Nyhetsnoteringar...nja..... nöjd....

Satt framför den vackra tulpanbuketten med en kopp kaffe, och lyssnade till  de lokala nyheterna.

I Ulricehamns kommun hade man fått pengar till ett projekt, där man skulle koppla ihop idrott och läsning, allt för att göra barn och ungdomar till bättre läsare, berättade nyhetsuppläsaren. Biblioteket var delaktigt i projektet, och en idé var att man skulle skicka med de idrottande ungdomarna bokpåsar hem efter träningen och en annan idé var att man skulle prata böcker och läsning med föräldrarna i samband med matcher.
Nyhetspresentatören redogjorde också för att enbart 35 % av alla föräldrar numera läser högt för och med sina barn, en halvering på tio år.

Det är absolut bra med initiativ och kreativitet, men jag kände mig ganska bestört där jag satt vid köksbordet och njöt av välsmakande Nescafé.
För det första, så är det under all kritik att inte 90 -100% av alla föräldrar läser för och med sina telningar. Och då menar jag kritik, för här brister föräldrarna i sitt föräldraansvar. För mig är det en självklarhet att varje förälder, som är frisk och har läsförmåga, hjälper sina barn i sin läsutveckling, lika mycket som det är en självklarhet för mig att de finns till hands för att hjälpa sina barn med läxor samt att de hjälper sina barn att ta ansvar för att hemarbetena blir gjorda.

Skolan/skollagen ställer alldeles för låga krav på föräldrar, anser jag. Skolan kan i princip inte ställa några krav alls, medan föräldrar har rätt att ställa övermänskliga krav på skolan och anmäla densamma om de inte klarar av att leva upp till de anspråk som  föräldrarna har.

Samtidigt så måste ju även vi i skolan ta ansvar för att eleverna blir goda läsare. En väg är högläsning, processande sådan, där man diskuterar mycket kring texterna och gör kopplingar till barnens värld, till andra böcker och till samhället. Sen tror jag också att den dagliga tysta lässtunden är av stort värde, MEN det finns en del ( framförallt svaga läsare) som inte kan tillgodogöra sig den avsatta tiden på ett bra sätt, det finns en del barn som inte hittar rätt böcker. Här har vi lärare ett stort ansvar att se till att det blir rätt... och samma gäller för bibliotekarier på skolbibliotek och i de bokbussar som i vissa kommuner regelbundet kommer ut till skolorna.
Här får vi alla bli bättre.... men vi måste ha föräldrarnas stöd och aktiva medverkan, för att det ska bli bra, så bra att svenska barn återigen blir riktigt goda läsare.

Medveten läsning via koncept "läsfixarna" är också otroligt utvecklande.

Idrott och läsning.... nej, för mig stämmer det inte så bra.... eller kanske på ett sätt... ofta är det de elever som är duktiga på idrott som också är de elever som presterar bäst i klassrummet. Fysisk träning tror jag påverkar skolresultaten positivt... eller jag vet att det är så. Naturligtvis är det bra att man från alla håll, talar om att daglig läsning är viktigt. Men det kan också vara så att man tycker att det blir tjatigt att höra om läsningens viktighet, från alla håll.
Vi lärare och alla föräldrar, vi måste dela på ansvaret och göra alla barn till goda läsare. För att bli en god läsare, så måste man träna, och träna mycket.... och på det sättet hänger ju läsning och idrott ihop.För att lyckas, så måste du ligga i!

Nyhetsuppläsaren fortsatte med att berätta om  en lokal vinnare i GP-ponnyn i dagens tävlingar av Göteborgs hästshow.  "Hon har varit med flera år och varje år varit den ständiga tvåan. I år var det äntligen hennes tur att stå överst på prispallen"
Nej, nej! Det finns ingen prispall i hästsport. Även om det kan ses som ett vedertaget begrepp för att vara förstaplacerad, så blir det så tokigt i mina ögon. Skulle vilja se den häst som tog sig upp där på översta steget på den trånga prispallen, och stod stilla medan nationalsången spelades. En cirkushäst... men här handlar det inte om sådana.
Här kunde nyhetsuppläsarens manus gjorts lite mer korrekt, genom  att uttrycka segern på något av följande sätt ...."fick motta den gulblå segerrosetten" ...." fick vara den som ledde segerärevarvet"..."var den som placerade sig allra främst/ på första plats"...

