Visar inlägg med etikett miljö. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett miljö. Visa alla inlägg

måndag 9 november 2009

Navet nyheter

En och en halv timma på Navet går alldeles för snabbt! Men följande matnyttiga, vad det gäller tema energi besparing/ miljötänk, fick vi med hem!


Anslut t,ex. lampa, TV, digitalbox, CD-spelare,radio och DVD-spelare till stömbrytarens sex uttag.
Sätt lampan ( eller TVn) i uttaget för MASTER.
När du släcker lampan (TVn), så bryter du strömmen även för övriga apparater som är inkopplade. Ingen apparat kommer att stå på STAND BY och dra ENERGI i onödan. Superbra!!!
Finns att köpa på Claes Olsson
Pris:ca 130 kr
En bra och nyttig julklapp!!!!!


Lampan till vänster är en vanlig gammal glödlampa. Den drar 25 W per timma. Edisonglödlampan kommer f.ö. utgå från svenskt lampsortiment efter hand.
Mittenlampan är en lågenergilampa. Den drar ca 10 w / h
Diodlampan till höger drar 1 W /timma. Den har en livslängd på ca 80 000 timmar. ( ca 9 år om den lyser dygnet runt, året runt)
Diodlampan kostar idag ca 100 kr.
Snacka om att spara både pengar och energi!
Finns också på Claes Olsson
Dessutom fick vi med en hel låda innehållande material till experiment!
Alla borde ha tillgång till ett NAV!

tisdag 18 augusti 2009

Totalt tanklöst...


... tycker jag att utskicket om val av vårdcentral är.

Första dagen på terminen pratade vi om hur viktigt det är att vårda livsmiljön. Eleverna ville gärna vara med i "Grön flagg"projektet för att lära sig mer om hur man kan dra sitt strå till miljöförbättrar-stacken.

När jag kommer hem ligger det två färggranna kuvert i A-4-format i postlådan. Ett till mej, ett till C. I varje kuvert finns fyra olika papper ( varav ett är fyrsidigt). Dessutom innehåller brevet ett svarskuvert.

Vad vi ska svara på? Ja, ni vet säkert, ni har väl fått samma post? Vi ska välja vårdcentral. I Tranemo kommun bor drygt 12000 personer. Kanske någon har närmre till Ulricehamn eller Svenljunga och vill åka dit när de blir sjuka. Men de allra, allra flesta av oss har inget ordentligt alternativ - vi är hänvisade till Tranemo Vårdcentral.

I åtta av tio familjer ( eller mer) går (förhoppningsvis) pappersarken till pappersåtervinning. De två kuverten går inte att återvinna- det är sopor. Jag vet inte om valförfrågan går ut till barn- men säg att så är - då blir det uppskattningsvis mer än 20 000 kuvert i soporna och ett antagligen antal papper dessutom. Bästa miljövården är att använda så lite resurser som möjligt - det är bättre än återvinning.

Hur skulle man kunna göra detta val utan papper?

Jag tycker ju att valet skulle vara ett aktivt val. Det betyder att alla som bor inom ett visst område är knutna till en vårdcentral, och vill man byta så får man själv ordna det. Det skulle vi nog kunna klara, de flesta av oss. Eller få hjälp med.

Ett annat - och mer tidsenligt alternativ - är att alla medborgare är knutna till en e-mailadress, och får alla dokument elektroniskt. Jag tror absolut att vi är på väg dit, och en myndighet som Västra Götalandsregionen borde varit med på det tåget för längesedan.

Det finns de som inte har internet eller e-post. Naturligtvis ska detta fåtal av den svenska befolkningen då få ett stort fint brev, innehållande all information och ett förfrankerat svarsbrev.

Västra Götaland har 1,5 miljoner invånare. Säg att 1,4 miljoner har tillgång till internet. 1,4 gånger 5 papperssidor - det är 7 miljoner pappersidor. Om man räknar på 80 g papper, så blir det 200 000 A4 papper av ett ton. Det behövs alltså 35 ton papper. Till ett ton papper går det åt 12 -14 träd. Till hela pappersutskicket, till 1,5 miljoner invånare, går det år minst 400 träd. Sen tillkommer kuverten - och de är av tjockare papper....

Skogen måste avverkas, säger nå´n. Och massaved blir det en hel del av.

Man kan dividera hit och dit.... men jag tycker ändå att det hela är resursslöseri och dåligt miljöansvar.

F.ö. blir min räkneuppgift alldeles utmärkt på matten i sexan....

torsdag 7 maj 2009

Föredömliga framtidsfunderingar


Vi pratade om klimatförändringar i klassen idag. Barnen har koll på mycket, och de har samtidigt många intressanta frågeställningar. Sällan har alla elever lyssnat så uppmärksamt, som när jag försökte svara på deras många frågor, och förklara utifrån mina kunskaper om vad som gjort att klimatet förändrats så, under de senaste 15-20 åren.

Vi kom förstås ganska snabbt in på bilars och flygplans förorenande effekt, och vi pratade om tågets klimatsmarthet. Elbilar var uppe på tapeten, liksom svårigheten att ladda dem.

- Men varför kan man inte bygga ut järnvägen och järnvägsvagnarana, och så låta bilarna åka långa sträckor med tågen, under tiden som deras batterier laddas upp, sa någon.

- Varför kan man inte sätta en generator i en elbil, så att energi från hjulens rullande, kan ladda upp batterierna, sa en annan.

En tredje elev hade förslag på hur man kunde magneter styra tåg direkt över vatten.

Även den tystaste av eleverna räckte upp hand och deltog i diskussionen.

Mina elever ger mig framtidstro. De är väldigt angelägna om att jorden ska vårdas för kommande generationer. Kanske kommer några av deras innovativa framtidsförslag att bli verklighet.