Citerat från veckans läsning

"Och fortsatte med García Lorcas Blodsbröllop. Den underbar. Jag läste långa stycken högt och läste om dom en massa gånger. Vilket språk!!!! Blev på mycket bra humör. Och bestämde mig nästan för att hädan efter idka renlevnad, med bara böcker och arbete. Det bestämmer jag mig för med jämna mellanrum."

ur Dagböcker och brev 1962 – 1974 av Lena Nyman. Anteckningen är från Måndag 6 juli 1964

"Jag vill vara lycklig på första sidan i det här kapitlet, säger Maggie. 

Jag vill vara på väg hem ensam med en cola.

Klockan är bara strax efter midnatt och om man öppnade mitt hjärta skulle det inte stå något annat än cola."

ur Pengar på fickan av Asta Olivia Nordenhof, övers. Johanne Lykke Holm

10 bra spanska böcker

Ännu en nationaldag, ännu en 10 bra...-lista.

Lazarillo de Tormez
Pikareskroman från 1554, författare okänd. Främsta anledningen till att Le Sages Gil Blas utspelar sej i Spanien. Senare pikareskromaner sväller upp till hiskeliga format. Men den anonyme författaren till den här förstod att hålla sej till det korta formatet.

Elia Barceló - Guldsmedens hemlighet
En man som i sin ungdom haft ett förhållande med en fyrtioårig kvinna förs som fyrtiosjuåring tillbaka i tiden och träffar samma kvinna när hon var sjutton. Ett inte helt okomplicerat återseende. Mer en kärleksroman än en sf-historia (tidsresan förklaras inte). Denna spanska roman från 2003 är en lågmäld melankolisk historia med en nypa Borges.

Camilo José Cela - San Camilos afton, dag och vecka år 1936 i madrid.
En del författare är lika bra som det säjs.

Cervantes - Don Quijote
Något av en klassiker.
Symposions utgåva med Jens Nordenhöks oavkortade översättning är, även om den är vacker, tyvärr inte särskilt bra. Där att läsa Lidforss översättning även i reviderat skick är som att läsa en gammal äventyrsroman så får Nordenhöks säkert mer korrekta text inget fotfäste. Den glider förbi.
Man bör ändå börja med en bra förkortad version. Även om alla avvikelserna till långa andra historier hör till bokens charm. Forumbibliotekets förkortade och reviderade version har med en av dessa utvikelser men håller sej annars främst till huvudhistorien. Tyvärr är pocketvarianten, trots fint omslag, svårläslig rent typografiskt.

Rodrigo Fresán - Kensington Gardens
De flesta spanskspråkiga författare är inte spanjorer. Och detta är en lista med böcker från Spanien. Men nationell tillhörighet är nuförtin ett suddigare begrepp. Fresán är en argentinsk författare som sen 10 år tillbaka bor och är verksam i Spanien.
Kensington Gardens handlar om barnboksförfattare Peter Hook, vars föräldrar var rockstjärnor. Genom boken får vi redogjort för hans böcker. Såna här fiktiva författarskap är nästan alltid kul. Här gjort lite som en blandning av Philip José Farmers vonnegutpastischer och de tidiga läsbara John Irving-romanerna.

Giménez - Barnhemmet
Seriealbum om ett barnhem i Francotidens Spanien. Lite i samma genre som Art Spiegelmans Maus eller Marjane Satrapis Persepolis. Fast ännu bättre.

Juan Goytisolo - Förbjudet område
"Bland de romaner jag mellan arton och tjugofem års ålder slukade - antingen på franska eller i dåliga spanska översättningar som smugglades in från Buenos Aires - fanns det inte en enda som var skriven av en spanskspråkig författare. Den undervisning man bestod mig i skolan fick mig inte bara att avsky vår egen litteratur - som i deras händer förvandlades till en provkarta på pedantiska noter och kommentarer och sönderhackande tolkningar - utan den gjorde mig även övertygad om att det inte finns något i denna litteratur som var värt att stifta bekantskap med."
Första delen i en självbiografisk svit.

Julio Llamazares - Vargmåne
Om ett gäng republikanska soldater som gömmer sej i bergen efter det spanska inbördeskriget. Llamazares böcker är alltid spännande och bra.

Lorca - Närmare bläcket än blodet
Lasse Söderbergs tjocka urval ur Lorcas poesiproduktion.
Borges kallade en gång Lorca för en populärpoet. Nu menade han det som något negativt. Men det finns en omedelbarhet hos Lorcas dikter som gör att de ofta kan uppskattas också av dem som inte brukar läsa poesi.