 Hade nöjet att frottera mig med hästfolket en stund i går, beledsagad av den ridande och hästägande dottern. Det är ett nöje att imponeras av de duktiga ryttarna och deras fina hästar, och att med spänning följa de svenska ryttarna... och även en del av de gamla erfarna ryttarna från övriga Europa.... och deras dryga minuten långa hoppning. Malin Baryard hade den snyggaste ridkavajen i en härlig turkos färg. Hon och hennes enögda häst Tornesch höll publiken i spänning länge, då ekipaget under banans första hälft hoppade högt över hindren, men tyvärr tog med sig en lurig planka ner i en trekombination.

Vinnare blev en fransman... för mig ett okänt namn... alltså ingen av de gamla rävarna. Han var snabbast av de felfria ryttarna. Det finns för övrigt en alldeles fantastisk schysst grej med ridsport, ung.gammal, man-kvinna tävlar på lika villkor.I den tävling vi åsåg, så var det bara män bland de sex förstaplacerade, normalt brukar någon kvinna smyga sig in. Fast visst är det så, det är fler män än kvinnor som är elithoppare, medan publiken till 95% tycks bestå av tjejer i olika åldrar.
Bildgåta blir denna bild: Hittar du hästen? Ska skriva svar allra sist!

 Hästmässan är ett lika viktigt besöksmål för hästfolket som tävlingarna.

Normalt brukar jag tycka att det är extremt långtråkigt, tröttande och ryggontgörande att vandra omkring på det hårda betonggolvet, rad upp och rad ner. I år kändes det lite annorlunda, för det fanns en del nyheter vad det gällde tillsalu-produkter även för den som inte är hästägare.
Häftigaste hästen fanns också på mässområdet, gjord av mossa och vårvarianter av blommor och blad.

En av nyhetsprodukterna som jag köpte och blev nöjd med, är detta miljövänliga putsmedel. Har putsat husets koppar, silver och mässing samt putsvänliga ytor i köket på förmiddagen. Resultatet blev strålande och blänkande.

En massagekudde kom också med hem till Stockremma. Det var en härligt knådande nyhet från Tyskland, som salufördes på mässan. Så gott att sätta sig ner i bästa fåtöljen och få axlar, skuldror, rygg masserade. Får unna mig ytterligare en eller ett par kvartar innan dagen är slut.

En promenad står näst på lördagens schema. Hade hoppats kunna åka i väg några mil och gå geocachingpromenad...men jag har lite krav på att det ska vara bra väder, för att det ska kännas lite lockande. Så det får bli en runda på hemmaplan istället. Någon nyhet visar inte vädret på, det är samma gråväder som vanligt. Nöjd med det är jag inte.... men,njaaadå.... det för att föredra framför snöglopp eller liggande marssnö.

Häst och ryttare  ses hoppa över första hindret i trekombinationen, längst bort på arenan, t.v. om den utställda Volvon. ( Vinnarbil?)

Varierat varande

 Några rader i den offentliga dagboken ...
... märker att jag nästan ber om ursäkt för att jag "driver" en blogg som min...
... skriver ju inte om RIKTIGA saker .... utan mest om mig själv.
Men det är väl sådana vi är ...
egos....
en del uttrycker sitt egotänk i "riktiga" blogginlägg....och vill få kredit för det.

Visst skulle jag ha skrivit om det stora bröllopet... om jag hade varit intresserad.
Själva brudparet och vigseln tycker jag är helt ointressant, MEN jag gillar att kolla olika klänningar.
Vickans var snygg tycker jag.
En kändis-fru i svart, tyckte jag också var snygg.
Kan ju inte det här med etikett, men jag har hört att man inte "får" ha vare sig vitt eller svart på bröllop.
På de få jag bevistat, så har jag lyckats bära båda dessa färger.
I min uppfostran ingick inte "hur man klär sig på bröllop". Tror inte min mamma var på ett enda bröllop... mer än sitt eget... som var en vigsel i brudklänning och med lånad guldkrona- men med enbart ett par goda vänner som vittnen. Inga andra gäster.
Så det är ju inte konstigt att jag inte visste hur det  skulle vara förrän efteråt...
Sen måste jag erkänna att jag tycker om att utmana traditioner och konventioner.
Därför gillade jag tjejen i svarta klänningen.
Fanns mycket annat snyggt förstås.
Karlar i seglaruniform... som knugen och hans son... tycker jag däremot är skitfult.
Frack är snyggt....

