2010-51: Jonas Jonasson: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann är en hejdlös skröna. Hundraåringen det handlar om, Allan Karlsson, ska precis fylla 100 men har ingen lust att bli firad av kommunalråd, lokaltidning och framför allt inte av sjuksyster Alice. Han kliver ut genom fönstret på vårdhemmet och går iväg istället. Den första anhalten blir busstationen där han köper en biljett till någon annanstans. Vart är inte så noga. Medan han väntar på bussen blir han tillfrågad om att vakta en väska medan en yngling går på toan. Det slutar med att han tar med sig väskan och går på sin buss innan yngligen hinner tillbaka.

Yngligen blir, när han väl kommer ut och inte hittar sin väska, en aning irriterad. Minst sagt. Samtidigt i en annan del av samhället har en massa människor på vårdhemmet upptäckt att hundraåringen de ska uppvakta inte befinner sig på sitt rum som de hade tänkt sig, så uppvaktandet övergår i improviserat genomsökande av samhället.

Hundraåringen består av två berättelser som flätas in i varandra. Den ena är Allans planlösa resa bort från vårdboendet som han helt enkelt tröttnat på. Den andra är Allans levnadshistoria, och den är inte bara lång (han är ju trots allt 100 år) utan även osedvanligt varierad. Allan har genom året träffat ett otal kända och viktiga personer och inte sällan påverkat dem. Han räddar Franco från ett attentat, han får Stalin att få ett raseriutbrott, han tröstar den unge Kim Kong-Il, han hjälper amerikanerna att konstruera atombomben men talar senare även om för ryssarna hur man gör, och så vidare.

Det här är en historia med full fart och god humor, och den är faktiskt inte så sanslöst otrovärdig som man vid en första anblick skulle kunna tro. Jonasson får faktiskt ihop sin skröna rätt bra. Den uppenbara jämförelsen (som även görs i en intervju sist i boken) är med Arto Paasilinna, och jag tycker att den är träffande, även om de Paasilinna-böcker jag läst inte täckt in så lång tid eller rört sig över så stora områden (Allan Karlsson hinner resa över hela världen under bokens lopp).

Det här är en bok som går fort att läsa, både för att den är lättläst och för att den är rolig. Språkligt är den inte så avancerad, men här och där finns små pärlor:

Men det år Julius fyllde tjugofem dog först hans mor i kräfta, vilket Julius sörjde, och strax därefter gick fadern ner sig i kärret när han försökte rädda en kviga. Julius sörjde även detta, för han var fäst vid kvigan.

Jonas Jonasson: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
Pocketförlaget, 2010
391 sidor
ISBN: 978-91-86369-27-9

Andra bloggar om: böcker, läsning, jonas jonasson, hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
Technorati tags: böcker, läsning, jonas jonasson, hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
intressant.se

2010-50: Terry Pratchett: Mort

Jag upptäckte Terry Pratchett när han hade gett ut två böcker i discworldserien och har sedan dess läst dem så fort de har kommit ut i pocket. Då serien just nu består av 38 volymer varav Mort är nummer 4 innebär det att det var rätt länge sedan jag ursprungligen läste Mort, så mina minnen av den var ganska dimmiga.

Huvudpersonen, Mort, är en pojke som liksom många andra i sin by väntar på att bli utvald av någon till att bli deras lärling men till skillnad från alla andra vill ingen ha honom. Eller det är i alla fall vad det verkar som, men vid midnatt kommer till slut en man och erbjuder sig att ta honom som lärling. En lång man med lie, kåpa och inget kött på benen. Att bli lärling åt döden var inte vad han väntat sig, men det får väl gå det också.

Som lärlingar plägar göra så ställer Mort till det lite, men som varande Döden (om än som trainee) så får det lite större konsekvenser än för de flesta andra. Speciellt som den riktiga Döden passar på att ta lite ledigt när han ändå har någon som kan sköta jobbet åt honom.

Nu är det som sagt länge sedan jag läste just Mort, men generellt får jag säga att det här albumet inte känns riktigt som en vanlig discworldbok. Där får man vanligen en hel del ordvitsar och andra skämt, och det mesta sådant saknas här, rimligen helt enkelt av utrymmesskäl. För att få plats måste texten kortas en hel del, och det som inte för handlingen framåt lär försvinna först. Man får å andra sidan se en levande iscensättning av världen som inte alltid känns lika välbeskriven i romanerna, men här vimlar det av detaljer i bakgrunderna. Jag får intrycket av historien är rätt drastiskt förkortad, och kanske bäst lämpar sig för dem som redan läst originalet, eller i alla fall är bekanta med Pratchett sedan tidigare. Jag undrar om det är så många som skulle fastna för Discworld om de läste denna som första verk, men som komplement till romanen tycker jag att den är utmärkt.

Terry Pratchett: Mort
Illustrated by Graham Higgins
VG Graphics, 1994
94 sidor
ISBN: 0-575-05699-1

Andra bloggar om: böcker, serier, läsning, fantasy, discworld, terry pratchett, mort
Technorati tags: böcker, serier, läsning, fantasy, discworld, terry pratchett, mort
intressant.se

2010-49: Pål Eggert: De döda fruktar födelsen

Man skulle kunna säga att De döda fruktar födelsen är en korsning mellan typisk urban fantasy som exempelvis Nene Ormes Udda verklighet och religionsfantasy i stil med Andreas Romans När änglar dör.