Alvar Núnez Cabeza de Vaca - Skeppsbrott
En reseberättelse från 1500-talet. Såna här historier var roligare på den tiden. Författaren lider skeppsbrott, blir tillfångatagen av indianer, svälter, hamnar i krig. De flesta reseskildringar från senare år hade piggats upp om författaren hade haft det bara en tiondels så eländigt som Nunez.

(Repris från 2009 års firande av Spain!. Jag la till en länk till ett senare inlägg om Barnhemmet och utökade beskrivningen av Guldsmedens hemlighet
Läs gärna också 2010 års Spanienlista: 10 bra spanska filmer)

Ur Ur Ode till Federico García Lorca

Ur Ode till Federico García Lorca

Kunde jag gråta av fruktan i ett ensligt hus,
kunde jag slita ut mina ögon och förtära dem
skulle jag göra det för din röst av sörjande apelsinträd
och för dina dikter som kommer ropande.

Ty för din skull målar de sjukhusen blå
och skolorna och förstäderna växer vid kusten
och de sårade änglarna skrudar sig i plymer
och de bröllopsfirande fiskarna klär sig i fjäll
och sjöborrarna flyger mot himlen:
för din skull är det som skrädderierna
med sina svarta hinnor uppfylls av skedar och blod
och sväljer brustna band och kysser sig till döds
och skrudar sig i vitt.

När du flyger klädd i persika,
när du skrattar som en orkan av risgryn,
[...]

Låt mig bekransa dig, hälsans
och fjärilens yngling, ren
som en svart blixt, oändligt fri,
och låtoss samtala med varann
nu när ingen finns kvar mellan klipporna,
låt oss samtala så enkelt som du är och jag är:
vad duger dikter till om de ej är till för daggen,
vad duger dikter till om de ej är till för natten
när en bitter dolk uppsöker oss
eller för den dag, den skymning, det brustna hörn
där mannens bultande hjärta bereder sig på döden?

Pablo Neruda
övers. Artur Lundkvist,
från Vistelse på Jorden, en dubbelvolym - halva boken har Lorca-dikter, halva Neruda-dikter

Ett bokalfabet

På världsbokdagen (en dag som vilket år som helst nu kommer att bli minst lika populär som tredje dagen av Kwanzaa) gjorde bloggen En full bokhylla är en rikedom ett bokalfabet med böcker som betytt mycket för henne. Från Anne på Grönkulla till Agaton Öman. Och sen gjorde Lyran ett.

Så boktitlar från A till Ö:

Analfabeten av Ivar Lo-Johansson. A som i arbetarlitteratur. Som här får representeras av första delen av Ivar-los (första) självbiografiska svit. Tekniskt sett är det väl statarlitteratur. Men ändå. Ett tag läste jag mycket arbetarförfattare. Inte bara för att man ska göra det (sen ska man ju det - vårt litterära arv och allt det där).

Breven till nattens drottning av Inger Edelfeldt. Det verkar ha blvit mycket böcker som jag läste under min gymnasietid på listan. Det här är en klassisk gymnasieroman.

Cantos av Ezra Pound. Poesi behöver inte vara enkel.

Dagbok från fängelset av Ho Chi Minh. Länge min favoritdiktsamling. Så långt skulle jag kanske inte sträcka mej idag. Men den är fortfarande bra.

En ring av järn av Susan Cooper. Som liten läste jag en hel del ungdomsfantasy. Jag var också rätt intresserad av Kung Arthur. Coopers romansvit anknöt till arthursagan.

Fråga inte ditt land av Eldridge Cleaver - jag var ett tag väldigt inne på de svarta pantrarna. Det berodde till en stor del på den här dagboksromanen.

Glaspärlespelet av Herman Hesse. Jag läste den flera gånger innan jag begrep den.

Honmänniskan av Joanna Russ. SFs svar på Kvinnorummet. Experimentell science fiction från 70-talet är min favoritgenre inom populärlitteraturen.

Introduktion. Mitt specialarbete på gymnasiet handlade om Stig Larsson. Introduktion är hans bästa.

Jordens fördömda av Frantz Fanon. När jag var tretton betydde den här mycket för min syn på världen.

Kung Ubu av Alfred Jarry. Merdre.

Låt tistlarna brinna av Yasar Kemal. På mellanstadiet var jag Magre Mehmed liksom jag var Robin Hood och Fantomen.

Monsieur av Jean-Phillipe Toussaint. "Livet; en barnlek för Monsieur."

Närmare blodet än bläcket av Federico Garci Lorca. Tjock volym med en massa Lorca-dikter. Lorca minns jag inte när jag först läste. Hans dikter är en alltför självklar del av världen.

Ordbok av Jenny Erpenbeck.

Pappan och havet av Tove Jansson. En del identifierar sej med Snusmumriken, andra med Lilla My. Jag ser mer av mej själv i Mårran.

