barnslighet tills man till sist stänger in dem i en flaska, där de efter nio månader dör efter att ha blivit så små att man kunde sluka tio Alexandrar på en smörgås. Flickor mellan femtio och sextio år finner ett särskilt nöje i att tappa de gamla som blivit små på flaska och sätta etikett på."
ur Aforismer av G. C. Lichtenberg, övers. Olle Bergquist

"he points out the fancy restaurant where the President will be assassinated in 2027, and the courthouse where Lady Gaga gets arrested for civil disobedience right after she wins the Nobel Peace Prize."
ur "Six months, three days" av Charlie Jane Anders


"En enda sak betyder något: att lära sig vara en förlorare." 
ur Om olägenheten i att vara född av E. M. Cioran, övers. Lasse Söderberg

Lista med böcker som passar att läsa när man är förkyld

Tio böcker som passar att läsa när man är riktigt förkyld:

Gummitummen av Hans Alfredson
En bok som är roligare ju mer förkyld du är. Skriven i dagboksform. Den börjar med en anteckning daterad måndagen den 11 september: "I dag är det torsdag."
Om du hade varit förkyld hade du tyckt det var väldigt roligt.

Mina vänner av Emmanuel Bove
En bok om en man som misslyckas med att skaffa vänner. Piggar upp en.

Om olägenheten i att vara född av E. M. Cioran
Korta, mörka, beska stycken om alltings fåfänglighet. Man måste ha ett hjärta av sten om man kan låta bli att le åt rader som "Sedan flera år tillbaka inget kaffe, ingen sprit, ingen tobak! Lyckligtvis har jag ångesten, som med fördel ersätter de starkaste droger".

Henrietta ska du också glömma av Stig Claesson (Slas)
När man är förkyld, och endast när man är förkyld, har man rätt att vara en smula sentimental. Denna är bra till sånt.

Den sista striden av C. S. Lewis
Eller om man då inte läste narnia-böckerna som liten något motsvarande. Poängen är att man ska ha läst den så många gånger att man i stort sett kan den utantill. Denna den sista boken i serien är en dråplig drift med den kristna tron.

The Authority av Mark Millar - tecknad av Frank Quitely med flera
Millars fortsättning på Warren Ellis-serien är mer av allt och ofta för mycket. Teckningarna är ojämna i de sista två tredjedelarna då Quitely tillhör de artister som uppskattar deadlines och det schwischande ljud de gör när de flyger förbi. Ena ersättningsartisten passar serien mycket illa. På slutet tar Art Adams över, men andra schema- och censurproblem försvagar serien. Men en av seriens hjälter säjer: "You realize you're talking to a man with a human head in his hands who has every intention of using it to beat these people to death?" En för serien typisk replik.

Sanning är ett udda tal av Flann O'Brien
Man brukar prata om bokens metanarrativa struktur. Som förkyld kan man se förbi sånt och läsa den som den roliga bok det är.

Livet. En bruksanvisning av Georges Perec
Om det är passager man inte skulle hänga med i kan man allti skylla på förkylningen. Eller bläddra fram till roligare bitar.

Stjärnsnäckan av Kilgore Trout
Skriven av författaren i Vonnegut-romanerna (fast egentligen av Philip José Farmer). En resa genom ett bisarrt universum i jakt efter en mening. En föregångare till Douglas Adams Liftarens guide till galaxen-svit.

Presstopp av Evelyn Waugh
Även om förkylning gör att man har lätt att tappa tråden så är Waughs - jag är säker på att Anna Faris karaktär i Lost in translation visst visste vem Evelyn Waugh var - i sin klassiska komiska historia visserligen något av en förvecklingsroman men roande även om man skulle vara lika förvirrad som hjälten.

(Då jag är förkyld får det bli en repris. Från november 2009. Den här har gått i repris en gång tidigare. Då det är ett klassiskt inlägg.)

5 bra rumänska böcker

Rumänien är tema på nästa års bokmässa. Med anledning av detta repriserar jag denna lista som först publicerades 2010 på Rumäniens nationaldag.

Paul Celan - Dikter
Ibland kan det vara knepigt att bedöma vilka författare som är rumänska. Celan föddes till exempel i en stad i Rumänien som inte längre ligger i Rumänien. Celan är en av 1900-talets stora poeter. Dikter är ett rejält urval ur hans produktion.