De delar som utspelas i vår värld gillar jag, Eggert skriver bra (men korrekturläsningen är tyvärr inte lika bra) och jag får en bra bild av de tre människor som handlingen kretsar kring och deras relationer. Systrarna Susanne och Petra har inte alltid dragit jämnt genom åren, men på något sätt verkar det gå bättre nu när Susanne är död (vilket alltså inte på något sätt hindrar henne från att ha en av huvudrollerna i handlingen).

Mitt problem med boken är de delar som går för långt in i de himmelska och helvetiska regionerna. Det är inget fel på skrivandet här heller, men mina kunskaper om olika änglar är synnerligen begränsade, och när de förekommer på det här sättet i en roman så utgår jag från att författaren vill dra nytta av deras personligheter och bakgrunder från bibliska texter, vilket gör att jag känner (motiverat eller inte har jag så klart svårt att avgöra) att jag missar saker. Trist, för jag gillar de andra delarna av boken.

Pål Eggert: De döda fruktar födelsen
Järnringen, 2010
290 sidor
ISBN: 978-91-976968-7-6

Andra bloggar om: böcker, läsning, dark fantasy, fantasy, pål eggert, de döda fruktar födelsen
Technorati tags: böcker, läsning, dark fantasy, fantasy, pål eggert, de döda fruktar födelsen
intressant.se

2010-48: Ozzy Osbourne: Jag är Ozzy

Idag är Ozzy Osbourne brett känd som huvudperson i dokusåpan The Osbournes som släppte in MTV-kamerorna direkt i familjens hus, men hans verkliga claim to fame är naturligtvis att han till att börja med var sångare i Black Sabbath och senare soloartist.

Han har också varit en av dem som gjort sitt yttersta för att personifiera rock'n'roll-myten om sex, droger och rock'n'roll. Massor av det. Ozzy (som egentligen heter John) växer upp under fattiga förhållanden i stadsdelen Aston i Birmingham. Han trivdes aldrig i skolan på grund av både dyslexi och ADHD (även om det inte var diagnoser på den tiden), men var däremot självskriven som klassens clown. Hans brist på utbildning och användbara talanger gjorde att han avverkade ett antal jobb som exempelvis biltutestämmare, kobödel och inbrottstjuv innan han konstaterade att han inte ens dög till att vara brottsling (en kort vistelse i fängelse hjälpte med den insikten).

Han lyckades till slut få ett band att ta med honom som sångare, och även om de inte på något sätt blev någon succé så var det i alla fall en sysselsättning som han verkade klara av, så han fortsatte att hanka sig fram den vägen. Via diverse byten av band bildar han till slut Black Sabbath tillsammans med några bekanta, och de börjar bli lite mer kända.

Rockstjärnelivet sliter dock hårt på bandet. Ingen av dem är på något sätt drogfri, men Ozzy är värst och blir till slut petad. Han får nu (tillsammans med sin manager, senare även fru, Sharon) kämpa dels för att bygga upp en solokarriär, dels för att komma loss ur sitt missbruk av ungefär allt som går att missbruka.

Jag ska inte säga att boken på något sätt är stor litteratur, men jag tyckte att den var underhållande. Även om man inte är intresserad specifikt av Ozzy Osbourne så får man även rätt mycket inblick i musikscenen som den såg ut från slutet 1960-talet och framåt med en hel del andra kända artister som passerar.

Ozzy Osbourne: Jag är Ozzy (I am Ozzy)
Översättning: Linnéa Olsson
Norstedts, 2010 (originalet 2009)
368 sidor
ISBN: 978-91-1-302784-5

Andra bloggar om: böcker, läsning, ozzy osbourne, musik, jag är ozzy, biografi
Technorati tags: böcker, läsning, ozzy osbourne, musik, jag är ozzy, biografi
intressant.se

2010-47: China Miéville: Kraken

China Miévilles senaste roman har många likheter med många av hans tidigare böcker (den handlar om en stad, mer specifikt London, den innehåller en del väldigt skruvade karaktärer, det är fantasy även om den utspelar sig i vår värld och så vidare), men samtidigt känns den helt skild från hans tidigare verk. Det är också ett fristående verk. Jag vet inte om Miéville betraktar sig som färdig med sin fiktiva värld Bas-Lag, men den här boken har i alla fall inget med den världen att göra.

En dag när Billy ska guida en grupp turister på Londons naturhistoriska museum så upptäcker han att museets stora sevärdhet, en helt bevarad jättebläckfisk (som han själv konserverat), är borta. Puts väck utan några spår av något inbrott, förutom att bläckfisken och det stora glaskärl den låg i inte längre finns där. Eftersom den är ett antal meter lång är det inte direkt något man stoppar under jackan och försvinner med.