Quimby the mouse av Chris Ware. Tecknade serier är en stor del av min läsning, om man nu läser tecknade serier, nuförtiden. Ware är en av de intressantaste serieskaparna idag. Det här är min favorit-Ware. Om en katt med två huvuden och om ett katthuvud utan kropp men mest om serieformens möjligheter.

Rundkyrka och sjukhuslängor vid vattnet himlen är förgylld av solens sista strålar av Ann Jäderlund. Det där är vad lyrikexperterna kallar för en lång boktitel. "Växternas rötter suger upp det sparsamma vattnet/Vi måste drömma mycket och tänka stort". Hade en ventral roll i obegriplighetsdebatten i början på 90-talet. Those were the days.

Samtida av Jan Myrdal. En samlingsvolym med de tre böckerna Rescontra, Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell och Söndagsmorgon. Den första bok jag läste av Myrdal, den författare som jag har flest böcker av i bokhyllan.

Tystnadens republik & Sartre om Sartre av Jean-Paul Sartre. (Två) urval ur Sartres Situations, sammanställd(a) av Myrdal ovan. Jag läste mycket Sartre under gymnasiet. Vilket kanske är lite kliché, men det finns värre sätt att vara förutsäjbar.

Ubik av Philip K. Dick. Jag läste också mycket Bakhåll-böcker på gymnasiet. Den här, som då är utgiven på Bakhåll, läste jag först lite senare. Den första Dick jag läste var istället Baklängesklockans värld. Jag hade ett gräl med min bror om vad som egentligen hände i slutet av den. Vi hade nog bägge fel. Ubik är lite lättare att hänga med i. Och bättre. Ett tag ryktades att det att Terry Gilliam skulle göra film av den. Det har han inte gjort.

Vov vov eller Vem dödade Richard Wagner av Stefan Themerson. Jag valde mellan att köpa den här och Finnegans wake en gång. Att jag valde Themerson är en av de få saker jag aldrig ångrat.

W eller minnet av barndomen av Georges Perec. Perecs barndomsminnen varvas med beskrivningar av en östat där livetkretsar kring idrott. Jag har aldrig förstått vitsen med idrott. I tredje året på gymnasiet så var jag befriad från ämnet. Good times. Och skildringen av östaten blir också efter hand allt obehagligare.

X-force av Peter Milligan (text) och Mike Allred (bild). Perec och Sartre och såna har sina poänger. Men ibland vill man läsa tecknade serier om folk i trikåer som klår upp varandra. Då är den här popserien ett bra val. Den bytte sen namn till X-Statix. Men den var bäst i början - framförallt det allra första numret.

Ytterfil av Jayne Anne Phillips. Underskattad andra novellsamling av den amerikanska författaren. En av de få författare där jag har läst alla hennes romaner och novellsamlingar. Som i och för sej inte är så många.

Zazie av Raymond Queneau (eller hur han stavar sitt namn). Den här hade kommit med även om den börjat på en vanlig bokstav. Underbar bok.

Åminne av Sven Delblanc. "Detta är den skickelsedigra dag, då Fjärsman föresatt sig att inmana Handlarn i fängsligt förvar".

Älskaren av Marguerite Duras (inkvoterad för att förbättra könsfördelningen på listan).

Ögats historia av Georges Bataille. Vi började med arbetarlitteratur och avslutar med pornografi. Även om det här för en gångs skull är på sin plats att säja att en bok överskrider genren.

10 bra diktsamlingar

Idag är det Världspoesidagen. Jag hånade denna dag förra året ("För oss andra påminner orden om poesins värde på världpoesidagen mer om gravtal. Lots of fun at Ekelöfs wake. Jag kommer att läsa en del lyrik idag. Det gör jag de flesta dagar. Den tjugoförsta november är världstelevisionsdagen. Då lär jag nog se på TV.").
I år firar jag den med en lista.
Jag är en sammansatt och mångsidig människa på det sättet.

John Ashbery - En våg
En långdikt. "Inte något särskilt underligt, men att verka alldaglig/Är ju också konstigt. Bara sättet vi känner på inför alltsammans,/Och inte känslan som sådan, är konstigt, konstigt för oss, som lever/Och vill fortsätta leva under samma närsynta stjärnor, som vi känt/Sedan barndomen då vi tittade ut genom ett fönster, såg dem/Och genast tyckte om dem" (övers. R. Strömberg) - fast dikten i fråga är rätt märklig

Erik Blomberg - Nattens ögon
Beredskapspoesi när den är som bäst.
"Härinne, dit en stråle/knappast tränger,/skall ljuset födas/som vårt mörker spränger.//Härinne,/då du intet mer kan mista,/skall rymden öppnas,/alla murar brista."

Emil Diktonius - Hårda sånger
Dikter som lever upp till bokens namn. "Havet vet:/om det ville/kunde det dränka världen." Finlandssvensk 20-talspoesi när den är som bäst.

