Med anledning av att det är tio år sedan det sista avsnittet av Buffy sändes så repriserar jag ett inlägg från förrförra året.
På amerikansk TV visar flera kanaler varje jul Frank Capras film Livet är underbart ("It's a wonderful life") från 1946. Detta började de med för att den var gratis att sända men efter hand blev det en helgtradition.
I denna film önskar James Stewarts karaktär att han aldrig skulle ha blivit född. En ängel visar för honom hur världen skulle ha sett ut i så fall. Hjälten rusar genom sin hemstad som nu har blivit en slum med glädjekvarter. Hans barn har aldrig blivit födda, hans bror är död och folk är allmänt oartiga. När hans fru i denna värld visar sej vara en ogift glasögonprydd bibliotekarie istället för den muntra (med perfekt syn välsignad) hemmafru som hon vart menad att vara så önskar Stewart allt tillbaka. Och de sjunger cristmas carols.
Amerikanska TV-serier har ofta avsnitt som mer eller mindre anknyter till Capras film.
I "The Wish" från den tredje säsongen av Buffy The Vampire Slayer så önskar Cordelia, en av bifigurerna i serien, att Buffy aldrig skulle ha kommit till Sunnydale. Resultatet blir en värld där Mästaren, huvudskurken i den första säsongen, tagit över Sunnydale (avsnittet innebär också en återkomst för en annan skurk från den första säsongen - Cordelia som populär och elak) och alla går omkring i mörka kläder.
Vanligen skulle det i en genreserie vara Cordelias uppgift att ställa saker och ting till rätta igen och lära sej en läxa, även om detta inte brukar märkas senare - den här sortens avsnitt brukar inte få konsekvenser för serierna i stort.
Här ångrar sej i och för sej Cordelia rätt fort. Men hon tas snabbt bort från handlingen och kommer heller inte att komma ihåg händelsen och är därmed oförändrad vid episodens slut.
Samtidigt återbesöks episoden senare i säsongen, nu som komedi, och en återkommande karaktär introduceras genom den - en karaktär som kommer att ta över Cordelias roll i serien.
Uppföljaren "Doppelgangland" är ett av de avsnitt som är både skrivet och regisserat av seriens skapare Joss Whedon. Vilket gör att den kan säjas ha en högre plats i kanon än "The Wish".
Här får den nya karaktären Anya, en manshatande före detta hämnddemon, en större roll. Hon kommer sen att vara med i resten av säsongerna.
I början är Anya en rätt endimensionell karaktär - ett skämt som lite går emot seriens påstått feministiska tendens (nu brukar den dimensionen av serien överskattas - även om den tredje säsongen har lite mer politisk undertext än övriga säsonger. Det är emellertid ofta en rätt ytlig sådan. Som den industriella revolution som bloddrickandet genomgår i The Wish-världen och när det löpande bandet kallas för en demonisk uppfinning av mästarvampyren - som tidigare haft en mer feodal utstrålning)
Efter hand får karaktären Anya fler sidor och blir en av de intressantare personerna i serien.
Vad som ser ut att vara ett utfyllnadsavsnitt kommer att spela en rätt stor roll för serien i stort.
Andra Buffy-inlägg här på Butter tar ordet
Buffy som sit-com
Om det aldrig sända pilotavsnittet.
Buffy, säsong 3
"Om de två första säsongerna skulle kunna beskrivas som komedi respektive tragedi, med deras karaktär liksom gamla tiders skådespel avgjorda av hur de slutar (liksom King Lear och Romeo och Julia är tragedier i kraft av sina olyckliga slut medan Som du behagar, Hamlet, och En midsommarnattsdröm är komedier då de slutar lyckligt) så är den tredje säsongen lite mer svårbestämd.
Men kanske är den snarare att betrakta som ett krönikespel."
Buffy, säsong 4
Buffy, säsong 6
"Som Joss Whedon säjer i kommentarspåret till ett avsnitt i andra säsongen: 'The two things that matter the most to me: emotional resonance and rocket launchers. Party of Five, a brilliant show, and it often made me cry uncontrollably, suffered ultimately from a lack of rocket launchers.'
Tyvärr lider också stora delar av denna den sjätte säsongen av Buffy av en liknande brist på rocket launchers."
The Breeders och Buffy
Fray av Joss Whedon - en framtida vampyrdräperska
Ett seriealbum om en vampire slayer i framtiden.
Sugarshock! av Joss Whedon och Fábio Moon
Om en tecknad serie om ett rockband och robotar och rymdvarelser av han som skapat Buffy.
The Lost Slayer: en Buffy-roman
"Då jag är en bildad man så finns i mina bokhyllar Sartre såväl som Shakespeare, Diderot och Dante liksom Brecht och Balzac. Och så The Lost Slayer, en samlingsutgåva av en roman först utgiven i fyra delar baserad på karaktärer från TV-serien Buffy The Vampire Slayer."
(Först publicerad den tredje september 2011. Den ingick då i Fiktiviteters Whedon-helg).
Inlägg