Det blir naturligtvis polisutredning, men Billy får också kontakt med andra grupper än polisen som är intresserade av bläckfisken. Så intresserade att de till och med tillber den som en gud, och det framkommer att någon tror att den rent av kan ställa till med världens undergång.

Precis som i Miévilles The City & the City så verkar miljön till en början vara ganska normal, men rätt snart inser vi som läsare (och i det här fallet även huvudpersonen) att det finns mycket i den här staden som inte är som man tror. Vi får snart stifta bekantskap med en rad figurer som är väldigt udda, helt i linje med de minnesvärda figurer Miéville brukar kunna skapa. Här finns också några exempel på de literaliserade ordvitsar han verkar gilla (tydligast hittills i Un Lun Dun) som exempelvis de fruktade "knuckleheads" som har en enorm hand istället för huvud.

Precis som i Un Lun Dun så är också ord och text viktiga, men riktigt hur djupt den kopplingen går blir inte uppenbart förrän i slutskedet av boken, så jag ska inte gräva ner mig i det här.

Jag måste säga att Kraken i viss mån tappar stinget lite på mitten efter en utmärkt inledning, men den kommer igen på slutet där man får se inte bara rent handlingsmässigt hur Miévills syr ihop det hela, utan även njuta av den metaforiska koppling som visar sig finnas mellan flera av bokens centrala personer och föremål.

China Miéville: Kraken
Del Rey, 2010
509 sidor
ISBN: 978-0-345-49749-9

Andra bloggar om: böcker, läsning, china miéville, kraken, fantasy
Technorati tags: böcker, läsning, china miéville, kraken, fantasy
intressant.se

2010-46: Jonas Gardell: Vill gå hem

Vill gå hem är en av Jonas Gardells tidigare romaner, och så här i efterhand är det lätt att se den som ett förarbete till hans trilogi som börjar med En komikers uppväxt.

Även här står en ung pojke i centrum för handlingen, Daniel, och han har det inte så lätt vare sig hemma eller i skolan. Roliga timmen förekommer, men här är det hans ende riktige vän som är den som prenumererar på att uppträda där istället för han själv som i böckerna om Juha. Böckerna utspelar sig i en lite vag tid; det finns inte så många tidsmarkörer i texten. Det är en av de saker som gör att jag tycker att En komikers uppväxt är en bättre bok, för den är så väldigt tydligt och skickligt förankrad i sitt sena 1970-tal och tidiga 1980-tal.

Det som utmärker den här boken är dess porträtt av hur Daniels familj faller samman. Den var redan från början inte speciellt väl fungerande med en pappa som tycks vara bortrest på konferenser nästan jämt och en mamma som betraktar barnen (och då framför allt Daniel) som problem att arbeta sig runt. Situationen blir inte bättre efter att moderns syster flyttar in hos dem efter ett kraschat förhållande. Det här låter som att boken skulle vara tungläst, men trots allt tycker jag inte det. Gardell balanserar svärtan med ljuspunkter. Som jag skrev tidigare så tycker jag att den senare En komikers uppväxt är en bättre bok, men det betyder inte på något sätt att den här är dålig. Läs båda!

Jonas Gardell: Vill gå hem
Pan, 2002 (originalet 1988)
194 sidor
ISBN: 91-7263-246-1

Andra bloggar om: böcker, läsning, jonas gardell, vill gå hem
Technorati tags: böcker, läsning, jonas gardell, vill gå hem
intressant.se

2010-45: CLAMP: The One I Love

The One I Love består av tolv korta serier om olika aspekter av och kring kärlek, sett från den kvinnliga sidan. Varje avsnitt består dels av en serie på sju sidor, dels av en kort text (förordet kallar den för essä). Serierna tycker jag är bra, men texterna är i de flesta fall onödiga. I en del fall skulle de kunnat stå för sig själva, men när de kommer efter serien så känns det som om de bara repeterar samma sak som serien gjorde.

Även om serierna handlar om olika saker och personer så är tveksamhet, missförstånd och osäkerhet återkommande teman förutom kärleken i sig. Det är sockersött och gulligt, men det förhindrar inte att det är välgjort och läsvärt.

CLAMP: The One I Love (わたしのすきなひと)
Översättning: Ray Yoshimoto
Tokyopop, 2004 (originalet 1995)
133 sidor
ISBN: 1-59182-764-7

Andra bloggar om: böcker, läsning, serier, manga, clamp, the one i love
Technorati tags: böcker, läsning, serier, manga, clamp, the one i love
intressant.se

2010-44: Neil Gaiman: Death: The High Cost of Living

Det här är inte någon regelrätt fortsättning på Sandman-serien utan en spinoff; här är det Death som står i fokus snarare än Dream, men det förhindrar inte på något sätt att det här albumet både är bra och känns som en del av den övriga serien.

Det är flera gamla bekanta som återkommer här. Förutom mad Hettie finns även Hazel och Foxglove som vi är väl bekanta med sedan tidigare. Det här ganska tunna albumet innehåller bara tre (och ett halvt) kapitel, varav de tre första hänger ihop till en sammanhängande historia som passar väl in i den övriga mytologin. Historien i sig är fristående, men jag tror inte att man får ut lika mycket av den om man inte läst Sandman först, eftersom man i så fall inte har samma koll på figurernas bakgrund. Bitar av historien har likheter med Deaths första framträdande när hon sitter i en park och pratar med Dream, i övrigt handlar det om ett sökande efter ett hjärta och en önskan (eller till och med två) om att dö.