Tua Forsström - Marianergraven
"Jag var ett älskligt barn,/en fjäril på trädgårdsgången/bland kjortelfållar och fågelsången//Jag lekte med Far,/jag tröstade Mor/Så snäll jag var!/Så vacker jag var!/De sade att måtte jag/aldrig bli stor" Egentligen ett oratorium. Vad nu det är. Finlandssvensk 90-talspoesi när den är som bäst.

Katarina Frostenson - Joner
En del författare har vänligheten att ha skrivit en bok som är mycket bättre än deras andra. Det gör det enklare att rekommendera böcker av dem. Nu är Joner inte bara bättre än Frontensons övriga utan bättre än de flesta diktsamlingar. "Jag ligger på kullen och mottager solen/jag drömmer om klara ting, "

Stefán Hörður Grímsson - Bilder utan vägg
"O i sommar tänker vi simma i den blåaste sjön på Island/och vi kommer att låta solen torka oss/och jag skall se på dig/men du skall se på vattnet" (översättning, som ofta när det gäller isländsk litteratur, Inge Knutsson).

Eugène Guillevic - Bröd och stenar
"Det finns monster som är mycket goda,/Som sätter sig mittemot er med ögon,/slutna av ömhet/Och på ert bröst/sätter de sina pälsmjuka tassar." (övers. L. Gustafsson). Det kom en till Eugène Guillevic på svenska för något år sen. Jag anar en Guillevic-våg "när klipporna återtar sina vilda banor,//Då skall de vakna."

Ann Jäderlund - Rundkyrka och sjukhuslängor vid vattnet himlen är förgylld av solens sista strålar
Det där är vad poesikännarna brukar kalla för en lång boktitel.
"Växternas rötter suger upp det sparsamma vattnet/Vi måste drömma mycket och tänka stort"

Sarah Kirsch - Glashussplitter
"Min bror/Har rufsigt hår, vi bor/Djupt bland skogklädda berg/Strax före trettioåriga kriget säger/Våra munnar de klokaste saker"(övers. Lasse Söderberg och Irmgard Pingel)
Östtysk poet. Samlingen är ett urval.

Federico Garcia Lorca - Sånger
"Mamma./Ge mig en kropp av silver.//Mitt barn,/du kommer att frysa så.//Mamma.Ge mig en kropp av vatten.//Mitt barn,/du kommer att frysa så.//Mamma./Brodera mig på din kudde.//Ja visst!/Nu meddetsamma!" (övers. Anders Cullhed och Marika Gedin) Diktsamlingen Sånger från början av 1920-talet finns i Lorca-urvalet Närmare blodet än bläcket. Fast inte den som vi här citerar: "Den dumma sången". Som istället finns i Lorca-urvalet På Sirius finns barn. Lite förvirrande - men så är det ju också poesi det handlar om.

De tio bästa tributalbumen

Ett tributalbum är en skiva där olika artister tolkar en och samma låtskrivare eller rockband eller liknande. Hyllningsplatta är kanske bättre svenska. De flesta av albumen nedan är från senare hälften av 80-talet eller början på 90-talet. Anledningen till det är enkel - jag tröttnade efter hand på genren. Jag minns stunden när jag gjorde det, om än inte året: när jag la tilbaka en beganad Carpenters-hyllning med bland andra Sonic Youth på (deras bidrag på skivan kom senare med i filmen Juno) som jag först tänkt köpa.

De flesta hyllningsalbum är rätt tråkiga, många andra har bara ett par spår. Men när de är som bäst kan de vara rätt roliga. Nedan är tio styckna där merparten av spåren går att lyssna på.

The Bridge
Vi börjar med vad som kanske är den starkaste hyllningsskivan som gjorts. På denna Neil Young-tribut finns egentligen inga svaga spår. Utom möjligen Dinosaur Jrs "Lotta love". Men när det begav sej så upplyste hippare vänner, som förstod vitsen med Dinasour jr., att det visst är bra. Nikki Sudden, Pixies och Nick Cave (utan the Bad Seeds).
Bästa spår: "Only love can break your heart" med Psychic TV.

I'm your fan
Dåvarande indieeliten tolkar Leonard Cohen på denna dubbel-LP från 1991. Flera bra spår med That Petrol Emotion, Jean-Louis Marat (som gör "Avalanche" på franska som "Avalanche IV" - alla verkar hatas den versionen, men alla har som så ofta fel), John Cale och David McComb & David Peters (vars "Don't go home with your hard-on" vi skrev om i veckan.
Bästa spår: "Tower of song" med Nick Cave and the Bad Seeds.

