Examensdags

 

Idag är det "examensdags" för dotterdottern. Hon och hennes kompis skulle bli hämtade med "tutor" och sedan gå ut och äta med sina mammor.  Papporna kanske också fick gå med, det framgick inte..  Äldsta dottersonen tog sin första examen för  ett par veckor sedan.  Vi fick en video från hans pappa, där man fick se pojken springa ut genom ett blågult draperi, med vit mössa på huvudet och blågula ballonger i handen.  En kusin till våra döttrar hade lagt ut en film på Instagram; Man var på pinchos och firade sonens "examen".

Har aldrig tänkt på att man kunde fira att man slutade "dagis", "föris", förskola... ja, det finns ett antal namn på den utmärkta första pedagogiska instansen i en människas liv. Nu har vi ju inte haft barn på "dagis"/"lekis" på trettiofem år, så detta med "examen" är kanske är en företeelse som funnits ganska länge. Och visst kan det var en  bra och rolig grej, det är ju faktiskt den första "milstolpen" i livet. Nu är det slut på det fria livet, nu är det skolplikt som gäller. Måste säga att jag upplever som våra barns två olika förskolor har varit superbra, att förskolepedagogiken utvecklats under åren som gått. 

Så jag säger grattis till Ava idag, på sin första examensdag. I augusti väntar stora skolan, med elever från f-klass till åk 9. Klart att det blir lite skillnad!

Någon examen på årets naturpass, det har vi ännu inte kommit fram till. Har tre kontroller kvar i Ambjörnarp, och tio kontroller kvar i Hestra.  Så tre gånger, gissar jag att vi tar på oss för att komma till examen. 

Idag var vi uppe på Isaberg. Det finns bra skogsvägar, så man lätt kan ta sig fram till de stigar som sedan leder till de olika kontrollerna. Hittade åtta idag. Någon riktigt enkel, uppe på Isabergssplatån, några lite svårare, varav ett riktigt ordentligt backpass. ( Vi skulle nog tagit den kontrollen från andra hållet, det hade varit enklare. ) Att gå uppför branter, det stör mig inte ett dugg, känns bara bra att bli lite andfådd. Men nerför, huvaligen,... tycker att det är jobbigt, trots att jag har stavar till hands.

Fin utsikt hade vi på väg till och från flera av dagens kontroller.  Blåbär, hur mycket som helst... och dessutom massor av hallon på ett av hyggena. Dit får vi nog återvända och plocka några liter....

Mannen till vänster, han och jag tog "grundskoleexamen" samtidigt. Vi gick i samma skola under högstadietiden. I sjuan, då fick man välja på om man ville ha slöjd eller musik. Jag valde musik. Vi var sju sjuor, och P-G var en av de som hellre musicerade än slöjdade. Han har hållit på med musik och uppträtt i många olika konstellationer under årens lopp.   

Igår bjöd han och kollegan Lasse på Povel Ramel-låtar, på ett av mina favoritställen, trädgårdscafeet vid Mossebo Stom. Kul att äntligen få tillfälle... eller kanske mer ändan ur... att höra dem.  Fick också några ord med honom efteråt det timslåga framträdandet... jodå... han kom ihåg mig. "Hon som kom från Rångedala".... 

Tycker att det är rätt fantastiskt av föreningen kring Mossebo Stom ( gamla prästgården) att bjuda på musik fyra torsdagar i rad, sommar efter sommar. Inget inträde. Man förväntar sig att publiken köper kaffe och våffla ( eller annan fika) för 50 kronor.  Även amatörmusiker kostar... och det handlar om tusenlappar.... Eloge till den livaktiga föreningen kring den gamla prästgården!

Tredje våfflan i sommar. Den klart godaste! 

Härligt sommarväder idag. 20 grader och omväxlande sol och moln. Svensk sommar. 

Jag blir så glad av alla småkryp som jag ser. ( Eller jag blir inte glad-glad av myggor och getingar... men ändå lite glad... dessutom funderar MYGGA bra att hålla borta mygg och knott) Förra året så var det så få insekter, så att jag blev riktigt orolig och betänksam. I år är det som vanligt igen... och även om jag är väldigt medveten om att jorden är överhettad, så är jag glad att vi har en ganska så normal sommar. 

Inget bra foto, skulle inte få godkänt på examensprov... men lite häftigt att se den lilla baggen  söka upp riddarsporrens  nektargömma.

Och här kommer en getingfluga för att kolla om det finns någon nektar i den lilla rosen. 