Till skillnad från Endless Nights som jag tyckte var lite avslaget så känns The High Cost of Living som ett fullvärdigt Sandman-album, även om det egentligen är tvärt om. Men allvarligt talat: Neil Gaiman, Dave McKean och Death: Vad skulle kunna gå fel?

Neil Gaiman: Death: The High Cost of Living
Vertigo, 1994
104 sidor
ISBN: 978-1-56389-133-5

Andra bloggar om: böcker, läsning, serier, sandman, neil gaiman, death, the high cost of living, chris bachalo, mark buckingham, dave mckean
Technorati tags: böcker, läsning, serier, sandman, neil gaiman, death, the high cost of living, chris bachalo, mark buckingham, dave mckean
intressant.se

2010-43: Vladimir Nabokov: Lolita

Lolita är en av de där klassikerna som jag sedan länge tyckt mig ha någorlunda koll på innehållet i men inte faktiskt ha läst. Eftersom vi valde den till bokcirkeln så blev det till slut ändring på det.

Boken berättas av den medelålders mannen Humbert Humbert som dras till vad han kallar för nymfetter, flickor i yngre tonåren eller strax under det. I dagens språkbruk är han pedofil. Han själv spårar detta till att hans käresta som barn dog, en flicka som hette Annabel Leigh (ett namn som, speciellt givet temat, är lätt att associera till Edgar Allan Poes sista dikt Annabel Lee).

Humbert bor till att börja med i Paris, men flyttar till USA och får tips om att kunna bo hos en kvinna och hennes dotter. Dottern heter Dolores men kallas Lolita, och när han får syn på henne bestämmer sig Humbert för att ta rummet han erbjuds trots att han hade tänkt att avböja. Han gör sedan allt för att få chansen att vara i närheten av Lolita vilket så småningom mynnar ut i giftermål, Lolitas moders död, en bilburen odyssé genom USA, våldtäkt och mord.

Man kan möjligen invända att berättandet är pratsamt, men det är ingen tvekan om att det är både välskrivet och varierat i stilen. Humbert är litteraturvetare och hans beskrivning av händelserna med Lolita är som sig bör vältaliga och fascinerande. Men det är just det: som läsare har man bara vad Humbert skriver att förlita sig på, och det betyder att man inte har någon möjlighet att veta hur nära sanningen han ligger. Hela romantexten presenteras för övrigt (av ett kort förord) som Humberts självbiografi och försvar; då och då i texten talar han direkt till läsaren som antas vara en domstol. Nedskrivandet av berättelsen sker alltså i sin helhet efter att händelserna skett, så förutom den inneboende osäkerheten hos en berättare i första person är det även några år mellan händelserna och deras nedtecknande.

Det är fascinerande att se hur väl Nabokov lyckas med att placera läsaren inuti Humbert och göra honom till en sympatisk människa som man identifierar sig med även om han uppenbart gör otrevliga saker. Samtidigt finns det ingenting i boken som tar ställning. Humbert är som han är, och det är upp till läsaren att bilda sig en uppfattning om vad man tycker om det. Detsamma gäller Lolita själv, som inte heller är helt lätt att få rätsida på i alla lägen. Det är ingen svårighet att inse varför Lolita ställde till med sådant rabalder, men det som sker "i bild" är mestadels oskyldigt. Det kan däremot inte alltid sägas om det som antyds eller utelämnas, men det är det ibland även upp till läsaren att lista ut exakt vad som hänt.

Tack vare detta så är det här en mycket läsvärd bok. Om Humbert skrivit rätt upp och ner vad som hänt hela vägen hade det blivit otrevligt (eller rent av åtalbart); som det är nu lyckas texten ofta vara rent litterärt vacker samtidigt som den behandlar ett otrevligt ämne utan att själv pådyvla läsaren några moraliska uppfattningar i frågan.

Vladimir Nabokov: Lolita
Olympia Press, 1955
312 sidor

Andra bloggar om: böcker, läsare, vladimir nabokov, lolita, bokcirkel
Technorati tags: böcker, läsare, vladimir nabokov, lolita, bokcirkel
intressant.se

2010-42: Johnny Hart: Star Light, Star Bright, First...

Tja, det är egentligen inte så mycket att säga. B.C. är alltid B.C., och som vanligt som allra minst underhållande och ofta leverantör av hisnande ordvitsar. Det finns en anledning till att B.C. så ofta publiceras på engelska även i Sverige.

I den här volymen märks en ovanligt hög koncentration av "temavitsar" eller vad man nu ska kalla det, där väldigt snarlika strippar (ibland identiska) återkommer med olika vitsar, som exempelvis gurun på toppen av ett berg som förklarar begrepp på ett okonventionellt sätt. En liknande stripp som jag sett oftare (även om den inte förekommer i den här volymen) är "Wiley's Dictionary".

