Det var längesedan som jag stressade upp mig inför julen. Det är väl en av fördelarna med att bli äldre, det att man vet att det blir jul, även om man inte sätter igång kroppens kortisol och adrenalin på högre nivå än vanligt.
Annat var det när man var yngre, hade små barn och en ganska stor släkt som skulle tillfredsställas vad det gäller julklappar, julmat och julefrid. Idag är det bara vår familj och C-Es systers familj som delar julefrid, och när vi är så få och alla är vuxna... ja, då är julen bara positiv och rofylld.
Lite pynt och lite matfix hör julen till. Det är ganska så roligt, när man kan ta det hela med ro. Rödkålen är färdigkokt, köttbullssmeten har C-E fixat och ställt in i kylen, två sorters julgodis är klart och avsmakat och skinkan puttrar på spisen. Julgranarna är på plats, såväl kattgranen- som C-E envisas att ha - och den "riktiga" julgranen som står på ovanvåningen.
Så nu kan man ta det ganska lugnt, ja, nästan lika avslappnat katterna tar livet. Förstår inte varför de inte vill vara ute i det ljumna senhöstvädret. Kanske tycker de också att ett julfixat hus är ett hus man kan vara inomhus och "mysa" i.
Funderar en del på hur människor i världen har det i juletid.
I gårdagens BT kunde man läsa ett längre reportage om romernas/zigenarnas situation i Rumänien.
I Borås har det under det senaste halvåret befunnit sig ett sextiotal tiggare från den rumänska byn. De har bott i ett tältläger, ett litet samhälle gjort av presenningar och tält. Under dagarna har de tiggt pengar på Borås gator.
För egen del så är jag en sällsynt besökare i vår närmsta större stad, och har bara vid ett tillfälle i somras, träffat på tiggande romska rumäner. Hur gör jag när jag ser dessa människor, sittande på en pappersskiva eller en fleecepläd, och med en plastburk för penningbidrag i handen? Jo, jag tittar åt ett annat håll och går med bestämda steg därifrån. Jag mår mentalt dåligt av att se dessa tiggare.... och visst är det dumt av mig att känna så.
Jag tror att det är så att jag och många med mej är förskräckligt rädda för det obekanta, för det vi inte känner till och heller inte vill veta något om, vi är rädda för sådant vi inte förstår.
Heder till alla de människor som ger pengar till tiggarna, som skänker kläder och olika förnödenheter, och till dem som t.o.m åkt ner till Rumänien för att hjälpa.
I början av veckan så ordnade Borås kommun en resa med buss, för de romer som ville hem. De allra flesta åkte med bussen till sin hemby, men läser man reportaget i BT, så förstår man att de flesta inte kommer att få det så mycket bättre i sin hemstad jämfört med hur de haft det i Borås.
Vad är det som gör att romerna är sämre sedda än många andra folkgrupper, och det i alla länder? Är det bara förutfattade meningar eller finns det en större kriminalitet bland den folkgruppen än hos andra?
Kommer ihåg från min barndom, hur min mamma beklagade sig att "Nu har zigenarna kommit till Rångedala igen, nu måste vi vara på vår vakt."
För ett antal år sedan var vi på kryssning och var under en dag i Genua. Guiderna som vi hade med oss varnade oss för tiggande zigenarbarn, där ett barn uppehöll det tilltänkta offret och ett annat barn stal plånbok eller annat värdeföremål. Vi såg dessa barn och vi skyndade oss snabbt ifrån dem....
Vad det än handlar om, så är det omständigheterna som gör människor till tjuvar/kriminella. Så tror jag iallafall. Vad ska man göra när man inte får jobb, därför att man tillhör ett speciellt folkslag?
De är många demonstrationer mot främlingsfientlighet i vårt land, i dessa dagar. I morgon kommer det att vara en sådan i Tranemo.
Det handlar om att alla människor är lika mycket värda. Ja, jag håller absolut med om det.
Samtidigt så vet jag att de allra flesta av oss inte behandlar människor lika, att vi behandlar vissa människor med mycket större respekt än vad vi behandlar andra. Jag gör så, och jag skäms efteråt varje gång som jag kommer på mig själv.
Dumt tycker jag det är, när vi tror att vi visar på likavärde genom att byta nämn från "negerbollar" till chokladbollar, förbjuda pepparkaksgubbar i lussetågen, ( i Nederländerna har man gjort det samma med Zvarte Piet, berättade vår hollänske granne), förbjuda nyutgåvor av böcker med färgade människor som anses vara lite dumma osv. Jag tror att vi bara ökar på främlingsfientligheten på det sättet och att vi även "kränker" våra invandrare genom sådana tilltag. Läste igår om en förskola som förbjudit pepparkaksgubbar i sitt lussetåg. När man sedan skulle redogöra för detta ställningstagande, så tyckte invandrarföräldrarna att det var både dumt och på gränsen till kränkande. "Ni kan väl inte jämföra våra barn med pepparkasfigurer!"
En sund reaktion, tycker jag.
Jag tror att det är så här: Alla människor föds i grunden goda, men olika kulturer och olika omständigheter gör oss till dem vi är, och alla ( iallafall nästan) har både goda och mindre goda sidor. Jag håller dessutom med Stefan Einhorn då han påstår att goda gärningar, gör den som utför det goda, ännu "snällare". Jag anser dessutom kristen övertygelse tyvärr inte gör människor bättre, de ondaste människor jag vet, de är bekännande kristna. Och de godaste... ja, faktiskt är de icke-troende. Så religion, godhet och synen på människans lika värde, de är inte alltid i fas med varann. I alla grupper finns det sådana som utmärker sig negativt, tyvärr.
Inför julhelgen önskar jag att alla människor hade det lika bra som de allra flesta av oss i nord-Europa har det... och att alla vi som har mer än vi behöver kunde dela med oss betydligt mycket mer än vad vi gör.
Lovar f.ö. att lämna ett bidrag om jag träffar på en tiggare på Borås gator, nästa gång jag besöker staden.