Mircea Cartarescu - Orbitór Kroppen

Cioran - Om olägenheten i att vara född
"Under antiken var böcker så dyrbara att man inte kunde samla dem på hög såvida man inte var kung, tyrann eller...Aristoteles, den förste som ägde ett bibliotek värt namnet.
Ännu en anklagelsepunkt att lägga till de övriga mot denne redan i så många andra avseenden fördärvbringande filosof."

Panait Istrati - Kyra Kyralina
Lemonadförsäljaren Stavro är en storskrävlare i själ och hjärta. Han berättar sin livshistoria, fylld av elände och äventyr, för sin yngre släkting Adrien. En medryckande berättelse av ett slag som inte längre riktigt finns. Kom ut i början av 20-talet.

Adam Puslojic - Min trebenta katt
Puslojic är en serbisk poet. Men han sitter i Rumänska Akademin. Med rumänskt påbrå har han översatt rumänsk poesi till serbiska och också gett ut ett par diktsamlingar på rumänska. I detta urval på svenska finns på slutet ett par av dessa rumänska dikter. Som verkar vara lite mer religiösa där hans serbiska poesi är senmodernistisk - Puslojic skapade den poetiska rörelsen klokotrismen, så vitt jag förstår är han dess enda medlem. "Det här ordet uttalat/två gånger/blir ett kors./Så lysande är varje bokstav." (ur "Dor", en av di rumänska).

Förkylningslektyr - de tio bästa böckerna att läsa när man är förkyld

Tio böcker som passar att läsa när man är riktigt förkyld:

Gummitummen av Hans Alfredson
En bok som är roligare ju mer förkyld du är. Skriven i dagboksform. Den börjar med en anteckning daterad måndagen den 11 september: "I dag är det torsdag."
Om du hade varit förkyld hade du tyckt det var väldigt roligt.

Mina vänner av Emmanuel Bove
En bok om en man som misslyckas med att skaffa vänner. Piggar upp en.

Om olägenheten i att vara född av E. M. Cioran
Korta, mörka, beska stycken om alltings fåfänglighet. Man måste ha ett hjärta av sten om man kan låta bli att le åt rader som "Sedan flera år tillbaka iinget kaffe, ingen sprit, ingen tobak! Lyckligtvis har jag ångesten, som med fördel ersätter de starkaste droger".

Henrietta ska du också glömma av Stig Claesson (Slas)
När man är förkyld, och endast när man är förkyld, har man rätt att vara en smula sentimental. Denna är bra till sånt.

Den sista striden av C. S. Lewis
Eller om man då inte läste narnia-böckerna som liten något motsvarande. Poängen är att man ska ha läst den så många gånger att man i stort sett kan den utantill. Denna den sista boken i serien är en dråplig drift med den kristna tron.

The Authority av Mark Millar - tecknad av Frank Quitely med flera
Millars fortsättning på Warren Ellis-serien är mer av allt och ofta för mycket. Teckningarna är ojämna i de sista två tredjedelarna då Quitely tillhör de artister som uppskattar deadlines och det schwischande ljud de gör när de flyger förbi. Ena ersättningsartisten passar serien mycket illa. På slutet tar Art Adams över, men andra schema- och censurproblem försvagar serien. Men en av seriens hjälter säjer: "You realize you're talking to a man with a human head in his hands who has every intention of using it to beat these people to death?" En för serien typisk replik.

Sanning är ett udda tal av Flann O'Brien
Man brukar prata om bokens metanarrativa struktur. Som förkyld kan man se förbi sånt och läsa den som den roliga bok det är.

Livet. En bruksanvisning av Georges Perec
Om det är passager man inte skulle hänga med i kan man allti skylla på förkylningen. Eller bläddra fram till roligare bitar.

Stjärnsnäckan av Kilgore Trout
Skriven av författaren i Vonnegut-romanerna (fast egentligen av Philip José Farmer). En resa genom ett bisarrt universum i jakt efter en mening. En föregångare till Douglas Adams Liftarens guide till galaxen-svit.

Presstopp av Evelyn Waugh
Även om förkylning gör att man har lätt att tappa tråden så är Waughs - jag är säker på att Anna Faris karaktär i Lost in translation visst visste vem Evelyn Waugh var - i sin klassiska komiska historia visserligen något av en förvecklingsroman men roande även om man skulle vara lika förvirrad som hjälten.