Late Great Daniel Johnston: Discovered Covered
Dubbelalbum där ena sidan är en samling med Johnston, andra en tributskiva. Bright Eyes, Tom Waits, TV on the Radio med flera.
Bästa spår: "Story of an artist" med M. Ward

The legacy - The Sabbath continus
Svensk Black Sabbath-hyllning med Union Carbide Productions, Sort Sol och The Mobile Whorehouse. De sistnämndas i samarbete med den kvinnliga duon Livefood som rappar om att de gillar öl - något som möjligen också görs i originalet, jag har aldrig lyssnat så noga på Sabbath.
Bästa spår: "Iron (Wo)Man" med Livefood rides The Mobile Whorehouse.

Lost in the stars The Music of Kurt Weill
Denna skiva från 1985 säjs ibland ha inlett tributalbumsvågen. Blandar (då) populära artister som Sting och Marianne Faithfull med smalare artister som Dagmar Krause och Tom Waits (han var rätt så smal på den tiden).
Bästa spår: "Ballad of the soldiers wife" med Marianne Faithfull och Chris Spedding.

Poets in New York
Federico Garci Lorca-tribut. Med Lorca tonsatt på grekiska (Mikis Theoderakis), tyska och katalanska och flera andra språk.
Bästa spår: "Take this waltz" med Leonard Cohen.

Sgt. Pepper Knew My Father
En undergenre till tributalbumet är när man gör en tribut till ett album. Alla låtarna på Sgt Pepper (Beatles (sic)) tolkas av olika artister, både populära och smala. Nog den enda plattan där både The Fall och Wet Wet Wet medverkar.
Bästa spår: "Good morning, good morning" med The Triffids

'Til Things are Brighter
Såna här album hörde man ofta hemma hos vänner. Och då inte alla spåren. Jag är inte hundra på att jag hört hela den här Johnny Cash-tributen. Skivor som de här brukar förvisso också vara bättre innan man hört dem. Och den verkar bra när man ser på de som medvverkar - Marc Almond och sångaren i The Fall. Fast den låt jag minns att jag gillade bäst var en med sångerskorna från Voices of the Beehive. Vilket kanske inte ger lika mycket kredd.
Bästa spår: "Five Feet High and Risin'" med Tracey and Melissa Beehive.

Where the pyramid meets the eye - a tribute to Roky Erickson
Innan internet så fick vi skivnyheter ryktesvägen (vilket man väl fortfarande får, bara med fler rykten). Och det sas nästan alltid att Butthole Surfers skulle vara med på den Cohen-tributen och på den Neil Young-hyllningen. Men inte var de det inte, livet var hårt för ett ungt Butthead. På den här medverkade de äntligt. Och de är väl okej här. Men långtifrån bäst. Men så är det också ett av de bättre tributalbumen. Skivan säjs ha extra intresse för R. E. M-fans eftersom det förutom deras "I walked with a zombie" också finns ett annat spår under ett annat namn med en bättre sångare. Att det finns R.E.M.-fan är kanske lite sorgligt men deras två bidrag är faktiskt helt okej.
Bästa spår: " She Lives (In a Time of Her Own)" med The Judybats

White Riot vol one
Rockmagasin som Mojo och Uncut har ofta som gratiscd hyllningsalbum. Fast det är vanligt att det är sammanställningar av tidigare inspelade covers. Det här är ett riktigt tributalbum med spåren inspelade för skivan. Den är lite ojämn. Josh Rouses "Straight to hell" är rätt lik Phil Codys, fast sämre. Och jag kan inte riktigt bestämma mej för om Songdogs "Janie Jones" är genial eller usel.
Bästa spår: "I'm not down" med Thea Gilmore

Hyllningsalbum man skulle vilja höra: En Folk och rackare-tribut, där inte enbart folkmusikgrupper gör dem; en Triffids-Tribut - där Nick Cave, Bright Eyes och såna gör Triffidslåtar; en Babylon Blues-tribut - då man alldeles för sällan hör talas om Stry Terrarie/Kanaries bästa band; franska hip-hop-grupper tolkar Alan Stivell; 69 lovesongs med 69 olika artister.

Bokreafynd från förr

Lyran vill denna måndag höra om tre bokreafynd. Med tiden blir det lite svårt att komma ihåg vilka böcker man köpt på antikvariat, fått (eller "lånat") av vänner och vilka man köpt på just bokrean, men de följande tre bör ha varit bokreaböcker:

Rodrigo Fresán - Kensington Gardens
Panache-böcker brukar jag köpa om de är billiga. Det är en serie med samtida utländsk prosa som ges ut av Bonniers. Den här kände jag inte till innan jag köpte den. En argentinsk/spansk roman om en fiktiv barnboksförfattare vid namn Peter Hook. Mycklet underhållande.

