Finfotoförsök

Det var solen och den blå skyn som lockade mig ut i eftermiddag. Med bästa kameran inklusive dess teleobjektiv. Ibland bara händer det, man blir så sugen på att gå ut för att fota. Inte på att promenera, för då ligger liten kompaktkamera i fickan utifall. Utifall händer nästan alltid....

Idag var det foton som skulle tas. Den tunga kameran hängde på den den feta magen, och tanke på stavar fanns inte... då blir det för skumpigt.
Nu bör tant ha stavar efter en arbetsdag, annars är det risk för ryggont under promenad. Risken blev verklighet idag.... och det där med att fota våren, med den tanken var tanten alldeles för tidigt ute.

Katten vit han var ute tidigt han också, redan klockan halv åtta. Åtta och en halv timme senare var han inte så sugen på att gå in.

Gick vägen fram emot byn och funderade på skoldagen.
Den var bra.... precis som den brukar.
Hade besök av Katarina från STT, kommunens ( och Ulricehamns och Svenljungas) gratis/reklamtidning.
Rätt häftigt att den annonsfinansierade tidningen ofta har ett riktigt bra och varierat innehåll. Lokalt i och för sig, men vad kan man mer begära.

Katarina hade två ärenden i vår skola. Dels skulle hon prata med Ingela och skolbarnen under elevernas lunch. Detta med anledning av att vår fanatiska kock Ingela, tillsammans med alla skolans matgäster utmanat en annan skola i duellen att ha så lite matsvinn som möjligt. Vi började vår mätningsperiod på fyra veckor i och med starten av vecka 10. I genomsnitt har varje elev kastat ca 6 g av sin lunchmat, under dess två veckor. Skolan som vi utmanar, hade i gratistidningen tidigare redovisat sitt resultat, 12 g per elev.
Vi leder alltså!

Jättebra att få lära sig äta upp ... och att att till sig lagoma mängder. Det finns ju många vuxna som alltid "ska" lämna lite av sin upplagda mat. Som gammal ( tjock) bondunge, så är det självklart för mig att äta upp det som finns på tallriken. Så borde det vara för alla. Sen behöver man ju inte hämta om... för det är väl så man blir tjock. En ordentlig portion mat bör ju alla äta till både lunch och middag. Och  lära sig smaka på allt!

Det andra ärendet som Katarina hade, det var att skriva om "Grej of the day", vilket fem av de sex klasserna i vår skola, regelbundet håller på med.
Fenomenet kring grejen har ju blivit jättestort... och eleverna verkligen storgillar det.
I veckan har grundaren av grejen varit med i "Go´kväll" och dessutom påbörjat ett "hjälpa/uppmärksamma Syrienflyktingar"-projekt, i samarbete med Aftonbladet.

Camilla, lärare i 1-2an visade en grej om narvalen för sin klass, under det att Katarina besökte klassen.
I vår 4-5a  fick hon sedan se elevgrejer, en som handlade om sjöhästar och en om björnar.
Det var kul!
Reportaget kommer i STT, antingen på onsdag eller om två onsdagar.

Efter det så skrev eleverna egna reportage, utifrån att de hade Katarinas roll. Ska skriva klart på måndag och sedan spara och jämföra med hur den "riktiga" journalisten skrev sin artikel.
Gerj of the day, det är verkligen grejen... den öppnar så många läroplansrelaterade möjligheter.

Skulle ju ut och kolla om det fanns några blåsippor i Karlas hage, på finfotoförsökspromenad.
En enda lite knopp hade vågat sig upp. Den var så liten så att kameran inte ville fokusera riktigt på den.

Jag vill ha en ännu bättre kamera än min, ett antal år gamla, Canon.
-  Men köp dej en då!

Behöver bara lite goda råd om vad jag ska köpa, om jag ska lägga ut 15-20 000! Kan någon ge mig sådana????

Vi brukar titta på Lilla Aktuellt på fredagar. En veckoavslutningsgrej som blivit rutin.
Idag handlade det bl.a. om barns läsning, och hur viktigt det är att föräldrar läser för sina barn, när de är små och under dess uppväxt... ja, minst fram till att de har ett eget bra läsflyt och läsintresse.

