Inte jag, jag har ont i magen

Idag är det 78 år sen Kalle Anka först syntes på den vita duken. Detta i kortfilmen The Little Wise Hen ovan. Kalle Anka dyker först upp två minuter in i klippet.
Det är också idag 38 år sen jag föddes.

När jag fyllde 10 och Kalle Anka alltså fyllde 50 var jag nöjd med att dela födelsedag med honom.

Filmen bygger på en gammal rysk folksaga. Med tydlig moral. Hönan frågar folk om de vill hjälpa henne först så och sen skörda hennes majs. Kalle Anka låtsas att han har ont i magen. När hönan själv skördat majsen gör hon diverse läckerheter av den som Kalle inte får smaka på. Så kan det gå.

Sagan heter oftast "The Little Red Hen". Att Disney tog bort ordet Red är kanske inte så svårförståeligt.
Den kommunistiska folksångerskan Malvina Reynolds gjorde en sång av berättelsen, kallad just "The Little Red Hen". Där efter att hönan sagt åt de andra djuren som inte hjälpt henne att den som inte arbetar skall heller icke äta Reynolds la till "and that's why they called her red".

10 bra röda skivor

"They may have won all the battles but we had all the good songs" som Tom Lehrer skaldade.

Advance Patrol - Utskrivna

Första skivan är också den nyaste. Från 2003. Malmöband. Med bland annat en sång om förkortad arbetsdag. Ett krav som den första 1 maj-demonstrationen förde fram. 

Bästa spår: Estupidos 

Bella Ciao - Om åtta timmar...

"Om åtta timmar verkar litet/så pröva på att jobba själv/Då får ni känna på skillnaden/på att vara chef och arbetare"

Gjorde italienska partisan- och lantarbetarsånger på svenska. Och en hel del Dario Fo. På det här albumet finns en monolog ur Fos främsta pjäs Mistero buffo framförd av Björn Granath.  Gruppen var väl egentligen en teatergrupp. Men gjorde tre skivor. Jag har de första två. De är suveränt bra. Det här är den första. Från 1976.

Bästa spår: Montesicuro

Billy Bragg - The Internationale

Minialbum där Bragg bland annat sjunger sjunger Internationalen med ny text som han själv översatt. Han påstår i skivhäftet att Pete Seeger uppmanat honom till detta. 

Bästa spår: The marching song of the covert battalions

Dagmar Krause - Tank Battles

Krause tolkar sånger av Hans Eisler. En kompositör som är mest känd för sitt samarbete med Brecht. Jag skriver mer om denna LP (och en till Krause-skiva) HÄR 

Bästa spår: You have to pay

Malvina Reynolds - Malvina

Det första på Reynolds eget skivmärke Cassandra Records. Här finns den låt Reynolds numera är mest känd för - "Little boxes". Men hon skrev en stor mängd sånger. Hon var 60 år när hon gav ut den här.

Bästa spår: There's A Bottom Below

Arja Saijonmaa - I Stockholms konserthus, 9 januari 1978

Saijonmaa sjunger Theoderakis. Dubbelalbum.

Bästa spår: Din tur idag (som jag skriver om HÄR) 

Pete Seeger - If a revolution comes to my country

Också ett livealbum. Inspelat i Uppsala i slutet av 70-talet. Den tidens vänstervåg började så klart i U.S.A. Pete Seeger var en av det landets ledande artister på vänsterkanten. En gång lyckades han få en sång vars text var tagen direkt från Bibeln svartlistad i amrikansk radio. Jag skriver mer om detta livalbum 

HÄR  när titellåten var veckans sång.

Bästa spår: East Virginia

Cornelis Vreeswijk - Visor, svarta och röda

Cornelis Vreeswijk sjunger Lars Forssell

Bästa spår: Avanti Popolo

Röd 1:a maj-fest 1974

"Vi demonstrerade för ungdomens krav och för socialismen. Sen åkte 4000 ut till Mässhallen i Älvsjö utanför Stockholm. Röd Ungdom ordnade en röd fest som avslutning på första maj 1974. Här kan du höra en liten del av vad som hände". Peps Blodsband, Hoola Bandoola och Fria Proteatern och på slutet sjunger alla Internationalen.