Gissar att de flesta sexåringar är examinerade från "dagis"  i mitten av juli. Grattis till att ha kommit avverkat den första delen av livets småsnåriga och backiga stig. 

Sett, sått, satt och insett sen sist

 

Sen sist har vi sett Musån på nära håll. Vatten gör sig alltid bra, både i verklighet och på bild.

Om jag har någon dröm kvar, så är det att få bo vid vatten. Men har insett att det bara kan bli en dröm...

Vi har sett Drottning Dragas Borg. Där satt vi solen och intog fredagsfika. 

Har aldrig hört talas om denna borg tidigare, men har insett att vi har en del borgruiner/rester i vår lilla kommun.  

Draga kom hit med vikingar som liten tös.  Hon hade med sig en massa kunskaper om hantverk och om läkeväxter. Tack vare detta blev hon högaktad, ja, sedd som en drottning. Hon lär ha bott på höjden, tillsammans med sina tjänare. Allt enligt vad hembygdsföreningarna i Tranemo och Ambjörnarp lagt ut på sina hemsidor.

Årets första naturpasskontroller har vi sett,  och noggrant satt stämpeln i rätt ruta.  Fem stycken blev det på första rundan. Naturpass är verkligen toppen, man kommer ut i skog och mark och måste ta sig över stock och sten. Hjärnan får dessutom arbeta då man läser kartan.

Har sett blommande förgätmigej...

... blommande åkervioler....

... och blommande backskärvfrö.

Violer och förgätmigej har det skrivits både dikter och sånger om. Men har någon skrivit en dikt backskärvfrö? Näää... Ändå är det en ovanligt "bra" växt, då den kan ta upp förorenande metaller som zink, kadmium och bly ur jorden. 

Vita vackra backskärvsfrö, 

tack vare dej slipper fåglar dö,

Du är den som gör jorden ren,

gör så maskar kan andas igen.

Sådär, då var det åtgärdat. ( Det finns mängder med dåliga texter i våra vissamlingar.... )

Har insett att jag kommit med falska uppgifter till SLUs  ( Sveriges LantbruksUniversitet)  forskning angående hur långt våren hade kommit för en vecka sedan.

Man skulle bedöma hur det var med blomning och lövsprickning, gällande fem-sex växter.

Då mina få närbelägna blåsippsplantor var överblommade, så ansåg jag att blåsippan var överblommad.

Men se, i Karlas hage, så finns det några kvar. Vackert blommande tillsammans med vitsippor.

Men nästan överblommade är de, och var nog så även för en vecka sedan. Värre var "lögnen" om tussilago. Den är överblommad, kryssade jag i. Lögn... även i dag har jag sett många blommande tussilago utmed vägrenarna. 

Lovar att kolla bättre till nästa ( frivilliga) inlämning  i forskningssammanhang....

Idag har vi sått grönsaker och satt lök.  Alltid lite gott, och lite av en vår-milstolpe, när det är gjort. Nu återstår det roliga och det tråkiga... att se hur det gror och växer, och att behöva rensa ogräs...

Nu är "bäddarna" övertäckta med fiberduk. Mest för att hålla katterna borta.

Har sett att det finns mycket humlor i år. De gillar lungörtens blommor mest av allt. Känns bra att det finns många humlor... och en hel del fjärilar. Pollinerare det behöver vi!

De vackra nordsvenskarna, dem har jag sett på våren första cykeltur. Är extra förtjust i de storvuxna hästarna, och känner en viss samhörighet med dem.  Jag hör också till en storvuxen ras och har en ordentlig man, som ofta hänger ner över ögonen. Lite olika matvanor har vi dock, men visst är grönsaker gott...

Har sett flera insändare i lokaltidningar de senaste dagarna.  Man vill uppföra fler vindkraftverk, än de 22 som redan finns i kommunen ( några av dem i Gislaved kommun i och för sej)

De nya är planerade till en annan höglänt del av vår lilla kommun. Det finns en grupp människor som är SÅ upprörda, och vill stoppa uppförandet av vindmöllorna. MEN EL VILL DE HA! Ibland så blir jag så trött på folk. 

Grusvägar är att föredra, när man är ute på cykeltur. Av den anlednineg att man kommer nära naturen och att det inte är så mycket trafik på de småvägarna.

En sak hade jag dock inte insett innan jag satt där på cykeln och hade lämnat asfaltsvägen bakom mej. Vägen var nygrusad! Nåja, nu blev det en extra långsam cykeltur... och jag fick ta mig uppför de brantaste backarna till fots, och bromsa ordentligt i nerförsbackarna.  

Men vackert är det, vitsipporna tokblommar på sina ställen. Vitsippsfälten, det är den vackraste naturen, som jag idag har sett.

