Åtta länkar en lördag

Tom Spurgeon om The Death of Speedy Ortiz av Jaime Hernandez
"Death Of Speedy is sad and beautiful and wise, and my absolute favorite comic."

Grant Morrison-panel
"The writer then touched to his upcoming "Action Comics," issues coming out from DC Comics in September. Saying that he saw the changes in Superman, from the "socialist golem" in the '40s to the "family man" of the '60s, all as a natural progression of societal changes".
Morrison ska skriva Action Comics om Stålmannens tidiga karriär. Då han ska vara mer radikal. Medan en annan Stålmannen-tidning av en annan serietidningsförfattare ska utspela sej fem år senare. Så Stålmannen kommer visst över sin radikala fas rätt så fort, with super speed.

Svarta idéer 2
Epix gav bara ut ett album med Franquins svarta humorserier. Men de hade planerat ett till. Som inte blev av. Men på länken kan du hämta hem en piratversion av Svarta idéer 2 översatt till svenska (textningen är lite primitiv).

Annette Kullenberg om Anders Ehnmark om Antonio Gramsci
Recension av En stad i ljus av Anders Ehnmark som tillsammans med ett par av hans andra böcker kommit ut i Norstedts serie Digitala klassiker - en slags print-on-demand. Där finns också Ehnmarks bok om Machiavelli - Maktens hemligheter. Den enda bok jag har som har en blurb av Carl Bildt.

Solstadkviss (och facit)
thauke2read uppmärksammade den norske författaren Dag Solstads 70-årsdag i veckan med en Solstadfrågesport. Jag kunde bara två av frågorna.

Kärlek och stöld - när Nick Cave mötte Bob Dylan
Bernur berättar om ett kort möte mellan Nick Cav och Bob Dylan - "And then we stood there in the mud saying nothing, and I thought, OK, one of us should really go now." Anekdoten är förmodligen från en samling Cave-intervjuer Nick Cave. Sinner Saint som Bernur läst

5 bra belgiska böcker

Tidigare år har jag enbart uppmärksammat Belgien genom smurfdikterna. Men det finns andra belgare än Peyo som smurfat böcker.

Spåren av Hugo Claus
Ett urval ur 40 år av Hugo Claus' poesiproduktion. Även om hans romaner är mer spridda så säjs Claus själv se sej främst som poet. Claus skriver på nederländska som de pratar i Flandern (Van Herck skriver också på nederländska, de andra tre på franska). Som han skriver om i dikten "Västflandern", som inleder detta urval: "Jag lånar din himmel i mina ord/Dina snår dina lindar bebor mitt språk//Mina bokstäver är: Västflandern dyner och marskland" (övers. L. Söderberg)

Svarta idéer av André Franquin

En samling korta svart-vita serier med besk svart humor utsökt tecknade av Gastons och Marsupilamis skapare.

Vi ses på Plurdag av Paul Van Herck
"- Sam...det är väl ändå rätt Sam? Bibelns författare?
- Ja. Och äh...mina pengar?
- Så får du inte säga det, sade direktören. Ni måste säga: mina Pengar.
Han uttalade tydligt den stora bokstaven." (övers. G. Gällmo)

Supersmurfen av Peyo


Monsieur av Jean-Phillippe Toussaint
Boken följer den aldrig namngivne Monsieur som planlöst tar sej fram i livet: "Ja, vad det än gällde visade Monsieur denna ljumma envishet." (övers. S. Ekelöf) Monsieur är en kort perfekt roman. Främlingen som komedi. Om du bara tänker läsa en belgisk sextiosidig roman från år 1986 i år så är den här ett givet val.
"När de satt i bilen(...)rotade Monsieur buttert i handskfacket efter något att röka (en cigarr) och berättade för Louis om Schrödingers experiment, ett övervärderat experiment, där man stängde in en katt i ett rum tillsammans med en tub cyankalium samt en potentiellt radioaktiv atom insatt i en detektor på så vis att om atomen utsattes för en kärnklyvning fick detta detektorn att utlösa en mekanism som krossade tuben och dödade katten (ja, se folk)."

Belgiska serier

Så det är Belgiens nationaldag. Vilket får en att tänka på belgisk litteratur.
Jag vet inte om jag läst särskilt många belgiska romanförfattare eller poeter. På rak hand kommer jag bara på Paul van Herck och Hugo Claus. Och Simenon är väl belgare?

Ändå har en del av den belgiska berättarkonsten varit en stor del av min läsning under några år. Nämligen belgiska seriealbum. Herges Tintin, Peyos smurfer och Johan och Pellevin. Och inte minst Franquin. Vars första betydelsefulla serie var Spirou, en serie han inte skapade men tog över från andra. Serien har fortsatt efter att Franquin lämnat den.
Där introducerades Marsupilami. Som fick en egen serie. Också hans Gaston, en av de bästa franskspråkiga skämtserierna, gjorde ibland inhopp i serien.
Franquin gjorde också serier riktiga till vuxen publik som de svartsynta skämtserierna kallade Svarta idéer. Det finns flera belgiska vuxenserier. Men jag har inte läst särskilt många.

Förr fanns de belgiska skämt- och äventyrsserierna rikligt presenterad på svenska (åtminstone de för barn och ungdom. Men numera är det sämre. Nån av de senare Franquin, som har fått god kritik, ska ha kommit ut. Men det mesta är återutgivningar. Riktade till de som läste serierna som barn.
Gaston har till exempel kommit i en påkostad utgåva med serierna kronologiskt ordnade och textningen omgjord. Men den är så pass påkostad att det är svårt att tänka sej någon införskaffa den som inte redan läst en hel del Gaston. Nåväl, bibliotek har säkert köpt in den. Låna den.