Bästa spår: Vem är det som bromsar ...? med Robert Karl Oskar Broberg & Hoola Bandoola Band

Vietnam är nära. Sånger av de förenade FNL-grupperna.

FNL-grupperna hade också sånggrupper som vapen i sin kamp mot U.S.A.-imperialismen. Vilket man kanske kan göra sej lustig över. Men här finns ett par väldigt vackra spår. Och den tidens vänster var på både gott och ont och motståndet mot U.S.A:s krig mot Vietnam hör till det goda. 

Ibland vinner vi också.    

Bästa spår: Haiphong

Tidigare 1 maj-listor:

10 bra röda filmer

10 bra arbetarromaner

Malvina Reynolds - 110 år

I dag skulle Malvina Reynolds ha fyllt 110 år.
Numera är Reynolds mest känd för sin låt "Little Boxes".
Men hon skrev ett stort antal sånger som hon publicerade i sångböcker och senare även sjöng in på skivor.
På hennes 109-årsdag hade jag en lista med hennes tio bästa sånger
En sång som inte är med på den är "The Albatross":

Det är en typisk Reynolds-sång. Så som berättelsen om albatrossen kontrasteras dels mot Reynolds eget liv, dels blir till ett motstånd mot napalmbombandet av Vietnam.
"So never kill a gooney bird/Or knife your loving kin,/And never burn a single soul,/Be sure it's more than ten,"

Av och till sjöng Reynolds berättelser som inte blev till politiska allegorier. Hon gjorde bland annat ett stort antal barnvisor. En del av hennes konstnärskap som också påverkade hennes övriga sånger. "Little boxes" hade knappast låtit som den låtit om inte Reynolds intresserat sej för barnramsans uppbyggnad.
Och även de politiska visorna kunde Reynolds betrakta som barnvisor "The Albatross" finns med i en del upplagor av "Tweedeles and foodles for young noodles" - ett häfte med barnsånger av Reynolds.

De tio bästa med och av Malvina Reynolds

Idag är det 109 år sedan Malvina Reynolds, som ofta endast kallades för Malvina, föddes. Hon hade en viktig roll i protestsångrörelsen på 60-talet. Hennes skivor kan vara svåra att få tag i. Men det finns en samling Ear to the Ground, med urval från de skivor som gavs ut på hennes egna märke Cassandra Records. Många andra artister har också spelat in Reynolds sånger.

Carolina Cotton Mill Song
Driver med new age.

The day the freeway froze

It isn't nice
I den tredelade essän "Protestsångens estetik" (i Slutna världar öppen rymd ägnar Göran Printz-Påhlson mittpartiet åt Malvina Reynolds. "Åt studenterna har hon gett sin kanske mest effektiva sång, 'It isn't nice', som med verkningsfull ironi uttrycker hennes beundran för de uppoffringar som gjorts av de unga icke-våldsdemonstranterna och hennes förakt för den kyliga och misstänksamma fördomsfullheten hos den fördömande äldre generationen", och han citerar raderna "It isn't nice to block the doorway,/it isn't nice to go to jail,/there are nicer ways to do it,/but the nice ways always fail."

The Judge Said
Melodin ligger nära "When Johnny comes marching home". Sången ingick i en brevkampanj mot en domare som hade uttalat sej efter ett våldtäktsmål att de anklagade hade reagerat normalt på kvinnans provokativa klädsel. Domaren blev avsatt.

Little Boxes
Malvinas klart mest kända låt.

The Little Mouse
Orden "fucked up" får en starkare effekt när de sjungs av en gammal vithårig dam med vänligt utseende. (Ljudet på klippet på länken är uselt.)

The Little Red Hen
"And that's why they called her red". Klippet är från Pete Seegers Rainbow Quest.