Som något slags tankepussel hittar man också då och då strippar som man inte begriper något av alls. Ibland går de att dechiffrera genom att läsa om på olika sätt (vilket oftast avslöjar sanslösa ordvitsar), andra gånger tvingas jag ge upp.

Johnny Hart: Star Light, Star Bright, First...
Fawcett Gold Medal, 1976, 1982
opaginerad
ISBN: 0-449-12365-0

Andra bloggar om: böcker, läsning, serier, b.c., johnny hart
Technorati tags: böcker, läsning, serier, b.c., johnny hart
intressant.se

2010-41: Ali Shaw: Flickan med glasfötter

Den här boken handlar precis vad det låter som, hur bisarrt det än kan verka. Med start i tårna håller Ida MacLaird på att förvandlas till glas, något som naturligtvis är både otrevligt och opraktiskt. Midas Crook stöter på henne, men gör sitt bästa att hålla henne från sig. Han är en underlig man formad av en underlig uppväxt, och han har svårt för människor. Han föredrar att fotografera dem, eller för den delen andra saker. Midas och Ida dras trots detta till varandra, och deras liv flätas samman, kanske mer än de vill.

Denna mystiska förglasning behandlas av huvudpersonerna som något visserligen oönskat, men samtidigt helt naturligt, och detta gäller de övriga fantasyelementen som förekommer i romanen också. De finns där och fyller en funktion, men samtidigt görs det inte någon speciellt stor sak av dem även om romanen i övrigt verkar utspelas i vår värld. Man får inte uttryckligen reda på exakt var den utspelar sig, men jag gissar på någon liten ö utanför Skottland.

Flickan med glasfötter är Ali Shaws debutroman, och jag ser mycket fram emot att se vad han ska komma att hitta på framöver. Det här är nämligen inte bara en bra bok om kärlek och utanförskap (och flygande kor); det är också en mycket vackert skriven bok.

Ali Shaw: Flickan med glasfötter (The Girl with Glass Feet)
Bra Böcker, 2010 (originalet 2009)
Översättning: Lisbet Holst
319 sidor
ISBN: 978-91-7002-800-7

Andra bloggar om: böcker, läsning, fantasy, ali shaw, flickan med glasfötter
Technorati tags: böcker, läsning, fantasy, ali shaw, flickan med glasfötter
intressant.se

2010-40: Anna Jansson: Drömmen förde dig vilse

Jag har tyckt att Anna Jansson varit en av de bättre av de svenska deckarförfattarna, om än lite ojämn. Nu verkar det tyvärr som om jag får omvärdera det. Hennes senaste, Drömmen förde dig vilse, är inget vidare och jag har inte imponerats av de två innan den heller.

Handlingen känns väldigt konstruerad. Dels är den noga med att se till att allt som händer är ihopkopplat och viktigt på något sätt; inga lösa trådar eller andra oväsentligheter någonstans. Det är också uppenbart vid flera tillfällen att man får falska ledtrådar som är till för att få läsaren att tro att det ligger till på ett visst sätt, för att senare kunna överraska läsaren genom att avslöja att det alls inte är så. Jag menar inte att det är något fel i att få läsaren att bli överraskad, problemet är att det känns väldigt tydligt när det händer.

När man läser baksidestexten och andra texter på omslaget så är det helt klart att det här är en deckare, men när man läser boken kan man ibland undra. Huvudpersonerna är poliser och det pågår en mordutredning, men intrycket man får är att det mesta av handlingen är konstruerat för att göra livet så miserabelt som möjligt för huvudpersonerna så att de ska kunna missförstå varandra så ofta som möjligt och därmed fortsätta att ha trassliga relationer till varandra. Det vore trevligt om någon svensk deckarförfattare kunde bryta sig ur klichén att berätta så infernaliskt mycket om polisernas trassel att få ihop privatlivet och ägna sig åtminstone lite mer åt själva brottet. Här får man intrycket att tanken är att kunna säga att detta inte bara är en deckare utan även en relationsroman, men som läsare får jag snarare känslan av att det är ingendera snarare än både och.

Anna Jansson: Drömmen förde dig vilse
Norstedts, 2010
320 sidor
ISBN: 978-91-1-302626-8

Andra bloggar om: böcker, läsning, deckare, anna jansson, maria wern, drömmen förde dig vilse
Technorati tags: böcker, läsning, deckare, anna jansson, maria wern, drömmen förde dig vilse
intressant.se

2010-39: Nene Ormes: Udda verklighet

Årets Swecon hade Nene Ormes som den ena av sina hedersgäster (den andra var Justina Robson). Det här är Nenes debutroman, publicerad precis innan kongressen. Den här boken måste ha sålt i många exemplar på Swecon, för jag tyckte alltid att man såg Nene sitta och signera den. Å andra sidan skrev hon sidlånga personliga dedikationer i alla böcker hon signerade, så det tog ett tag.