(På grund av förkylning så är dagens inlägg en repris. Från den 3:e november 2009. Nu ska jag gå och plocka fram Stjärnsnäckan)

Pestens år - inte av Stephen King

Vi fick in rätt titel på Willy Kyrklund (Mästaren Ma) av Ingrid och Vixxtoria kunde att den med water-rat var av Oscar Wilde (från "The Devoted Friend" i The Happy Prince and other stories. Medan anti-aristotelesaforismen var ur Om olägenheten i att vara född av E. M. Cioran, filosofins egen Ior (vilket Konungen till slut kunde).

Men ingen svarade rätt på "Med ve och fasa pesten slog/London år sextifem./Väl hundratusen mänskor dog;/men jag var ej bland dem!" (övers. Per Erik Wahlund). Som jag då ändå hade med för att ha med en lätt en. Jag har ibland dålig koll på hur pass kända böcker är.
Det är i alla fall från Daniel Defoes Pestens år. Versen skrivs ner av bokens berättare i slutet denna roman om peståret 1665. Defoe skrev boken på 1720-talet men baserade den på historiska kvarlevor. Boken berättas i en närmast journalistisk stil. Och har ibland kallats för den första dokumentärromanen (fast oftare då när dokumentärromanen under en kort period var inne).
Defoe är kanske mer känd för Robinson Crusoe och Moll Flanders men Pestens år är enligt min mening bättre än de två. Den ger en fängslande skildring av en stad i pestens klor.

5 bra rumänska böcker

Det är Rumäniens nationaldag. Jag hade först tänkt skriva "Som ni säkert vet är det Rumäniens nationaldag". Men jag tror att jag har kört det skämtet lite väl många gånger nu.

På nationaldagar brukar jag ha listor med böcker från det självfirande landet i fråga. Med många länder är det lite knepigt att avgöra vilka författare som hör dit. Rumänien är ett av dessa länder.

Paul Celan - Dikter
Celan föddes till exempel i en stad i Rumänien som inte längre ligger i Rumänien. Celan är en av 1900-talets stora poeter. Dikter är ett rejält urval ur hans produktion.

Mircea Cartarescu - Orbitór Kroppen

Cioran - Om olägenheten i att vara född
"Under antiken var böcker så dyrbara att man inte kunde samla dem på hög såvida man inte var kung, tyrann eller...Aristoteles, den förste som ägde ett bibliotek värt namnet.
Ännu en anklagelsepunkt att lägga till de övriga mot denne redan i så många andra avseenden fördärvbringande filosof."

Panait Istrati - Kyra Kyralina
Lemonadförsäljaren Stavro är en storskrävlare i själ och hjärta. Han berättar sin livshistoria, fylld av elände och äventyr, för sin yngre släkting Adrien. En medryckande berättelse av ett slag som inte längre riktigt finns. Kom ut i början av 20-talet.

Adam Puslojic - Min trebenta katt
Puslojic är en serbisk poet. Men han sitter i Rumänska Akademin. Med rumänskt påbrå har han översatt rumänsk poesi till serbiska och också gett ut ett par diktsamlingar på rumänska. I detta urval på svenska finns på slutet ett par av dessa rumänska dikter. Som verkar vara lite mer religiösa där hans serbiska poesi är senmodernistisk - Puslojic skapade den poetiska rörelsen klokotrismen, så vitt jag förstår är han dess enda medlem. "Det här ordet uttalat/två gånger/blir ett kors./Så lysande är varje bokstav." (ur "Dor", en av di rumänska). (Det här kan nog vara en av de där antikvariatsgåvorna jag skrev om i går.)

Citerat från veckans läsning

"'He looks just like an angel,' said the Charity Cildren as they came out of the cathedral in their bright scarlet cloaks and their clean white pinafores.
'How do you know?' said the Mathematical Master, 'you have never seen one.'
'Ah! but we have, in our dreams,' answered the children; and the Mathematical Master frowned and looked very severe, for he did not approve of children dreaming."
ur "The Happy Prince" av Oscar Wilde

"Existens = lidande. Ekvationen tycks mig självklar. Men det är den inte för en av mina vänner. Hur får man honom att inse dess riktighet? Jag kan inte låna honom mina förnimmelser, ändå är det bara de som skulle kunna övertyga honom, skänka honom det extra tillskott av olust som han sedan länge enträget har krävt."
E.M. Cioran i Om olägenheten i att vara född (övers. Lasse Söderberg)

"- We Kree have a mathematical equation that proves the nonexistence of any deities.
We learn it when we're children, about the same time we learn not to soil ourselves with excrement.
- Cool. I always knew atheists would someday save the world."
ur Dark reign - The List - Wolverine av Jason Aaron

Förkylningsböcker - en lista

Tio böcker som passar att läsa när man är riktigt förkyld:

Gummitummen av Hans Alfredson
En bok som är roligare ju mer förkyld du är. Skriven i dagboksform. Den börjar med en anteckning daterad måndagen den 11 september: "I dag är det torsdag."
Om du hade varit förkyld hade du tyckt det var väldigt roligt.