Sarah Kirsch - Glashussplitter
För ett par år sen så köpte jag en hel hög diktsamlingar för fem till tio spänn på första dagen av rean. Bland annat flera i ellerströms enhörningsserie. Som då det här urvalet av den östtyska poeten.

Federico Garcia Lorca - Teater I
Köpt i Lund. På engelska rean - underligt nog. Teater II har de längre kända pjäserna (jag har den också - men den ärt inte bokreainförskaffad) som Blodsbröllop och Bernarda Albas hus. Men första volymen innehåller kortare pjäser och fragment. Det kom en liknande volym för något år sen med kortare texter av Lorca. Men den här är snyggare.

På Sirius finns barn av Federico Garcia Lorca

På Sirius finns barn har undertiteln "Dikter för barn och andra" och är ett urval ur flera diktsamlingar av Federico Garcia Lorca. En del av dikterna känns igen rån till exempel den tjocka samlingsvolymen Närmare blodet än bläcket, som också nämns i förordet. Som är skrivet av Anders Cullhed och Marika Gedin som också står för urval och översättningar.

Om det är direkt barndikter går att diskutera. Men som en utgångspunkt för urvalet fungerar barntemat rätt bra. Och här finns några dikter som känns mer barntillvända. Som till exempel:

Den dumma sången

Mamma.
Ge mig en kropp av silver.

Mitt barn,
du kommer att frysa så.

Mamma.
Ge mig en kopp av vatten.

Mitt barn,
du kommer att frysa så.

Mamma.
Brodera mig på din kudde.

Ja visst!
Nu meddetsamma!

Ursprungligen i diktsamlingen Canciones (1921-1924). Ur Canciones finns en stor mängd dikter i Närmare blodet än bläcket (titeln översätts där till Sånger). Men inte denna. Vilket kan bero på att På Sirius finns barn har valt dikter också ur utökade versioner av samlingarna med postuma dikter i.

I vilket fall så är detta ett exempel på att samlingen alls inte är överflödig om man skulle ha det tidigare tjockare Lorca-urvalet. Och På Sirius finns barn är också rikligt illustrerad med Lorcas vackra teckningar.

(Bilden kommer från Ingrids boktankar som också citerar en dikt ur boken.)

Bröllopstrio

Lyrans senaste tematrio handlar om bröllop.

Asbjørnsen, Moe m fl (urval Oddbjørg Høgset) - Brudprovaren
När folklivsforskare på 1800-talet åkte ut och skrev ned muntliga berättelser så fanns det såna de inte publicerade. Denna samling innehåller femtio sådana historier.
Titelberättelsen handlar om en kvinna som inte får gifta sej med den hon tänkt då han bara är en skräddare. Hon lovar dock att han ska få bli brudprovare.
Flera av historierna antingen börjar eller slutar med bröllop.
Som den historia vars illustration av Svenolov Ehrén pryder omslaget. "Grispojken" är en skämtsaga där hjälten säljer grisar till drottningen. Han vill inte ha pengar utan i stället få se kungadottern upp till knäna. Vid tredje transaktionen vill han som betalning ha att se kungadottern upp till naveln. När kungadottern sen ska giftas bort så får den som kan gissa hennes könsbehåring gifta sej med henne (en något ovanlig sed, även i Norge). Vår hjälte vet genom sin grishandel att hon har ett hår av silver, ett av guld och ett av pärlemor. "Så blev det bröllop i fyra gånger fjorton dagar och i två smådagar därtill och en pytteliten dag."

Federico Garcia Lorca - Blodsbröllop
Pjäs från 1933. Liksom i "Brudprovaren" så är bruden i pjäsen inte odelat förtjust i idéen att hon ska giftas. Lorcas näst mest kända pjäs (efter Bernarda Albas hus) blandar in folkliga sånger och traditioner i berättelsen. Slutar i blodig tragedi som alla bra bröllopshistorier.

Villy Sørensen - Ragnarök
En hel del våld är det även i denna. Sørensen återberättar de gamla nordiska myterna i denna roman. Ett av kapitlen "Mjölner eller Freja" handlar om hur guden Tor utklädd till gudinnan Freja åker till jätten Trym. Som har begärt att han ska få gifta sej med Freja i utbyte mot Tors hammare. Han imponeras av brudens aptit på bröllopsfesten.
Att romanen är uppbyggd av myter som denna hindrar inte att Sørensen skapat ett eget verk med en egen ton. En av de stora danska romanerna.

L som i Sånger

Boklesebloggen har kommit till L i lyriksöndagsskolan.