Boken delar namn med huvudpersonen, Udda. Hon har problem med att hon hallucinerar och drömmer mardrömmar, och som en effekt av det har hon svårt att sova tillräckligt. Det börjar gå ut över hennes arbete. Det hon drömmer inte bara känns verkligt, det handlar också om platser som hon kan känna igen i Malmö, även om hon inte känner människorna som figurerar i drömmarna. Hennes gode vän Daniel bestämmer sig för att det vore bra för Udda att få se att det hon drömmer om bara är fantasier, och tar med henne till den plats hon senast drömt om. Problemet är att när de kommer dit så ser det ut precis som Udda drömt det, inklusive blodfläckar. De går hem igen, men Daniel ger sig senare av på en andra upptäcktsfärd, och försvinner.

Udda följer naturligtvis efter honom, och hon hittar en hel undre värld som hon inte hade en aning om existerade, full med magi och olika grupperingar som kämpar mot varandra. Hennes förmåga att drömma sanndrömmar gör att även hon dras in i deras intriger.

Det är skoj att se svensk urban fantasy, speciellt som den inte bara är skriven i Sverige utan även utspelar sig i Sverige. Men framför allt är det kul att den är både bra och välskriven. Den undre världen under Malmö känns genomtänkt, och det känns som om personerna i boken är levande personer.

Det förekommer naturligtvis diverse dramatik i handlingen, men det som faktiskt var otäckast var en sekvens som Udda genomgår för att skydda sig. Här känns det som om medicinen riskerar att vara värre än åkomman i sig. Närvaron är bra överlag, men just den här sekvensen var ovanligt otäck.

Nene Ormes: Udda verklighet
Styxx Fantasy, 2010
254 sidor
ISBN: 978-91-7355-140-3

Andra bloggar om: böcker, läsning, fantasy, nene ormes, udda verklighet
Technorati tags: böcker, läsning, fantasy, nene ormes, udda verklighet
intressant.se

2010-38: Marie Hermanson: Musselstranden

Ulrika tillbringar sina uppväxtsomrar i slutet av 1960-talet i ett sommarhus i Bohusläs där hon umgås intensivt med Anne-Marie vars föräldrar är journalister och författare. Under en reportageresa till Indien träffar de en liten flicka på ett barnhem och bestämmer sig på stående fot för att adoptera henne. När hon kommer hem visar hon sig snart vara ett underligt barn. Hon talar aldrig och är ofta frånvarande, och hon visar inga tecken på känslor. När hon är fyra år får hon följa med sina äldre syskon ut och tälta på en ö, och försvinner under natten. Sex veckor senare hittas hon på en helt annan ö, stående på en otillgänglig klipphylla men i övrigt helt oskadd och iklädd samma kläder som hon hade på sig när hon försvann.

Det här skulle kunna vara upplagt för en polisroman, men det är inte vad det här är även om ett par poliser förekommer som hastigast. Det är istället en roman om att växa upp, om att bli kär, om att sakna, men framför allt är det en roman om hur det kan påverka en familj att först bli av med ett barn och sedan helt oväntat få tillbaka det igen, efter att man redan gett upp hoppet att det skulle vara möjligt.

Jag brukar tycka bra om Marie Hermanson, och den här boken är inget undantag. Hon balanserar ofta på gränsen mellan verklighet och fantasi; i det här fallet verkar det så i början, men så småningom visar det sig att det finns en förklaring. Det är dock resan som är det viktiga i den här boken, inte upplösningen. Miljöerna och relationerna är mycket viktigare än själva händelserna i sig, även om det naturligtvis är händelserna som får personerna att reagera som de gör.

Marie Hermanson: Musselstranden
Albert Bonniers Förlag, 1998
268 sidor
ISBN: 91-0-056764-7

Andra bloggar om: böcker, läsning, marie hermanson, musselstranden
Technorati tags: böcker, läsning, marie hermanson, musselstranden
intressant.se

Bokmarknadsföring

Som bokbloggare händer det att jag får recensionsexemplar som jag inte har bett om, och ibland gör förlagen sitt bästa för att sticka ut ur mängden. Det senaste exemplet är B. Wahlströms som skickade Becca Fitzpatricks Fallen ängel och skickade med en svart fjäder:



Tidigare exempel är Simon Kernicks Handel med döden som kom i ett genomtänkt paket gjort av en brittisk dagstidning och med en tunnelbanekarta från London bifogad och Tim Davys Amberville som åtföljdes av en hel serie prylar med rätt tveksam koppling till boken (disktrasa, tändare, purjolök, ...).

Andra bloggar om: böcker, läsning, marknadsföring, reklam, fantasy,
Technorati tags: böcker, läsning, marknadsföring, reklam, fantasy,
intressant.se

2010-37: Neil Gaiman: The Sandman: Endless Nights

Endless Nights är ett fristående Sandman-album utgivet ett antal år efter de övriga i serien. Det innehåller en berättelse om var och en av Dream och hans syskon, som vanligt alla illustrerade av olika konstnärer.

Jag älskade Sandman-albumen, men tyvärr känns det lite som att det här albumet har kommit ut snarare för att det fanns en efterfrågan än för att det verkligen är bra. Det är definitivt inte lika bra som resten av serien. Jag ska inte säga att det rakt igenom är dåligt heller, för det är det inte, men det håller inte samma magnifika klass som den övriga serien.