Hastigt och lustigt

 Eller... inte bara lustigt då...men hastigt iaf

Hade ju tänkt två lugna hemmadagar. eller åtminstone ett försök till sådana.

Då vi hade bilen på service i onsdags, så var mor och yngsta sonen på väg att återhämta sig från en kort sjukdom med influensaliknande symptom. Familjen planerade att ge sig ut på en resa med övernattning, torsdag till fredag. Sista dagarna på gemensam ledighet. Hästvakt var fixad.

I går morse, precis då jag var beredd att stiga upp vid åttatiden, fick jag ett meddelande från dottern. Nu hade pappan blivit sjuk, fått hög feber.  Hon själv mådde bra och på killarna var det full fart. Med tanke på den utlovade "värmeböljan" tänkte hon åka till Halmstad med sönerna, och planerade för övernattning. 

Jag undrade om hon ville ha hjälp med två killar och det tackade hon inte nej till. Snabb frukost, hastig packning och sen iväg till strandliv i Halmstad.

En härlig dag blev det. Konrad och jag spenderade mycket tid i vattnet, under det att K-P tog en eftermiddagslur tillsammans med mamman i stugan. Så kul att han ville gå med mig långt ut i det långgrunda vattnet . Kunde "simma " ...ja, iaf ta sig fram... mellan mina utspärrade ben, hoppade och skvätte, ville bli snurrad runt, vara både under och över vattenytan. Han skrattade och ropade och ville ha mer och mer... 

 Tre omgångar var vi ute på djupt vatten. Den sista gången var även mamman och lillebror med.

Dags för glasspaus. Pojkarna fick sitta i de båda stolarna vi hade med. K-P var snart uppe  och sprang runt igen, Konrad blev sittande med kepsen neddragen över ansiktet. Ganska snart ville han gå upp till stugan. Där la han sig i en säng. Vi kände på hans hud och den var het. För varmt i luften eller feber? 

Han flyttade över till soffan och låg där, utan att ens orka titta på ipaden  någon längre tid. Då är det något som inte stämmer.

Molnen hopade sig kring Östra stranden och när mamma och  lillebror kom tillbaka, ja, då bestämde vi oss hastigt och lustigt ( där orsaken inte var så lustig) att åka hem, Klockan nio lämnade vi stugan, och det blev den första mörkerkörningen på länge. Gott att ha en bil som sköter hel och halvljus av sig själv. 

Vid kontakt med familjen så visade sig att Korad hade 40 graders feber idag. Fick nyss meddelande om att Johanna hade träffat på en bekant när hon var och fyllde på alvedonförrådet. Sommarinfluensa florerar just nu, hade hon fått veta. Hög feber och ledvärk. Men tycks vara relativt snabbt övergående. 

Så nu ger det sej om jag också blir hastigt ( ej lustigt dock) febersjuk. Inkubationstiden tycks var kort, så det borde i så fall ske inom de närmaste dagarna. 

Igår var det 31 grader varmt i Halmstad. Säkert 25 i vattnet. Synd bara att det känns så ofräscht när alla människor rör upp sand från botten ... och då måsar och trutar skitar ner en del. 

Dusch  är ett måste för mig efter ett havsbad i Halmstad. Jag känner mig skitig....

Hemmadag i dag då.... 

Nja, kom på att jag inte varit på gymmet denna vecka, så det var lika bra att hastigt och lustigt få i sig frukost och avverka en timme bland maskiner och tyngder. 

Den stora industrin  ( Nexans) i samhället, har byggt upp ett stort gym i gamla ICA-affären. Då jag brukar besöka gymmet på förmiddagstid, så är jag oftast ensam eller nästan ensam. 

Tycker definitivt att fler pensionärer borde få plats under förmiddagar, för det är absolut bra att utmana musklerna, när man blir äldre.

Den här blåklockan hade slagit rot alldeles utanför dörren till gymmet.  Blev så fascinerad över att den kunde växa sig så stor och blomrik, med så lite jord att sätta ner rötterna i.

En tur ut i skogen, blev hastigt bestämd. Fyra naturpasskontroller hittade. Denna var en riktig fuling, belägen nedanför en brant.... och vi tog förstås den sämsta vägen dit... men en bättre väg  därifrån.

Nu har vi bara tre kontroller kvar av årets Naturpass i kommunen.  Vi ska nog fixa dem också innan augusti månad är slut. En bra aktivitet, både för ung och gammal är det. Och även om jag har svårt att ta in att höjdlinjer  kan betyda både nerförsbacke och uppförsbacke, så har jag lärt mig mycket under två år av Naturpass-letande. Nu kan jag faktiskt urskilja varenda sten på kartan. 

