Snabbt!

 

Nu går det  snabbt framåt i naturen. Trots kalla nätter, så sätter vårblommorna fart. För mindre än en vecka sedan, så fanns där tre yrvakna blåsippor i "Karlas hage". Idag hade antalet mångdubblats.

Blåsippan är min favoritblomma.  Sex kronblad, tycks alla ha, men i övrigt så är blommorna ganska olika i färg och form.  En del har mera avlånga kronblad, andra har blad med rundade former... och en del uppvisar ett mellanting mellan runt och avlångt... och lite skillnad kronbladen emellan.  Färgen varierar ... från ljusblått till rödlila. Och en del blommor har sina små skönhetsfel.... Alla är så välkomna!

De första vitsipporna hade också slagit ut under veckan. Det fanns bara några stycken, men när värmen kommer tillbaka så kommer många områden att snabbt bli alldeles överfyllda av de vita sipporna. 

Bästa tiden, det är på många sätt, den tid vi är inne i. Nu börjar det..... och naturen har så mycket att erbjuda, ända fram till i mitten av oktober. Allra härligast är det när man återigen får uppleva våren. 

                                                             Tibast

Det ska bli kallare igen, så det har varit självklart att ta tillvara denna vårdag på bästa sätt.

Så tomatfrön.... göra maken sällskap och vara lite behjälplig med att plocka bort snöstakarna på vår del av byvägen.... ta en tur till blåsippshagen... och sedan en långpromenad på asfaltsväg och skogsväg.... fika på altanen..... läsa tidning/bok i solen på altanen. 

Härligt!

              Panoramabild längs hela kajen, ända till Spira, allra längst bort i bild.  

I går var det jobbardag och därefter en tur till Jönköping. Hade ett presentkort på Spira, teater/musik/kulturscen, som vi fick i gemensam present av yngsta dottern i höstas. När restriktionerna togs bort kollade jag upp vad som erbjöds på Spira under tidig vår. 

ARN är en föreställning som uppförs av Johan Rheborg, Henrik Schyffert och Per Andersson. Den handlar om tre kompisar och deras relationer. I centrum står en tavla, ett "konstverk" inköpt för 650 000 kr. Tavlan är helt vit och "föreställer" olika vita prickar och linjer.... Heltokigt....En pjäs som man skrattade/log mycket under, men också en pjäs som väckte till eftertanke. 

En bra pjäs helt enkelt!

Pizza på en av alla restauranger som ligger längs Munksjöns strand hann vi med, liksom en promenad längs kajen,

Vad jag kunde förstå, så har föreställningen flyttats fram ett par gånger, under pandemins gång. Så det mesta var utsålt, då jag började leta biljetter i början av februari. Vi fick plats på balkongens kortsida. Lite skymd sikt, men funkade ändå alldeles utmärkt.

Nittio minuter höll pjäsen på. Den tiden går snabbt, då man fängslas av dramat som pågår på scenen. Och maken hann kolla på fotbollsmatchen också, halvlek ett via androidplattan, under det att jag körde de knappa sju milen hem,  och halvlek två... och förlängning hemma i soffan.  Jag lämnade sändningen precis innan Sverige fick sitt mål... var helt säker på att det skulle bli straffavgörande... och jag KLARAR inte att se på något så otäckt spännande.....

Tror att det är en gräsand....som stirrar ut över Munksjöns vatten. Honan var bara en liten bit där i från

Apropå rubriken... 

Var på "hemförsäljning" av vårkläder från House of Lola, i tisdags kväll. Beställde lite nytt... beställningen skickades lite före klockan 20 i tisdags. Igår, torsdag eftermiddag fick jag besked om att paket finns att avhämta på Kvantum i Tranemo. Rekordsnabbt... 

Nu väntar jag tills på måndag med att hämta vårkläderna....får använda mina gamla "trasor" på kvällens Quiz och på morgondagens tur till Göteborg, med musikal på Göteborgsoperan, som det egentliga målet..

( ja, jag vet... denna veckan har varit/är helt tokig vad det gäller "events")

Öppnade "jobbmailen" för en stund sedan. Kollegan hade skickat ett mail innan hon lämnade skolan för veckan. "Ni är klara för kvalomgång två i retorikmatchen" löd det vidarebefordrade mailet. 

Supersnabbt besked. Kval-talet skulle vara inne i onsdags klockan tolv. Två dygn senare fick  vi det positiva beskedet! Kul!

Toppen!

 

Visst var den toppenbra,  musikalen som jag såg igår kväll, tillsammans med Johanna. 

Spira i Jönköping har bjudit på förstklassig underhållning vid många tillfällen. Musikaler och konserter med populära artister har det handlat om för min del, men där bjuds också på en hel del annat. Standup, klassiska konserter, teater.