 Satt länge i gröna fåtöljen i Hjälshammar för att få se den utlovade kortegen.
Min kollega Inger ( tyvärr avled hon i november) har en son som jobbar i hovstallarna.
Hoppades att jag skulle få se honom -och dessutom kunna urskilja honom -i kortegen. Johanna var också förväntansfull, hon känner igen honom sedan sin tid på ridskolan i Tranemo.
Det blev en lång väntan ...
... men en väntan som inte var förgäves.
Alldeles framför kortegen- med en vippande plymmössa på huvudet - red Marcus.
Han var i bild många gånger.
Hans mamma hade varit stolt över honom om hon fått uppleva detta.

Helgen har varit lång och varierad i sitt varande.
I onsdags uppvaktade vi byns enda student.
Ja, vi hade en kille som tidigare  i vår tog studenten på Strömma lantbruksskola... men tyvärr missade jag hans student, så det blev ingen blombukett till honom.
Kanske kan få till det någon annan gång.
Ett lite trevligt firande var det hemma hos Assggårds, inte så många gäster... men vi hade det trevligt.
Den här pojken gick i trean när jag började jobba i Grimsåsskolan.
Undervisade en del i den klassen, både i trean och fyran. Känns inte så länge sedan... men tiden går ju bara SÅ fort.
Det har varit många studenter i byn under årens lopp, från mitten av nittiotalet tills nu.
Nu är det bara en familj kvar som har barn i skolåldern.... vår by är på väg att bli en "gamlingsby" igen, precis som den var då v byggde vårt hus här år 1979.

Igår var det Värnamo- Sörsjö och Hjälshammar- som gällde.
Tindra skulle hoppa på gräsbanan i Sörsjö.
Det var ganska kallt när vi kom dit vid niotiden, men snart värmde solen ordentligt.
Sörsjö utomhusanläggning är en riktig njutning att bevista.
Vacker natur, fina djur....

 ... och engagerade människor.
Denna kvinna tittar på när "hennes" häst gör "omhoppningen" med god chans till placering eller pris.
Fem hinder var det i omhoppningen, och för varje hinder så "hjälpte" kvinnan sin häst att komma över, genom att göra ett eget skutt med högerbenet.
Hästen gick rundan felfritt!

Vilket inte den här hästdamen gjorde.
En rivning och tre vägringar i två olika klassr.
Nääää, Tindra, det är inte godkänt!
Men både "matte" och "coach" ser glada ut ändå.....
.... och faktum är att Tindra har en hel vägg full med prisrosetter .... hon kan när hon vill.
Igår ville hon inte riktigt....
...vi "fruntimmer" är inte alltid så lätta att ha med att göra, vare sig vi är av häst - eller människoras.

Det blev en heldag i trakten av Värnamo.
Johanna bjöd på en ny maträtt ... som hon i och för sig förklarade vara ganska så gammal... riktig husmanskost... panerad torsk i gräddsås. Mums!
En promenad i rask takt längs sjön och sedan upp i Hjälshammarbyn blev det också.
Jag tycker iaf att Johannas promenadtakt är rask... och det är bra för mig att få röra mig så jag blir lite andfådd.
De senaste veckorna har det blivit lite si och så med stavgången....cykelturer, gräsklippning och promenad utan stavar har det blivit.... men det får inte igång flåset på samma sätt som när man tar en tur med pumpstavarna.

