Hemåt

 Det är rätt ok att köra 25 mil , från Grimsås till Malmö, i dagsljus. Att se landskapet växla. Att då och då se havet. Att se Danmark skymta där på andra sidan sundet. Att stanna till vid stugan en kort stund.

Att köra hemåt i mörker är inte lika kul. Men det får man ta. Vi brukar bytas om att köra halvvägs. CE kör motorväg, jag kör "Nissastigen".

Det blev en kul dag med Ava.Tutankhamonutställningen var bättre än jag trodde. Två föreställningar med VRglasögon och en digital föreställning där det fanns animationer på fyra väggar och på golv.

 

Samt en helt verkligen kopia av den unge faraonens sarkofag.

 

Digitala föreställningen var riktigt mäktig.

Jag är ganska okunnig om Egypten och dess storhetstid. Har nog gjort någon tenta på ämnet för dryga femtio år sedan. Men det man inte är intresserad av, det glömmer man snabbt.

Tutankhamon blev farao vid tio års ålder.

 Han gifte sig med sin halvsyster. Hon födde fram två ofullgångna foster, vilka båda återfanns mumifierade i faraonens gravkammare. Tutankhamon dödades/ mördades vid nitton års ålder.  I hans gravkammare fanns bl.a stora guldskatter.

Riktigt häftigt var det att gå omkring i ett rum, med VR-glasögon på, och få uppleva såväl Howars Carters läger, gravkammare som ökenlandskap.

Man kunde ta en bild på sig själv, och få se sig själv som en ädel dam från faraotiden. 

Kul att se Hyllie.

Naturligtvis måste vi kolla stora köpcentret Emporia.  Det var stort. Och obekant. Lätt att virra bort sig. Lunchen var god. Jag valde pasta med skaldjurssås. Ava valde chicken nuggets från Max. Smaken är delad.

Ava ville gärna kolla affärer. 

Mest intressanta affärerna för den som är sju och ett halvt! Hon fick ett färgat läppbalsam av mormor....

Gott att komma tillbaka till lägenheten.Det finns nog inget som jag tycker är jobbigare än att gå på stora köpcentran. 

Adina hade varit ensam hemma sedan halv tio, så hon behövde rastas. Tog en runda med henne och kunde njuta en stund av solens värmande strålar. Och se snödroppar, fria från snö.

Efter en stunds vila, så blev det både kortspel och barnalfapet, innan föräldrarna kom hem.

Hann sitta ner en stund och prata med dem, och äta en enkel kvällsmat, innan det var dags att säga hej då för denna gång.

Nu ses vi förmodligen inte förrän till påsk. Dit längtar jag redan.