The Money Crop
Reynolds gjorde en hel del visor för barn. Något som påverkade även en del av hennes övriga sånger. Den här, liksom "The Little Red Hen", påminner om en barnvisa.

There's a bottom below
"There's a low below the low you know/You can't imagine how far you can go down". It's a sing-a-long.

You'll be a man

Om hur författare får sina uppslag och vad det har att göra med en liten dam i Duluth

När Malvina Reynolds fick frågan var hon fick idén till sina sånger så brukade hon svara att om hon visste det så skulle hon åka dit varje dag.

Var får du dina idéer?, måste vara en av de allra vanligaste frågorna till konstnärer och författare. Och hur de kom på enskilda berättelser eller romaner händer det ibland att författare går in på i intervjuer och förord/efterord. Det bästa svaret på var en författare får sina uppslag som jag stött på finns i efterordet till Jack Danns novellsamling Jubilee.

Dann berättar att han satt i en författarpanel och de åter en gång fick frågan om var deras idéer kom ifrån. De svarar efter bästa förmåga. Lite svävande och långrandigt. Men när det blir sf-författaren Edward Bryants tur att svara så lutar han sej tillbaka, ler och säjer: Varje månad skickar jag fem dollar till en äldre dam ("this little old lady") i Duluth. Hon sänder mej sen tio helt nya idéer. Svårare än så är det inte.

Dann berättar att även om alla i publiken skrattar så kommer det fram flera personer till Ed Bryant efteråt och ber om adressen till den där tanten i Minnesota.

Edward Bryant vann ett pris på en av de första Clarion Workshops, en skrivarkurs för speculative fiction som hölls av Robert Scott Wilson. Detta var 1971 och kursen hade som gästföreläsare Harlan Ellison, Ursula K. LeGuin och Joanna Russ. I antologin clarion II (i sej på flera sätt ett intressant tidsdokument) står det om Ed Bryant i presentationen av en av hans noveller i urvalet att: "his work has appeared so widely that his name is now known to the most casual of science fiction." Om det var sant då är svårt att säja, även om Edward Bryant verkar ha varit ett av de nya hoppen inom genren Det är i alla fall inte sant längre.

Ed Bryant skrev på sjuttitalet och åttitalet flera prisbelönade noveller. Ett par har översatts på svenska. De jag har läst är bra. Men han verkar inte ha gjort mycket väsen av sej senare. Kanske gav någon den gamla kvinnan i Duluth ett bättre erbjudande.

Malvina Reynolds

Malvina Reynolds var 60 år gammal när hon gav ut sin första lp. Men hon hade gett ut häften med sånger tidigare och var en viktig gestalt i den politiska sångskrivarrörelsen som hade stt centrum i Berkeley.

Hennes mest kända låt är "Little Boxes". Den ligger på albumet Malvina, det första på Reynolds eget skivmärke Cassandra Records.

Förutom politiska sånger så skrev hon också många barnvisor. Även en del av hennes andra låtar påverkades av denna syssla.
På Malvina finns sången "The little red hen" vars barnviseliknande fabel utmynnar i ett kommunistiskt "Utan arbete, tomma fat"-liknande credo. "A nd that's why they called him red."
"The little red hen" skulle väl kanske kunna passera som en barnvisa. Kanske för den sortens föräldrar som läser högt ur Olle och fabriken för sina barn.

Men en annan låt på skivan "No room" låter inledningsvis kanske som en barnsång men går över i något annat. Den utgår från den scenen i Alice i underlandet där ett barn blir förvandlat till en gris. De från början rena citaten från Alice får det gradvisa överslaget och det "Don't bring another baby in", som hos Caroll är lika entydigt komiskt menat som de ständiga orderna om att halshugga den ene och den andre i boken, förvandlas till att handla om fattigdom och överbefolkning. "And if they die in the streets of Calcutta,/No one will notice but their ma/And aint that just like a woman."

"No room" finns inte på nätet (hela albumet går att hitta att ladda ner men bara på olagliga vägar - själv har jag helt laglydigt snott skivan från mina föräldrar.) men
"The little red hen" kan du höra HÄR.