I fredags var det trädgårdslandsrensning, idag var det dags att klippa gräset.
Tillväxten har avstannat något, i brist på vatten.
Snyggt var det i trädgården då allt var prydligt i ordning.
Sade till C-E, då vi förmiddagsfikade på uteplatsen vid växthuset,  ( en superbra liten fikaplats - skugga på förmiddagen då det är för varmt på altanen, sol på kvällen, då altanen ligger i skugga.) att när jag vi inte orkar sköta trädgården längr., då vill jag inte bo kvar i huset.
Finns inget sorgligare är ett ledset hus och en försummad trädgård.
C-E visste att man skulle bygga fler höghus i Tranemo, alldeles vid sjön... och undrade om det kunde vara något.
Absolut... men naturligtvis önskar jag mig tio-femton är till i vårt hus här på kalhygget...
Tiden går ju så fort... om tio år är jag 70... om jag får vara med så länge.
Berättade för eleverna i klassen hur kul det är när man träffar sina gamla elever. Berättade att jag träffat Lina, som jag lämnade i sexan för tio år sedan.
- Hoppas att ni vill prata med mig om tio år också, sa jag. Då när ni är 23, så har ni mycket att berätta.
- Hur gammal är du då? frågade en elev.
- 70, svarade jag.
-Lever du då? blev nästa fråga från samma elev.
En fråga som jag blev svaret skyldig.

Några timmar "inget att göra".
Lite geocaching.
Lyckades hitta Philips gömma vid Spångasjön.
Dagens snyggaste bild togs med mobilen och Instagram.
Har inte fattat vitsen med Instagram...men det kommer nog så småningom.
Twitter kollar jag lite mera på nu, speciellt som jag  har appen på telefonen. Blir lite mer lättillgängligt då.
Hittar en del bra/ kul saker på Twitter.
Vi som följer  Jonas Gardell får oss ju ett gott skratt då och då.....som igår t.ex. " Inte så att jag vill vara en dålig förlorare, men var det inte så att Hitler kom från Österrike" skrev han.

Inser att jag struntar i om Sverige kommer till VM eller ej... de har ändå inget lag som på något sätt kan mäta sig med de bolltrollare som grävde guld i USA.Så jag tycker egentligen inte att svenska fotbollslandslaget har i Brasilien att göra.
En Zlatan gör ingen VM- succe.
Nästa gång Sverige och Österrike möts, så hoppas jag att C-E och jag finns på plats på Friends Arena.
Fredagen den 11 oktober får jag ta en dags ledigt och åka till Solna ... och förhoppningsvis även hinna med en sväng i till Stockholm på lördagen
Men först ska vi ha en härlig sommar... och hoppas på att Elfsborg klarar av att göra bra i från sig i allsvenskan, trots att de dessutom ska ut i Europa och spela fotboll.

Geocaching var det, ja.
Frågade C-E om han ville åka med på en liten sväng till en liten slinga i Gällstad.
Det ville han.
Men regnet och åskan ville annat.
Hittade enkelt tre gömmor... sen ville jag åka hem, för åskan mullrade otäckt nära och jag hade hunnit bli så blöt så att jag sannolikt såg ut som en dränkt gammal katta. Jag kände mig sådan i allafall.
Kommer säkert fler "ingenting att göra"-tillfällen. Då kan jag/vi leta upp resterande gömmor och kanske några till.
Fyra hittade cacher... på samma dag.... och en i Fredriks ekgömma vid Åkroken igår.... nästan cacherekord för detta år....

I morgon är det skoldag igen.
Fast utan elever.
Ska visa kollegerna de olika Facebookgrupperna som finns vad det gäller lärande......
... hoppas att på plats kunna skapa en ny grupp, där vi som jobbar i Dalstorps ro kan dela idéer, tankar och frågeställningar.....

Tre dagar lång blir skolveckan. Sen tar vi ett rekordlångt sommarlov på exakt två månader.
Tveksamt om vi kan fylla dag nummer tre med något vettigt.
Det finns ju alltid en massa pedagogiska böcker/artiklar/tidskrifter man kan läsa..... och det kan vi kanske göra hemma....

Ett varierat varande blev det under den långa helgen.
Och som jag skrev i förra inlägget - ibland är det inte fel med en nationaldag, när man kan fira den ute i den härliga försommarnaturen.

Ändande ända

Lite om veckoändan som snart är tillända.
Änder var en del av den ändan.....

Den här killen simmade i Mölndalsån.
Tog Inga på orden och lade in några cacher i gpsen.
Gick ut på burkletarjakt, under det att Johanna och Elisabeth jagade häst och ryttarattiraljer på mässan, i anslutning till Göteborgs hästshow.