Tre frågor kring denna bokstav (översatta och något förkortade av mej):
1. I litteraturteorien lånar gärna från lingvistiken. En av dess förgrundsgestalter var Ferdinand de Saussure. Saussure menade att språket är arbiträrt och beroende av konventioner. Det finns inte något samband mellan de bokstäver eller de ljud ett ord är uppbyggt av och ordets betydelse. Det finns heller inget direkt samband mellan språk och verklighet.
Detta är en ganska grov förenkling av innehållet i de av lingvistiken inspirerade litteraturteorierna. Hur tänker du kring förhållandet mellan språk och verklighet?
"I'm just a great composer/(fyra handklappningar)/and not a violent man,/but I lost my composure/and I shot Ferdinand," heter det i Magnetic Fields-sången "The Death of Ferdinand de Saussure" (Om denna och lingvistisk strukturalistisk teori handlade mitt inlägg Umberto Eco om Ferdinand de Saussure och Magnetic Fields om Ferdinand de Saussure om. I kommentarerna hävdar Vixxtoria att det mest är littvetare som intresserar sej för de Saussure nuförtiden, medan språkvetarna har lämnat honom bakom sej) I den träffar sångens jag de Saussure "on a night like this". När de Saussure säjer att vi inte kan veta något om kärlek så skjuter berättaren den schweiziske språkforskaren. Det kan tyckas vara en överdriven reaktion på de språkkritiska idéerna.

2. Ordet lyrik kommer från det grekiska ordet lyros, eller lyre. Lyrikbegreppet var länge knutet till sångbar diktning. Det är först i modern tid som lyriken blivit förknippad med skriven dikt, men vi använder också ordet lyrik om sångtexter. Presentera en sångtext, som också fungerar när den läses.

"The Death of Ferdinand de Saussure" skulle fungera dåligt som dikt. Då till exempel handklappningarna är viktiga.
Sångtexten nedan av Nick Cave lämnade en klasskamrat till en av mina vänner in på engelskan på gymnasiet. Under eget namn. Hon fick en femma. Så den fungerade i alla fall den gången.

Ship Song

Come sail your ships around me
And burn your bridges down
We make a little history, baby
Every time you come around

Come loose your dogs upon me
And let your hair hang down
You are a little mystery to me
Every time you come around

We talk about it all night long
We define our moral ground
But when I crawl into your arms
Everything comes tumbling down

Come sail your ships around me
And burn your bridges down
We make a little history, baby
Every time you come around

Your face has fallen sad now
For you know the time is nigh
When I must remove your wings
And you, you must try to fly

Come sail your ships around me
And burn your bridges down
We make a little history, baby
Every time you come around

Come loose your dogs upon me
And let your hair hang down
You are a little mystery to me
Every time you call around

Nick Cave
Förstasingeln från albumet The Good Son.

3. Och så till den klassiska uppgiften: Presentera en dikt av en poet på L.
För att inte helt lämna sångtemat så tar vi inledningsdikten till Lorca-samlingen Sånger:

SJU JUNGRURS SÅNG
Teori om regnbågen

Här sjunger
jungfrur sju.

(På himlen en båge
av solnedgångsprover.)

Själ med sju stämmor:
sju jungfrur.

(I den vita luften
sju långa fåglar.)

Så förbleknar
jungfrur sju.

(Varför var de inte nio?
Varför var de inte tjugo?)

Floden för bort dem.
Ingen ser dem nu.

Federico García Lorca
övers. Lasse Söderberg

10 bra spanska böcker

Ännu en nationaldag, ännu en 10 bra...-lista.

Lazarillo de Tormez
Pikareskroman från 1554, författare okänd. Främsta anledningen till att Le Sages Gil Blas utspelar sej i Spanien. Senare pikareskromaner sväller upp till hiskeliga format. Men den anonyme författaren till den här förstod att hålla sej till det korta formatet.

Elia Barceló - Guldsmedens hemlighet
En man faller tillbaka i tiden och möter en kvinna han som ung kommer att inleda ett förhållande med. En melankolisk kort roman från 2003.

Camilo José Cela - San Camilos afton, dag och vecka år 1936 i madrid.
En del författare är lika bra som det säjs.

Cervantes - Don Quijote
Något av en klassiker.
Symposions utgåva med Jens Nordenhöks oavkortade översättning är, även om den är vacker, tyvärr inte särskilt bra. Där att läsa Lidforss översättning även i reviderat skick är som att läsa en gammal äventyrsroman så får Nordenhöks säkert mer korrekta text inget fotfäste. Den glider förbi.
Man bör ändå börja med en bra förkortad version. Även om alla avvikelserna till långa andra historier hör till bokens charm. Forumbibliotekets förkortade och revderade version har med en av dessa utvikelser men håller sej annars främst till huvudhistorien. Tyvärr är pocketvarianten, trots fint omslag, svårläslig rent typografiskt.