Spira har en stor parkering, Hade bestämt träff med Johanna där vid tjugo i sju.  Var  på plats halv sju och såg just hur den sista parkeringsluckan blev igenfylld. Märkligt! Och vart ska jag ta vägen, jag brukar ju parkera här. Och hur ska jag få tag på Johanna.  

Körde en bit längs den väg som borde leda till parkering. Hittade ett parkeringshus 500 meter bort. Ringde Johanna. Hon begick ett trafikbrott, svarade i telefon och kunde hitta parkering på andra sidan Munkjöbron. Så det ordnade sig bra, vi var inne i salongen då man hade sista utropet, två minuter till föreställning. 

Anledningen till invasionen på Spiras väl tilltagna parkering: Lill Lindfors uppträdde på Spiras andra stora scen. Säkert ett toppenbra framträdande det också.

"She loves me" heter musikalen som spelas hela hösten på Spira, Smålands Musik och Teater. Musikalen bygger på en ungersk pjäs från trettiotalet. Den har satts upp på Broadway och i Londons West End på sextiotalet. Spira är den första skandinaviska scen som visar musikalen. 

Kan låta töntigt med en ungersk trettiotalspjäs, men den var full av humor. Musiken var dessutom lättillgänglig och dialogen, som sagt, skrattvänlig.

Det var en lång musikal, nästan tre timmar med paus. Tiden bara flög iväg, ett bra tecken på att det man ser och hör verkligen är toppen. 

Vilka otroligt bra musikalartister vi har i vårt land. Wow, vilka röster en del har. Detta till trots är de helt okända. Jag har sett några av skådespelarna i tidigare musikaler, men är det inte ett"kändisnamn", så lägger man det inte på minnet.

Och så har vi alla musiker, där nere  i det svarta orkesterdiket. Nu är musikalartister välutbildade, och kan både sång och dans. Väl värda sina applåder förstås. Men det är Jönköpings lilla symfoniorkester också, Jönköpings sinfonietta. Toppenbra! De får ingen chans att synas. Nu satt vi på första raden och det är alltid en extra bonus. Man kan slänga ett öga på de duktiga musikerna under scenen, då och då. Goda musiker är klart underskattade! 

Men musikalen rekommenderas verkligen.

Var lite vilsen en stund, då jag skulle gå tillbaka till parkeringshuset. P-huset fanns inte där jag trodde! Men det fanns ett parkeringshus på andra sidan gatan. Jag visste bestämt att jag inte gått över någon gata på väg till Spira! Med tanke på att jag inte hittade någon skylt med P på den gata jag gick, så fick jag väl undersöka det "felbelägna" parkeringshuset. 

Jodå, där stod bilen och väntade. Mitt misstag, jag hade tagit fel väg ut ur "undergången". Tre vägar ut... jag HADE ju faktiskt gått under gatan tidigare.

Slutet gott!

En sådan toppenfin dag det blev denna lördag. 

Som gjord för en promenad i byn. Var inte ensam om den tanken!

Bloggvännen Geddfish inspirerade mig att ge mig ut på en cykeltur, efter en toppengod kålpuddings-lunch.  Brukar inte berömma den mat jag själv lagar till, men dagens kålpudding blev verkligen god.

Elcykeln är nedburen i källaren, för att trädgårdsmöblerna skulle få plats i garaget. så det fick bli treväxlade Monarken istället. Går bra det också, blir bara en kortare tur än med elcykeln. 

Trampade den "vanliga" monarkrundan på 12-13 km. Upptäckte att en del förändrats sedan jag cyklade här i somras. Ett av ödehusen hade blivit upprustat, och en barnfamilj ( studsmatta utanför) hade flyttat in.

Ett av de gamla trähusen ( bilden) hade ( i det närmaste) jämnats med marken. Undrar om det fina gamla huset, som står kvar, har någon framtid?

En bit längre fram var skogen ordentligt gallrad och hus som tidigare inte synts från vägen, var helt synliga.

Kul när det finns lite nytt att se längs grusvägen.

Tre nordsvenskar brukar det vara. Nu var det fyra.

Vi bor i backarnas rike. Upp och ner. Bra träning för tant.

Korna är fortfarande ute. Tycker att det skulle bli långa tråkiga nätter för dem, så här års...

Fast livet inomhus, det kanske är ännu mer långtråkigt. 

Idag har det varit en toppenfin höstdag, för både folk och fä. 

Funderar dock på om det är de sista ko-bilderna för i år.... 

.... för vintern är helt tydligt på gång.

Det känns INTE toppen!