Gick längs ån, sökte och fann inte...
... sökte och fann.
På bänken utanför Mariakyrkan satt en man och rökte.
Fick honom och resa på sig och gav honom en grundläggande lektion i geocaching, under det att jag letade upp filmburken under bänken.

En del försöker sig på att fiska levande saker, vet inte om det lyckades, men jag tycker att killen i vit skjorta och slips var superhäftig, där han hade sitt sovande barn i kärran och samtidigt försökte sig på att få napp i ( skitiga ?) Mölndalsån.

 Man ser många fina vyer då man tar sig fram på tidigare ganska outforskad mark.
Man ser med andra ögon, när man använder kameraögat som ett extra öga.
Det blev inte så många cacher, egentligen bara tre som jag kunde skriva på.
En fjärde ( av sex försök) hittade jag, men jag vågade inte i min ensamhet ge mig uppför stegen som ledde dit .... och då tänkte jag så här:
Jag har hittat lådan, och hade jag haft sällskap, så någon kunnat hjälpa mig om jag fallit, så hade jag klättrat upp. Men jag är ensam, och när jag läser på Fb och i bloggar om geocaching så ser jag ju att man hjälps åt, så den som inte är den vigaste kan få vara på marken, men ändå få sitt namn skrivet på lappen. Så ibland får jag bli min egen hjälpare .....
Så tänkte jag ... och detta kan man diskutera hur länge som helst .... vad är det som gäller.... att kunna hämta på egen hand ... eller att använda hjälp av kompisar....
 eller sig själv...
Fullständigt oviktigt, å var och en göra efter sitt eget "samvete"......
Mitt samvete sa "funnen"!

 Den här gömman var iallafall en toppengömma... såg, då jag anmälde hittningen på geocaching.com, att jag var den 117e som gav den favoritpoäng.
Mitt ute på en gräsmatta, utanför ett hyreshus, bakom parkeringshuset vid Liseberg fanns den.
Mannen som lagt ut cachen öppnade fönstret, när han såg mig irra omkring med gpsen.
- Nyckeln att öppna med ligger bakom skylten vid pilen, sa han.
Och det gjorde den!

 Kände mig ungefär lika trött som den lilla tösen, när jag gått ett par timmar på stan och på mässan.
Det var lång kö att komma in på Scandinavium, vi var hungriga, så vi tog utevägen till Mac Donalds och gick sedan in via huvudingången.
Kom precis lagom till starten av första tävlingen, en tidshoppning, där varje rivning gav fyra sekunders tillägg.... och bästa tid vann.

 Vi hade platser riktigt högt upp,med väldigt bra översiktsvy,  men passade på att kolla in hur HÖGA hindren var, under det att ryttarna "gick banan" inför kvällen huvudhoppning, med trettionio ekipage.

Självaste Rolf-Göran skyndar förbi och har sådan fart att han ses som en dimfigur i kameraögat.
Det var en svår bana, sex ryttare hoppade utan att riva - eller ha tidsfel.
De gick då till en spännande omhoppning, där "gamle" Ludger Beerbaum vann före nästan lika kände Markus Ehning - båda från Tyskland.
Rolf-Göran kom trea, dryga sekunden efter vinnaren.

 Det är jättekul att se hästhoppning på hög nivå och i verkligheten.
De blir inte riktigt lika bra på TV.....
Anlände hem till Stockremma vid midnatt, och tackade Hjälshammarhästfolket - Johanna och Elisabeth - för trevligt sällskap.

Denna dagen började med att jag fick lite skrämselhicka, och tänkte lägga ner hela min dagsverksamhet ... stanna i sängen.

Har haft lite problem med vänster öga sedan i början på mars.... sökte på nätet och fann diagnosen näthinneavlossning..... 

Lät inte kul!

Ska ändå till läkare i morrn och kolla knät.... det får väl bli remiss både till ögon och knäröntgen, kan tänka.

Kom att tänka  på KBT-psykologdotterns " Betala inte ränta förrän du tagit ut pengarna" och fortsatte dagen som jag tänkt från början.