För den som läst den övriga serien och vill ha mer kan det här albumet fungera som ett återseende, men jag har svårt att se att det skulle kunna fungera på egna ben. Dess effekt beror i första hand på att det använder det man lärt sig om endless genom tio tidigare album som klangbotten, men det är ganska lite som tillförs här.

Neil Gaiman: The Sandman: Endless Nights
Vertigo, 2003
157 sidor
ISBN: 978-1-4012-0113-5

Andra bloggar om: böcker, läsning, serier, sandman, neil gaiman, endless nights, fantasy
Technorati tags: böcker, läsning, serier, sandman, neil gaiman, endless nights, fantasy
intressant.se

2010-36: Cory Doctorow: For the Win

Cory Doctorows senaste roman kan beskrivas som att den handlar om ekonomi och fackföreningar. Det låter måttligt spännande, får man väl säga. Fast på något sätt blir det det i alla fall. Eftersom det är Cory det gäller så är det inte vanlig ekonomi eller vanliga fackföreningar det gäller. Istället är handlar det om ekonomi inuti onlinespel och virtuella globala fackföreningar för guldfarmare.

Rörigt? Nejdå. Cory har som vanligt örat mot marken och ligger i framkanten av nutiden. Redan idag är en del onlinespel större ekonomier än vissa länder, och naturligtvis finns det folk som försöker använda detta för att tjänga pengar. Ett sätt är att helt enkelt spela en massa, samla på sig guld, magiska föremål och annat inom spelet och sedan sälja det till någon annan spelare. Det är inte ovanligt att någon blir meddragen av sina kompisar att börja spela, men att kompisarna redan hunnit spela ett tag och gå upp i nivå. Den nytillkomne kan då köpa till sig en bättre spelarkaraktär för att slippa börja från början. I västvärlden är det gott om folk som har mer pengar än tid, medan det i andra delar av världen är tvärt om.

Problemet är att många av dem som jobbar som guldfarmare gör det under samma typ av arbetsförhållanden som i många ovirtuella fabriker i asien: här finns inga fackföreningar, inga rättigheter, inga säkerhetsföreskrifter och ingen anställningstrygghet. Den som klagar blir sparkad och ersatt av någon annan. Vad guldfarmarna i For the Win inser är att de har ett kommunikationsredskap (själva spelet) som är vida överlägset vad deras chefer har, och de börjar använda det för att organisera sig.

Till stor del handlar det om ungdomar bosatta på platser som Indien och Kina. De kommer från knappa förhållanden och har just inga rättigheter utanför spelen heller. De har inte mycket att förlora, men samtidigt behöver de inte bli av med mycket för att ha förlorat allt.

En stor del av den här romanen utspelar sig på nätet, inuti olika (fiktiva) onlinespel. Det är å andra sidan en myllrande levande miljö det också, precis som Mumbai. Precis som i föregångaren Little Brother så handlar det också till stor del om ungdomar som blir orättvist behandlade på ett eller annat sätt, och som använder teknologi för att slå tillbaka.

Cory har en förkärlek för att förklara saker; mitt i berättelsen kan man få en föreläsning om något fenomen som handlingen behöver använda. Det är normalt sett irriterande, men här görs det med en sådan självklarhet att det faktiskt fungerar även om jag antar att vissa kommer att reta sig på det.

Det är svårt att göra den här boken rättvisa så här i korthet eftersom ämnet låter knastertorrt, men i själva verket är det en fartfylld bok med både välgjorda personer och intressanta spekulationer.

Cory Doctorow: For the Win
Tor, 2010
480 sidor
ISBN: 978-0-7653-2216-6

Andra bloggar om: böcker, läsning, sf, science fiction, cory doctorow, for the win
Technorati tags: böcker, läsning, sf, science fiction, cory doctorow, for the win
intressant.se

2010-35: Michael Moorcock: The Warlord of the Air

Jag hittade den här boken på ett BookCrossing-bord och tyckte att den lät kul, men jag hade även hört talas om att det skulle vara något slags steampunk innan.

Så här i efterhand kan jag förstå varför den omtalas om (proto)steampunk, men det är inte så väldigt uttalat. Men visst, här finns viktorianska värderingar, zeppelinare och ångdrift.

Här finns också en ovanligt komplicerad berättandemodell. Boken inleds med en "editor's note" undertecknad Michael Moorcock där han förklarar hur manuskriptet kom i hans händer när hans farfar dog. När berättelsen sedan väl börjar så är det farfadern (som också heter Michael Moorcock) som berättar, men han hinner inte speciellt långt innan man får höra hur han går runt i hamnen på den avlägsna ö där han befinner sig och träffar på en fripassagerare som just blir avslängd från en båt. Han tar hand om mannen som börjar berätta sitt livs historia, och resten av boken är denna berättelse. Här finns alltså tekniskt sätt tre nivåer av berättare (ungefär som i Frankenstein, förutom att här är åtminstone kronologin rak -- på någon skala).