Ett par av kollegorna hade varit på föreläsning igår, en föreläsning om barns språk.
Där hade samma sak tagits upp. Föreläsaren, som också var forskare, hävdade att bara 35% av alla föräldrar läser högt för sina barn.

Som gammal tant som varit mamma, blir man ju helt förskräckt! Det var ju självklart att läsa för barnen, när våra barn var små.
"Läsa boka", det var något som intresserade dem redan från det att de började prata.

Jag kan bara inte förstå att nästa generation inte förstår viktigheten av att läsa med sina telningar. Är de så bekväma och/eller så stressade att de istället sätter små, små barn med en surfplatta eller en mobil... eller framför TVn,  istället för att ta sig tid med sina barn?

Blir riktigt arg, när jag tänker på hur man inte gör vad alla föräldrar borde vara tvingade att göra.
Och sedan får skolan bära skuld för att barnen inte kan läsa, medan det till lika stor del är föräldrarnas förbannade ansvar att bana väg för läsförståelse, ord och läsintresse.

Vi pratade på lärarrummet/personalrummet om "lektid" på dagis, för barn som fått småsyskon.
Men snälla, hur tänker man? Så fantastiskt att  få möjlighet att vara tillsammans med sina små barn, när man har möjlighet att vara hemma tillsammans med dem.
Jädrans samhälle, som inbillar bekväma föräldrar att deras barn mår bra att komma hemifrån och leka med andra, trots att förälder och syskon är hemma. Jag tror inte ett dugg på det. Däremot att man åker iväg tillsammans och träffar andra hemmavarande barn....

Ur led är tiden, tycker tanten.

Gillar den här bilden, med alla färger och olika grejer. Synd bara att den ena skottkärran ligger i skugga, delvis.
Fast samtidigt en bild av livet. Vi är olika, vi ska få vara olika ( även om inte läroplansförfattare anser det) och ibland så går livet in i en skuggfas, och ibland är det mest sol över tillvaron.

Under fredagens sista lektion, då det står elevens val på schemat, så har vi tagit oss möjlighet att göra valet till att jobba med vår klassblogg i Webbstjärnan eller att göra elev-grej-of -the -day. Alla jobbar med datorer.

I höstas, när vi enbart jobbade med bloggen - för vi hade ännu inte fått nys om den stora grejen- så var det en fruktansvärt jobbig lektion för tant-läraren. Så många som behövde hjälp. Jag var fullständigt slut efter de 80 minutrarna.

Nu är det superhäftigt; eleverna sitter en eller ( oftast) två framför varje dator och jobbar. Visst behöver de fortfarande en del hjälp, men inte mer än att jag hinner med alla utan att stressa. En del behöver ingen hjälp alls, en del behöver innehållshjälp/bedömningshjälp mer än datorhjälp.
Tror att alla verkligen älskar fredagseftermiddagslektionen.

Gecacheutläggarna har också fått vårkänning. Igår kom det fem nya gömmor runt Ösjön i Limmared. Får bli en långpromenad där på söndag. Kollade om/vem som hade varit förstehittare. Jo, en som jag tror heter monway... och som var ute och letade cacher mitt i natten.
Så fruktansvärt knäppt, tycker jag. Ute i mörkret, utan möjlighet att njuta av naturen runt sjön. Sjukt!
Så får jag ju tycka, men det tycker ju inte han som tyckte att det där med att vara först var det som var målet med att leta geocacher.
Vi är olika! Skulle alla tänka som jag vad det gäller den roliga hobbyn geocaching, detta att förstahittargrejen är fullständigt oviktig, då skulle ju ingen komma först. Eller ... ???? Hmmm???

Ytterligare en ny cache var släppt alldeles i grannskapet i Nittorp. Få se om vi tar en tur dit i morgon. Hittad var den innan jag uppmärksammade den, så vi behöver inte oroa oss för att komma före någon annan.

Beställde teaterbiljetter till i morgon kväll, hastigt och lustigt. "Rakt ner i fickan" i Borås. Kom på att vi missar melodifestivalfinalen på det sättet.  Jaja, det får bli väl ändå. Kunde gått på PI-event i Värnamo också. Hade tänkt så i de längsta. Kollade anmälningarna och lade ner projektet. Många var anmälda, vuxna och barn....Nä, jag gillar inte massor av människor samtidigt...det är bara så. Jag är inte alls osocial... men det där med stora grupper människor, och det gäller alla slags sammankomster... det är inte min grej.