( Knät är bättre, men inte bra ..... ögat har heller inte försämrats - tvärtom - sedan de konstiga blixtarna för två månader sedan..... blixtrat har det inte gjort sedan dess, men ibland kommer det svarta prickar framför ögat .... speciellt om det är väldigt ljust.... )

Varvid jag åkte till Dalstorp och bytte ut en geocache och remsan i en annan.

Bilen blev tvättad efter det .....

... och efter lunch bestämde jag mig för att ta min röda cykel för att försöka leta reda på en nyutkommen cachegömma vid Spångasjön..... dryga halvmilen bort.

Letade vid de hängande träden, men hittade inget!

Philip är för svår för mig... inte kul alls..

Cyklade vidare till Fiåsabäcken, men hittade inte heller den gömman.

Fick iallafall en fin cykeltur och motionsrunda....

... bra att det är "fixat" för dagen.

Nu ska jag sätta mig framför TVn och heja på Elfsborg .... mot Öster.

Värnamovända

Denna soliga, men kylslagna helg, har känts ovanligt lång.

Antagligen för att man hunnit med att göra mycket.

Idag blev det en förmiddagsvända till Värnamo, och Sörsjö.

Tindra skulle hoppa på hemmaplan.
Tänkte att det kunde vara kul att se hästen som under de två senaste tävlingarna gjort succé, en vinst och en placering.
Nu ville Tindra annat.
Hon hoppade snyggt över sju-åtta hinder, men sedan tyckte hon det var nog.
Två gånger vägrade hon på samma hinder, och  efter det så blir man utesluten ur tävlingen.
När Tindra fått det som hon ville, och den dova visselsignalen som signalerade "Game Over" ljudit,  så tog hon högt ett skutt över hindret... ja, på uppmaning av Emmi ( ryttaren)  då.
" Jag kan om jag vill", talade hon om, " idag vill jag inte hela vägen".

 Nu vet alla i Tindras team att hon är en bestämd  dam på  hoppbanan.
De har de fått acceptera.
Ibland går det inte alls, ibland leder det till vinst eller placering.

Team Tindra bestämde sig att ställa upp i  nästa klass också, hon var ju anmäld dit.
För att få hoppa 1.20 m så krävdes veterinärbesiktning.
Jag har varit med vid sådana tidigare, och slås av den enkla uppgiften som veterinären har.
Kolla benen och så kolla om travet ser bra ut.

Såväl häst som hästägare blev godkända.
Så det var bara för Tindra att ställa sig på transporten och invänta nästa klass, ca två timmar senare.
Vi tyckte att det var nog med att se en klass, jag och C-E.
Lite för kallt att gå och vänta i flera timmar.
Vi tog tillfället i akt att handla och fika på City Gross, alldeles i närheten av Sörsjö.

Fick så småningom ett meddelande om att Tindra tyckte det var färdighoppat vid samma hinder, även i 1.20!
Knäpphäst!
Johanna har en T-shirt där det står ungefär så här:
"En valack säger du till vad den ska göra, en hingst ber du om lov och ett sto, hos henne lämnar du in en ansökan i tre exemplar."
Ligger sannolikt något i det!

Hästen i transporten bredvid hade något drömskt i sin blick.
Kanske tänkte han/hon/den som jag, när vi tittade ut och såg den snötäckta gräsbanan.

"Tänk om det snart ville bli sommar och man fick njuta av hästhoppning utomhus i vackra Sörsjö. Det är en njutning för både häst och åskådare. Sol och grönt gräs och färgglada hinder."

Förresten, Sörsjö borde ha några egna geocachegömmor.... både området kring ridanläggingen och koloniområdet är absolut något att visa upp.....
Hoppas att jag sådde ett frö där.....  :)

Hemma har jag hunnit med en promenad till Krokakullen, en biltvätt och ett besök i vårt lilla växthus. Där visade termometern på 20 grader plus.
Ska ta en kort promenad till, knappa 2 km Flathult runt!
Oj, vad man hinner mycket vissa dagar/helger!

Halmstadshelg....

...blev det. Lite magsnörpskänsla när vi åkte där ifrån. Var det den sista helgen för i år...? Så fort en sommar går! 

Och så fort somrarna går, år efter år.

Åkte mot kusten i regn i går förmiddag.... solen började lysa igenom molnen när vi kom till Halmstad.