Mina vänner av Emmanuel Bove
En bok om en man som misslyckas med att skaffa vänner. Piggar upp en.

Om olägenheten i att vara född av E. M. Cioran
Korta, mörka, beska stycken om alltings fåfänglighet. Man måste ha ett hjärta av sten om man kan låta bli att le åt rader som "Sedan flera år tillbaka iinget kaffe, ingen sprit, ingen tobak! Lyckligtvis har jag ångesten, som med fördel ersätter de starkaste droger".

Henrietta ska du också glömma av Stig Claesson (Slas)
När man är förkyld, och endast när man är förkyld, har man rätt att vara en smula sentimental. Denna är bra till sånt.

Den sista striden av C. S. Lewis
Eller om man då inte läste narnia-böckerna som liten något motsvarande. Poängen är att man ska ha läst den så många gånger att man i stort sett kan den utantill. Denna den sista boken i serien är en dråplig drift med den kristna tron.

The Authority av Mark Millar - tecknad av Frank Quitely med flera
Millars fortsättning på Warren Ellis-serien är mer av allt och ofta för mycket. Teckningarna är ojämna i de sista två tredjedelarna då Quitely tillhör de artister som uppskattar deadlines och det schwischande ljud de gör när de flyger förbi. Ena ersättningsartisten passar serien mycket illa. På slutet tar Art Adams över, men andra schema- och censurproblem försvagar serien. Men en av seriens hjälter säjer: "You realize you're talking to a man with a human head in his hands who has every intention of using it to beat these people to death?" En för serien typisk replik.

Sanning är ett udda tal av Flann O'Brien
Man brukar prata om bokens metanarrativa struktur. Som förkyld kan man se förbi sånt och läsa den som den roliga bok det är.

Livet. En bruksanvisning av Georges Perec
Om det är passager man inte skulle hänga med i kan man allti skylla på förkylningen. Eller bläddra fram till roligare bitar.

Stjärnsnäckan av Kilgore Trout
Skriven av författaren i Vonnegut-romanerna (fast egentligen av Philip José Farmer). En resa genom ett bisarrt universum i jakt efter en mening. En föregångare till Douglas Adams Liftarens guide till galaxen-svit.

Presstopp av Evelyn Waugh
Även om förkylning gör att man har lätt att tappa tråden så är Waughs - jag är säker på att Anna Faris karaktär i Lost in translation visst visste vem Evelyn Waugh var - i sin klassiska komiska historia visserligen något av en förvecklingsroman men roande även om man skulle vara lika förvirrad som hjälten.

Om olägenheten i att vara född

Under antiken var "böcker så dyrbara att man inte kunde samla dem på hög såvida man inte var kung, tyrann eller...Aristoteles, den förste som ägde ett bibliotek värt namnet.
Ännu en anklagelsepunkt att lägga till de övriga mot denne redan i så många andra avseenden fördärvbringande filosof.
Cioran

Nu finns åter Om olägenheten i att vara född i min ägo.
Denna aforismsamling från 1973 av den rumänske, men på franska skrivande, författaren E. M. Cioran är en av mina favoritböcker.

Man brukar beskriva Cioran som nattsvart och tala om svart humor. Men Ciorans texter går bortom galghumorn. De må vara uppfriskande att läsa men tonen är allvarlig utan överdrivna åtbörder. Man får inte, som ofta när man läser aforismer, känslan att han försöker var fyndig.

En sak som redan den första gången jag läste i boken slog mej som en viktig nyckel till denna enkla ton är hans framhållande av Marcus Aurelius framför Nietzsche (eller hur det nu stavas). Förstärkt av att jag just då läste Aurelius.

Om Om olägenheten i att vara född är Ciorans bästa bok har jag läst för lite av honom för att avgöra. Den brukar nämnas bland hans viktiga verk. Det är i vilket fall den av honom som jag tyckt bäst om.

"Inte ett dugg kan sägas om någonting. Därför finns det ingen gräns för antalet böcker."
(övers. här och ovan Lasse Söderberg)