Min grej of the day, det är att träffa några få... högst 10-12 stycken personer, som man vet att man trivs bra i hop med. En alltför sällan grej, men helt underbar, när den någon gång händer.

Finfotoförsöket blev inte riktigt som det var tänkt. Framförallt blev det alldeles för öronkallt. Men bilderna... ja, flera av dem är ok.... och framförallt så visar de på en solig dag, när det är tidig vår, precis när vi har allt det fina framför oss.

Tokiga tanten

I lärarrummet ( förlåt personalrummet), satt den årligen återkommande försäljaren av skor.
Tokiga tanten tänkte inte alls köpa några.  Ingen annan heller, tydligen. Alla lärare satt där och smaskade på sina medhavda mackor, allt för att fylla på välbehövlig energi inför ännu ett matematiskt lyft.

Tokiga tanten tyckte förfärligt synd om den oförarglige försäljaren, och bestämde sig impulsivt och på stående fot ( under det att hon provade ett par färgglada tofflor) att göra mannens dag lite gladare.

I fredags leverades snäll-tofflorna. och tokiga tanten tyckte efter att ha gått en vända med dem, att de inte alls var så tokiga.

Tokiga tanten gillar träning. Ja inte så här lättklätt, och inte heller med boll, för att träffa bollar, det är blir alldeles tokigt för tanten.

Men träning i grupp, det är kul, och oftast så är det ( naturligtvis) så att tokiga tanten är äldst eller bland de äldsta i gruppen. Tanten tänker på allt tokigt som kan hända med en gammal kropp, och brukar försäkra sig om att det finns någon sjukvårdskunnig i gruppen. Tur att vårdpersonal är träningsvilliga, för det brukar alltid finnas någon som kan rycka in om det skulle gå på tok med tanten.
På förrförra kettleworxträningen var det rekord vad det gäller hjälpare. Där fanns två sjuksköterskor, två undersköterskor, en tandsköterska, en brandman.... och en kyrkogårdsvaktmästare, om det skulle gå alldeles på tok.

Tokiga tanten brukar stöna och pusta över alla planer som ska göras för "utifall det värsta ska hända". Med tanke på att hon själv ständigt smider gå-på-tok planer i sitt inre, så kanske hon borde sluta att förarga sig över krisplaner och liknande, för det kanske ändå inte är så tokigt.

Idag har tokiga tanten varit bland hästar och hästfolk i över tre timmar.

Heltokigt, med tanke på att hästen hon skulle kolla på, tog sammanlagt tre-fyra minuter på sig att genomföra sina båda ( en lyckad och en halvlyckad) hopprundor.

Men vädret var helt ljuvligt, om än på tok för blåsigt. Det var sol från klarblå himmel, vindarna var ganska så ljumma ( iallafall om man hade mössa på) och det var den första (nästan) riktiga vårdagen. Det hade ju varit tokigt att inte vara ute i det härliga vädret.

Dessutom är det ett inte alls tokigt sätt att få träffa dotter och svärson en stund.

Vi hade bestämt oss för att äta söndagslunchen på Höganloft ( Isabergs stugby) på vägen hem, C-E och jag.

Tokiga tanten hade bespetsat sig på de tokgoda rårakorna med stekt fläsk som serveras där. Nu blev det inte så, för huset lockade med filébuffé. Det verkade inte så tokigt, och var heller inte. 

Hoppas bara att denna filé betat på svenska ängar, att äta importerat kött, det anser tanten vara mer än tokigt, ja, helt vansinnigt.

En anledning till att välja filébuffe framför det tilltänkta stekta fläsket, var att dessertbuffé ingick. Tokiga tanten är tokigt svag för sötsaker. Hon testade tre av fyra efterrätter som fanns på buffébordet och kom fram till att de inte var inte så tokiga. Tokigt att äta något som inte är så gott... hoppas att hon kommer ihåg det till nästa gång frestelsen finns där.