Fikade, och gick sedan på långpromenad under det att C-E klippte gräset.

Knappast en kotte på stranden, inte ens de vanligt förkommande joggarna och promenanterna.

Gick utmed stranden till campingsplatsen  trallbrygga, och hittade sedan ett nytt promenadstråk på små stigar bakom dynerna. Jättefint. Dock utan kamera, det är lite bökigt att bära systemkameran när man vill gå snabbt.

Eftermiddagen tillbringades i bokläsarsolstol samt framför Canal plussändningen på TV, där man fick se Elfsborg vinna över Helsingborg.

 Temperaturen steg och solen sken klart framåt kvällen. Helt ljuvlig kväll. C-E gick med en sväng på stranden. Ett kvällsbad såg ganska inbjudande ut, men vi hade ju bestämt oss för att gå och äta någonstans,  så det blev tji med det badet.

 Vid Timmerstugans träffade vi på bekantingar. De hade just ätit av den goda pizzan som huset serverar.
Vi har ätit den vid ett par tillfällen i sommar, så vi valde att gå till Kina-restaurangen i stället.

 Inte så stort utbud rätter, men god och vällagad mat. En glass på Strandgården blev det till efterrätt. Apelsin-choklad. Gott!

 Idag på förmiddagen åkte vi till Skedala, knappa tio minuters bilresa mot Växjö. På det stora gröna fältet kom Johanna och Tindra skrittande....

 Ida satte sig i sadeln och så bar det i väg på hoppning på den fint anlagda banan.
Nu hade Tindra millimetrarna emot sig. Ibland kan hästarna slå i bommarna så det skallrar om det, men de ligger ändå kvar.

  Tvärtom var det för Tindra idag. Två små islag, ett i varje klass och bommen föll  ner båda gångerna.

Men Tindras team var glada och nöjda ändå. Hon hade hoppat bra i värmen och tävlingen var mycket bra arrangerad.

C-E och jag åkte tillbaka till Östra Stranden igen, åt lunch, solade och badade i helt ok vattentemp  och drog oss hem på seneftermiddagen.

En fin Halmstadhelg var det.... kanske blir det fler sådana innan det är dags att stänga till stugan om en månad eller två.

Som söndag..

....känns det idag.
Måste vara lördagskänslan i onsdags som gör det.
Eller känslan av att inte behöva tänka skola mer, inget att planera iallafall.
Visst, det är inte avslutning förrän på onsdag, men måndagen får bli en bloggkolldag med läsårsavslutstänk, vi ska träna avslutningssånger i kyrkan och så leker vi några lekar. Och på tisdag är det sedvanlig brännbollsturnering.
Så terminen känns tillända, trots att vi lärare inte slutar förrän nästa onsdag ( tisdag).

Idag blev det en utflykt till Värnamo. Tindra skulle vara med i hopptävlingen på den fina utomhusbanan i Sörsjö. Alltid lika vackert att se hästar röra sig i utemiljö.

 Någon rosett blev det inte denna dag, men både ryttare, ryttarens coach och hästens ägare var nöjda med rundan. Det var sista hindret som ställde till problem, annars var det superfin hoppning.

Ett par cacher kunde vi väl leta upp i väntan på omgång två, tyckte jag. C-E tyckte det var OK.

 Hamnade på en annan hästkraftsarena, motocrossbanan. Här var det lika mycket bilar och släpkärror/vagnar som på Sörsjö. Sannolikt mest killar som red på mekaniska hästkrafter ... och nästan bara tjejer på de biologiska kraftpaketen.

En gömma till bestämde vi oss för att försöka hitta, innan vi åkte till City Gross för fika och inköp.

Bolaskogen. Svår gömma. Bedömd med en trea i svårighet. Det är på gränsen för vad jag och C-E fixar.

Mobilappen bara snurrade och vi med den. Ibland tappade den helt kontakten med satelliterna. Var på väg att ge upp men blev akut av nöden tvungen. Gick in i snårskogen, bland täta granar.... och där var den gömd. En innovativ gömma ... kul när man fixa att finna en sådan .... surt när man inte gör det.

Vid Bolaskogen, en skog mitt i Värnamo, hade man anlagt en damm och planterat växter runt omkring. En liten oas i den lilla fina staden.