Och att det blev naturpass inköpt, det kan jag tacka BP för. Hon, asfaltstjejen, kom med förslaget om orientering, då när mitt knä krånglade och det bara var mjuka underlag som funkade.  Bloggvänner är bra att ha! 

Vägval

 

-Tänk, så mycket vi har lärt oss om att följa en karta, sa jag till C-E. Förra året var vi noviser, hade glömt det mesta sedan orienteringen i skolan, för femtio år sedan.... Nu kan vi ju verkligen se var vi är  och var kontrollerna ligger. Man ser ju varenda  sten på kartan.....och varje liten sväng på stigen...och då är det ju enkelt att hitta rätt.

Det där skulle jag aldrig sagt, för oj, så FEL jag hade.... en stund senare skulle jag/vi vara helt "lost".

Vi hade hittat 34 av 40 "naturpass-konroller" i Hestra. Sex kvar att leta upp. Vi började i skogsområde med tydliga stigar ( MTB-banor mest- finns MASSOR på Isaberg med närmaste omgivning). Två lätt funna, en fick vi leta lite efter... Men vi läste kartan ok...

Så var det de tre sista, uppe på berget, i närheten av pisterna.

Nr 8, nära barnbacken,  hittades lätt. För att komma till nr sju, så var man tvungen att ta backen upp. Den asfalterade bilvägen, var halvt avstängd och eftersom vi redan kommit upp en del i höjd, så sa jag till C-E.... vi genar uppför stora backen, så slipper vi mixtra med bilen. och så kan vi ta nummer 9 uppifrån.

- Jag går inte längre upp, sa C-E. Du kan gå upp och leta upp nr 7.

Det vackert att vandra genom lupinerna, genom invasionen av ovälkomna växter... 

Utsikten var det heller inget fel på. I bakgrunden, strax innan horisontlinjen syns Nexans-tornet, det som tillsammans med en annan hög byggnad på industriområdet, utgör Grimsås Skyline.

Sjuan hittades lätt. Väldigt lätt.

Sen hade jag ju planerat att ta nr 9 uppifrån. Här blev det tankefel. "Klättrade" ner till C-Es position och sa att vi måste upp en bit innan vi går neråt. 

Så fick det bli, men hittade inte alls de, på kartan,  gulfärgade pister som jag visste fanns i området. 

( De som var så branta, så att jag aldrig vågade åka dem, de få gånger som jag var med döttrarna i slalombacken) Vi virrade omkring, upp och ner på MTB-stigar längs berget. Kom fram till en brant, och jag trodde att jag äntligen kunde lokalisera mig på kartan. Men inte hittade vi någon sten där en kontroll skulle finnas. Hamnade uppe på toppen igen, via en fin stig... ej MTB-väg. Tog den gamla bilvägen ner till parkeringen. 

Fick bli lunch på Rixi i Hestra, innan vi gav oss på den sista kontrollen, genom att välja en annan väg. 

Mitt tänkta vägval funkade inte....

Med lite mat i magen, så kom jag på.... kontrollen ligger ju anslutning till den undre delen av back-systemet. den som jag tyckte bäst om, då när det begav sig.... Jag hade tänkt helt tokigt, vi skulle neråt från parkeringen istället för uppåt. 

Valde än en gång fel väg, hamnade i en brant precis under liften. Det hade förstås gått att ta sig ner och upp den vägen, för vi var nära och rätt.... men valde ändå att gå tillbaka och gå i kanten av slalombacken.  Otäckt när det är för brant....

Och visst fanns kontroll nummer 9 där, precis där kartan visade att den skulle vara.

Om jag lärt mig att följa karta och karttecken? Ja, idag fick jag iaf en ordentlig lektion. 

En vacker utsikt över Alguststorpasjön, en av alla sjöarna i Nissans vattensystem. Djup och kall... men otroligt rolig att ta en roddtur i... det finns massor av små öar att gå i land på.

Fyrtio kontroller funna. Har även registrerat dem på naturpassets hemsida. 

Vi har tolv av trettio kontroller kvar i Berg, utanför Tranemo. Får bli två olika besök. Och nog för att det är brant och lite utmanade att ta sig fram där också, men det finns inga slalombackar. där man måste tänka rätt.

Naturpass är toppenkul.... även då man är helt "by west"... eller "east"

Och det där med "vägval", det skulle man kunna filosofera en hel del omkring... men det får bli en nannan gång.