
En annan sak som gått som en röd tråd genom den här serien är den mystiska kvinnan Maria Murvall som som stum och okontaktbar tillbringar sina dagar på ett vårdhem i Vadstena efter att ha hittats vandrande planlöst i skogen, naken och grovt misshandlad. När det hittas en till naken och misshandlad kvinna i skogen börjar kopplingarna till Marias fall bli tydliga, och den här boken blir hennes historia.
Genom den har serien så har jag vacklat om jag gillar Kallentofts prosa eller inte. Den är fragmenterad och rätt annorlunda mot det mesta annat man hittar i deckargenren, men också rätt väl försedd med grammatiska tveksamheter för den som är känslig för sådant. Det är dock ingen tvekan om att det är ett medvetet grepp snarare än mannerismer. När jag läste just den här delen tyckte jag att det fungerade och gav driv åt prosan.
En annan sak som är typiskt för den här serien (förutom de kursiverade avsnittet där mordoffren berättar, snarare än som hos många andra, mördaren) är att det finns ett par ställen där berättandet gör en överflygning och tittar vad alla huvudpersonerna gör precis nu: hur de känner och har det. Det här greppet tycker jag känns rätt onödigt och tillför väldigt lite. Jag tror att boken skulle klara sig bra utan det.
När det gäller handlingen så har den i allmänhet bra fart framåt men ibland känns det som att det frossas lite onödigt mycket i detaljer om hur misshandeln går till. Nästa sekund växlar boken till ett brinnande patos mot misshandel mot kvinnor och misshandel i allmänhet som det är svårt att uppfatta som bara Malin Fors uppfattning; det känns mer som om Kallentofts engagemang lyser igenom.
Jag trodde när Maria Murvalls fall togs upp i berättelsen att den här boken skulle knyta ihop hela Malin Fors-serien och föra den till handlingarna, men så tycker jag inte att det känns. Även om det här fallet som följt med länge nu slutligen avslutas och Malins besatthet av det kan släppa så får jag intrycket att det är tänkt att serien kommer att fortsätta. Och inte mig emot; jag läser gärna fler delar.
Mons Kallentoft: Den femte årstiden
Natur och Kultur, 2011
456 sidor
ISBN: 978-91-27-11903-1
Andra bloggar om: böcker, läsning, mons kallentoft, deckare, malin fors, den femte årstiden

intressant.se