Åkte med till ännu vackrare Hjälshammar på lunch och trädgårdsrunda. När vi kollade till jordgubbarna började regnet ösa ner och gjorde så en bra bit på hemvägen. Det var regn i Småland men inte i Västergötland. Här har det varit riktigt fint väder på seneftermiddagen.

Nu ska vi heja på Danmark i fotbolls -EM. Mycket fotboll blir det  .... och när Sverige spelar, jag då kommer jag att sitta med händerna framför ansiktet och bara tjuvkika då och då... så rysansvärt är det.

Kreativa kanaljrar

Måste tillstå att jag är synnerligen imponerad av alla kreativa första-april-skämt-kreatörer. Och lite avundsjuk. Anser mig ibland ganska kreativ, men inser att det är en av mina falska självinsikter ... jag har aldrig kommit på något bättre aprilskämt än -Titta, därute står en älg!

 Dagens förstaaprilare i Borås Tidningen, tog det mig några sekunder att inse att det var på skoj. Kanske för att klockan bara var sju och tidig söndagsmorgon och att jag inte till fullo insett vilket datum denna dag har.
Tyckte att det var väldigt konstigt att man skulle byta ut alla skyltar som visade att man kommit till Borås, till Boras.com. Fattade inte vitsen, men när jag fattat att det bara var en vits, så kunde jag inte annat än att tycka att det var rätt kreativt. Fast inte så kul....

 I Göteborg, vid Lilla Bommen, skulle man bygga vindkraftverk, enligt GP. Elförsörjningen till stadens spårvagnsnät skulle på så sätt tillgodoses, och  det skulle dessutom bli el över till privatpersoner som kunde teckna avtal för 5000 kr fr.o.m eftermiddagen idag.
Betydligt roligare skämt,tyckte jag .... och kan inte förstå hur man kan komma på en så´n kreativ grej...

 Precis när vi passerade Store Mosse vid pass halv tio, så kunde Radio Jönköping avslöja att ett kinesiskt företag var på gång att köpa upp mossen för ett antal miljarder kronor. Där skulle man sedan odla ris i så stor mängd att Sverige skulle bli världens näst största ris-nation.  Den globala uppvärmningen skulle fixa till ett klimat passande för det gigantiska projektet.
Det skämtet, det gillade jag verkligen. Superkul, superkreativt !

Annars har jag väl mitt favorit-aprilskämt, från min barndom. Kommer fortfarande ihåg hur vi satt framför den svartvita lilla lådan och glodde på ALLT och så kom det ett inslag i Aktuellt där man lovade färg-tv genom att spänna en nylonstrumpa framför tv-rutan. Fick lov att ta en av moderns "maskfallna" strumpor och kolla. Kanske berodde det på att var en trasig strumpa, men någon färg på TV-rutan, det fick jag inte till ... den kom av sig själv så där tio år senare.
Så vem vet ... det kanske finns något av dagens kreativa skämt som har blivit verklighet om tio-femton är. Den som lever får se....

Dagens resa genom det småländska mosslandskapet hade ett mål. nämligen att se Tindra tävla på hemmaridbanan i Sörsjö, Värnamo. Tyckte att hon hoppade bra, trots att hon rev ett hinder i den ena klassen och "vägrade" ett i den andra. Men det var många hinder över 1.20 hon hoppade, sammanlagt 20-25. Men varken ryttaren eller ägaren var riktigt nöjda med henne..... Hästen kan väl inte alltid vara på topp, det har hon varit väldigt många gånger om man ser till antalet prisrosetter som hon hoppat ihop.

Åt lunch i Hjälshammar, träffade vackra Bella .... den vackra katten.... och så blev det lite motion för alla genom att vi hjälptes åt att dra ihop det ris som Martin gallrat bort i hagen bakom huset. Så nu är det bara att hoppas att det blir eldarväder i påsk.... för sen kommer Tindra och hennes hästvänner i stallet att få en riktigt fin sommarhage.

I morrn är det skola igen, skönt när 1a april infaller på helgen, då slipper man alla dåliga aprilskämt - för de skämt som barnen brukar komma med, de ligger alltid på samma nivå som min egna .... och de är inte ett dugg kul!