Har under det att ljuset återvänt konstaterat att husets fönster är tok-skitiga. Har vid flera tillfällen funderat på att låta fönsterputsningsproffs få göra sitt jobb, då det är dags att bättra på vårutseendet. Idag stod tant inte ut med skiten längre, och gick på fönsterglasen med trasor och putsmedel från Ullared. Det blev inte alls så tokigt. Faktum är, att det blev  betydligt enklare att se bra ut, och betydligt lättare för ljuset att titta in.

Så visst var det lite tokigt att tänka att tokig tant inte längre fixar att göra så att hon ser bättre ut.

Fast... hon funderar lite på hur det blir när, det under eftermiddagen flyende, solljuset kommer tillbaka. I starkt ljus tenderar utseendet att visa på alla de skröpligheter som moln och skymningsljus döljer.

Tokiga tantens helg börjar gå mot sitt slut. Träningen blev inställd idag, då ledaren drabbats av influensa. Helgen blev riktigt bra ändå, med långpromenader både fredag och lördag, och en innehållsrik söndag med mycket frisk luft.

På tisdag är tanten ledig igen. Tokigt kan man tycka, att man får en dags ledigt mitt i terminen, bara för att man läst forskningsbaserade texter inför mattelyftet. Får erkänna att jag visst läst, men långt ifrån tokläst. Men ledig får jag vara ändå. Funderar på en liten cachingrunda. Tokigt att ensam tant ränner runt på okända platser, kan tyckas, men att leta burkar är lite kul ibland. Och att göra något som man tycker är roligt, det kan ju sällan vara så tokigt.

Överdelen öppen...

... kunde jag ha, när jag hann med en dryg halvtimmes promenad mellan skolveckoslut och storveckohandling. Byvägen var bitvis snöfri och talgoxarna försökte, med olika läten. överrösta varann. Mössan lämnade jag kvar härhemma, för första gången sedan november. Härligt !

Snön lär ligga ett bra tag till, det är bara att acceptera.

Idag har jag fortsatt leta fördelar med detta och kom fram till följande:

• Det blir betydligt mycket lättare att städa. Det kommer knappast in någon smuts alls.


• Håret blir mindre fett - det håller sig rent en dag längre än under andra årstider.


• Det är ljust länge, länge- fortfarande bara skymning fast klockan är över halv sju.

Jag tycker faktiskt att jag blivit bra på att vara positiv.....

Positivt var elevernas stora glosprov idag. Drog en slutsats - som är långt i från ny: Att arbeta mycket med texter - framförallt genom dramatiseringar, gör att ord, fraser och grammatik fastnar. Tycker väldigt bra om den lärobok som vi haft under många år, och vars texter som jag till stor del använder. Den heter Champion. Finns det några andra bra engelska textböcker ? Tar gärna emot förslag till goda kompletterande texter som finns i befintliga läroböcker.

Idag kom fyra tjejer från hotell och turistlinjen i Borås. De ska bjuda alla fem-sexor i Grimsås på en resa till Bodaborg i Sävsjö, på tisdag. En av tjejerna har tidigare gått i vår skola. Verkligen kul att hon vill ta med sina klasskompisar och komma tillbaka och göra sitt projektarbete i vår klass. Det är också väldigt positivt att femmorna får komma med - sexorna har verkligen fått vara med om mycket roligt under sina år på Grimsåsskolan.

En av eleverna ( som inte alltid är så positiv i sitt sätt att uttrycka sig) sa igår: - Vi har verkligen fått vara med om många roliga saker. Hans ögon glittrande och ansiktet var ett enda stort leende, när han sa det. Visst beror det en hel del på läraren, men det beror också på initiativrika föräldrar. I kväll har sexorna disco... och jag har inte något med det att göra. Föräldrarna sköter det helt. Alla barnen på skolan ser fram emot och kommer på de discon som sexan brukar fixa. Hoppas de har en kul kväll i bygdegården.

Som avslutning en gåta som jag fick av en f.d. arbetskamrat: Vad är större än Gud, värre än djävulen, något som den fattige har och som den rike behöver?

Vore kul att få många kommentarer .... och svar på gåtan.

Dagens bild .... också från en fjärdeklassare. Vad ser du i den bilden?