Anledningen till den sista kommentaren är att det förekommer en tidsresa i berättelsen. Farfadern lever 1903, men berättaren (Oswald Bastable) har förts framåt i tiden till ett 1973 som inte alls är som det 1973 som jag varit med om. Tekniknivån känns generellt lägre än den var i "vårt" 1973, men för berättaren från förra sekelskiften är det naturligtvis gott om fantastisk teknik. Det är dock en hel del som inte stämmer med hur vår värld utvecklat sig. Imperierna kvarstår, tsaren sitter kvar i Ryssland och Kina är i stort sett en kuvad nation. Någon kommunistisk revolution verkar inte ha skett någonstans. På tekniksidan är det ångdrift som gäller, och om man vill flyga så går det bra, men i så fall är det flera hundra meter långa zeppelinare som gäller.

Jag måste erkänna att jag är lite kluven inför den här romanen. Det är inget fel på prosan och världsbygget är intressant; jag hade snarast velat se mer av världen. Det som fallerar är berättandet. Det är en rak berättelse utan antydningar till bihandlingar (men visst, det är en tunn roman). Vad jag tycker är mer problematiskt är att texten ofta känns som en historielektion (i den fiktiva alternativa världen) snarare än en roman. Romanen överlever på att historielektionen faktiskt lyckas vara intressant, men jag föredrar trots allt att få sådant serverat i små portioner i förbifarten snarare än långa föreläsningar.

Michael Moorcock: The Warlord of the Air
DAW, 1978 (originalet 1971)
175 sidor

Andra bloggar om: böcker, läsning, michael moorcock, sf, science fiction, steampunk, alternativhistoria, the warlord of the air
Technorati tags: böcker, läsning, michael moorcock, sf, science fiction, steampunk, alternativhistoria, the warlord of the air
intressant.se

Condense - årets sf-händelse i Göteborg i helgen

Nu i helgen går årets sf-händelse av stapeln i Göteborg. Vi kommer att hålla till i Fräntorps Folkets Hus. Hedersgäster är brittiska Justina Robson och svenska Nene Ormes. Det finns ett program med diverse föredrag och annat, men många av de intressantaste diskussionerna brukar uppstå spontant i korridorerna. Vi kanske ses i helgen?

Andra bloggar om: böcker, läsning, sf, science fiction, fantasy, justina robson, nene ormes, sf-kongresser, swecon, condense
Technorati tags: böcker, läsning, sf, science fiction, fantasy, justina robson, nene ormes, sf-kongresser, swecon, condense
intressant.se

2010-34: Stephen King: Blockade Billy

Blockade Billy är Stephen Kings senaste bok, men med normala King-mått mätt är det inte mycket mer än en novell. Boken är visserligen över 100 sidor, men det är inte så väldigt mycket text på varje sida, och dessutom finns det ett antal helsidesillustrationer.

Ett basebollag får problem när deras catcher (vad nu den korrekta svenska termen är) hamnar i fängelse och inte kan spela mer, och hans ersättare blir skadad. De behöver en ersättare på kort varsel, och får tag i nybörjaren Billy Blakely från ett okänt lag. Desperata som de är tar de in honom ändå, och det visar sig vara ett lyckokast, för han spelar riktigt bra. Så bra att diverse rekord för nybörjarspelar börjar hamna i farozonen. Som man kan ana av den här beskrivningen så är det här en berättelse som handlar väldigt mycket om baseboll. Tyvärr vet jag ingenting om sporten förutom att det är en tillkrånglad version av brännboll, så det är helt klart att jag missar de finare detaljerna i en del beskrivningar.

Det här är en någon av Stephen Kings bästa historier, men även en medioker King-historia är bättre än många andra författare någonsin kommer att åstakomma, så det är absolut inte bortkastad tid att läsa den. Att jag missar en massa för att jag inte kan baseboll är väl att betrakta som mitt fel, men jag tycker att det är onödigt mycket uppbyggnad fram till en ganska hastigt avklarad avslutning, speciellt som det som visar sig vara berättelsens kärna känns lite som en deus ex machina; som läsare har man inte haft någon möjlighet att ana vad som är på gång; det bara trollas fram ur hatten. Att något är fel är inte svårt att inse, men det hade inte skadat med lite mer ledtrådar om vad.

Med det sagt så tycker jag att person- och miljöbeskrivningar som vanligt är bra, och något annat förväntar jag mig inte heller av King. Han är expert på att skriva så att man känner att man är på plats och känner människorna i boken.

Boken har för övrigt en lite udda berättarteknik. Hela texten är konstruerad som en monolog där någon som var med när det hela hände (på slutet av 1950-talet) berättar det för Stephen King (eller i alla fall någon som heter King). Några gånger kommenterar denne anonyme berättare även saker direkt till King. Det här greppet kanske inte tillför så mycket egentligen, men det ger King en ursäkt att presentera berättelsen på ett mycket mer avslappnat och talspråkligt sätt; det hela låter nästan lite som hans efterord riktade till "Constant Reader" brukar göra.

Stephen King: Blockade Billy
Cemetary Dance, 2010
112 sidor
ISBN: 978-1-58767-228-6

Andra bloggar om: böcker, läsning, skräck, sport, stephen king, blockade billy
Technorati tags: böcker, läsning, skräck, sport, stephen king, blockade billy
intressant.se