Möjligheter

Kollade https://ankisbildblogg.wordpress.com/ och blev så imponerad. Vilka bilder! I dessa tider. Jag hittar inte mycket att ta bilder på, trots att jag känner mig som en van fotograf. Sommaren erbjuder hur mycket motiv som helst, men senhöst/vintermotiven... nej, de är svåra att hitta. Blir åtminstone väldigt enahanda genom mina begränsade fotoögon.
Får bli en bild på trädgårdsårets sista blomma.
Eller vänta! De här skönheterna, de har ju precis börjat blomma.

Man glömmer dem så lätt, ändå är de de mest fascinerande av alla trädgårdens växter.
Julrosen.
De tre plantorna har just slagit ut sina första knoppar, och flertalet väntar på att veckla ut sina kronblad.
Otroligt egentligen, att välja att sätta blom i mörker och  kyla.
Visar också på att det finns möjligheter att anpassa sig till tristväder i november-december.

Den vita blommar håller hov ända in i vår,  då den fram i april övergår i en rosa nyans och, under goda förutsättningar sätter frön.
Om det blir 10 - 20 grader kallt, ja, då tycks den gå in i ett viloläge, blir lite frostnaggad i kanterna, men fortsätter sin blomning, då det blir milt igen.

Funkar också som glädjegörande snittblomma vintertid, håller sig länge i sin lilla låga vas.

Snötäckta fröställningar är också fina, om man bara ger sig tid att se dem.  Oftast skyndar man förbi det bruna, fula ( fast brunt är faktiskt en av mina favoritfärger) utan att se vilka möjligheter till vackerhet som  faktiskt ges.

Snön föll under natten och lade ett tunt täcke snökristaller över ljungen, också det en tacksam växt som ger möjlighet att ge liv till trädgården under hela hösten.

Ursäkta, trogna trädgårdsvänner att jag glömde er, då jag ansåg att den snabbt vissnande höstastern är trädgårdsårets sista blomma.

Inomhus börjar många växter  se trötta och rangliga ut, nu när den mörka delen av dygnet är betydligt längre än den ljusa.
Men då är det novemberkaktusens och julkaktusens tid.

En märkligt konstruerad blomma,  färgrik som få, ger oss möjlighet att uppleva blomsterglädje i mängd.
Och mellan blomningsperioderna, så återgår den till att bli en dammsamlare....

Gårdagen gav möjlighet till  roligheter. Beställde biljetterna till "Spelman i taket" på Spira i Jönköping redan i våras.
Det visade sig att det var premiären som vi köpt biljetter till. Det gav de tre skönheterna och odjuret möjlighet att få ett glas premiärdricka ( äppelmust från Rudenholms) och bli premiärfotade.
Man är ju aldrig/sällan nöjd med sig själv på bild. Dotter, svägerska och makens systerdotter ser ju jättebra ut... som de brukar... och ve och fasa, jag ska inte försöka mig på ett stort leende,  det blir  rent skärckinjagande.
Men ändå, bilden ger mig en viss möjlighet att förstå, varför en del människor tycks vara rädda för mig, tycks ogilla mig.... Så kan det vara.
Tyvärr fick man inte ta bilder på föreställningen. Vilket också kan förstås. Ingen höjdare med blixtrande i salongen.
Jag tyckte att det var en bra tolkning av "Spelman på taket", med såväl allvar som humor... och vacker sång och dans.  Dessutom gillade jag den superenkla scenografin, en scenografi som bestod av fem , kanske sex, breda bjälkar som sänktes och höjdes och vinklades på olika sätt.
Kula att komma ut på teater, och få en möjlighet att både vara lite social och få en upplevelse.

Innan föreställningen åtnjöt vi "Afternoon tea" på Grand i Jönköping. De tre skönheterna är lite av "Afternoon tea"-nördar, medan Odjuret aldrig har varit på "riktigt" afternoon tea. Bara på  buffé -eftermiddags tea.
Gillade inte buffé-varianten, och kan inte säga att jag blev så förtjust i den riktiga varianten heller. Vill hellre ha en ordentlig macka till teét. Torra snittar, nä... det var inget gott... scones med sylt, lemoncurd och grädde, det var gott... de små kakorna, de var lite väl söta.... fast, ok ganska goda. Var nog snittarna som jag var mest besviken på.... samt kombinationen. Jag gillar inte ihoprörd mat,  gillar inte julbord heller.... mycket godare med bara en rätt.

MEN, jag testar gärna afternoon tea igen, på något annat ställe. Det är en så bra möjlighet till att umgås med människor som man gillar.

En kille som jag gillar, fick möjlighet att ta den här bilden, då han fick låna min kamera, på mormorsdagen i tisdags. Han behöver jobba lite med skärpan, annars är den bra.

Snön har nästan smält undan. Ljuset finns kvar i några timmar till. Det ger möjlighet till en promenad. Tar med kameran, så att möjlighet finns, att föreviga det som jag möjligen ser med mitt begränsade fotöga.