Rodrigo Fresán - Kensington Gardens
De flesta spanskspråkiga författare är inte spanjorer. Och detta är en lista med böcker från Spanien. Men nationell tillhörighet är nuförtin ett suddigare begrepp. Fresán är en argentinsk författare som sen 10 år tillbaka bor och är verksam i Spanien.
Kensington Gardens handlar om barnboksförfattare Peter Hook, vars föräldrar var rockstjärnor. Genom boken får vi redogjort för hans böcker. Såna här fiktiva författarskap är nästan alltid kul. Här gjort lite som en blandning av Philip José Farmers vonnegutpastischer och de tidiga läsbara John Irving-romanerna.

Giménez - Barnhemmet
Seriealbum om ett barnhem i Francotidens Spanien. Lite i samma genre som Art Spiegelmans Maus eller Marjane Satrapis Persepolis. Fast ännu bättre.

Juan Goytisolo - Förbjudet område
"Bland de romaner jag mellan arton och tjugofem års ålder slukade - antingen på franska eller i dåliga spanska översättningar som smugglades in från Buenos Aires - fanns det inte en enda som var skriven av en spanskspråkig författare. Den undervisning man bestod mig i skolan fick mig inte bara att avsky vår egen litteratur - som i deras händer förvandlades till en provkarta på pedantiska noter och kommentarer och sönderhackande tolkningar - utan den gjorde mig även övertygad om att det inte finns något i denna litteratur som var värt att stifta bekantskap med."
Första delen i en självbiografisk svit.

Julio Llamazares - Vargmåne
Om ett gäng republikanska soldater som gömmer sej i bergen efter det spanska inbördeskriget. Llamazares böcker är alltid spännande och bra.

Lorca - Närmare bläcket än blodet
Lasse Söderbergs tjocka urval ur Lorcas poesiproduktion.
Borges kallade en gång Lorca för en populärpoet. Nu menade han det som något negativt. Men det finns en omedelbarhet hos Lorcas dikter som gör att de ofta kan uppskattas också av dem som inte brukar läsa poesi.

Alvar Núnez Cabeza de Vaca - Skeppsbrott
En reseberättelse från 1500-talet. Såna här historier var roligare på en tiden. Författaren lider skeppsbrott, blir tillfångatagen av indianer ,svälter, hamnar i krig. Det finns många reseskildringar från senare år som hade piggats upp om författaren hade haft det bara en tiondels så eländigt som Nunez.

LITEN SÅNG OM DEN FÖRSTA ÅTRÅN

En grön morgon
ville jag vara hjärta.
Hjärta.

Och en mogen kväll
ville jag vara näktergal.
Näktergal.

(Själ,
tag apelsinens färg.
Själ,
tag kärlekens färg.)

En levande morgon
ville jag vara jag.
Hjärta.

Och sent en kväll
ville jag vara min röst.
Näktergal.

Själ,
tag apelsinens färg!
Själ, tag kärlekens färg!

Federico García Lorca
övers. Lasse Söderberg

Nio vid regnbågens slut

Snöflingor har Gay-tema som färgtema idag. Egentligen ska man fota sina böcker men jag nämner istället nio böcker på temat som jag har och tar omslag från internet när jag hittar.
Small favors av Colleen Coover
Undertiteln är "Girly Porno Comic", men det är den enda erotiska serie där ordet bedårande dyker upp i ens huvud när man ska beskriva den.
Eclogues av Guy Davenport
Davenports berättelser är sällan öppet homosexuella men har oftast ett stråk av homoerotik. Det här omslaget är inte på utgåvan jag har. Men passar temat.
1984 av Samuel Delany
Brev skrivna av Delany 83-85. Skildrar bland annat hur AIDS, som man ännu inte riktigt vet vad det är, påverkar livet för en cruisande newyorkbo.
Lost Girls av Melinda Gebbie och Alan Moore
Dorothy från Ozböckerna, Alice från underlandet och hon från Peter Pan på nya spännande äventyr.
På Sirius finns det barn av Lorca
Lorca skrev sällan direkt om sin homosexualitet. Inte heller i denna samling barndikter.
Låta sig hända av Lotta Lundberg
En tyskalärarinna inleder ett förhållande med sin elev.
Honmänniskan av Joanna Russ
Delar av romanen utspelar sej på en värld med bara kvinnor. Homosexualitet är ett viktigt tema i Russ författarskap.
Heartburst and other pleasures av Rick Veitch med Alan Moore och S. R. Bissette
Den här samlingen av Rick Veitch-serier innehåller bland annat den första versionen av Alan Moores "The Mirror of Love", en homosexualitetens historia.

(red. Juan Gotisolos Förbjudet område glömde jag. Om hans uppväxt.

Veckans dikt

Komet

På Sirius
finns barn.

av Federico Garcia Lorca
(översättning Anders Cullhed och Marika Gedin)