Hugonominerade kortromaner, 2009

På tidigare LSFF-möten har vi gått igenom de noveller och långnoveller som är nominerade till Hugopriset i år, så nu är det dags för kortromanerna.

Alla de nominerade kortromanerna utom en går att ladda ner från nätet. Det innebär antagligen att man kan vara rätt säker på vilken text som inte kommer att vinna, helt enkelt eftersom mycket färre människor kommer att ha läst den.

De nominerade är:

• "The Erdmann Nexus" av Nancy Kress.
  
• "The Political Prisoner" av Charles Coleman Finlay.
  
• "The Tear" av Ian McDonald (ej på nätet).
  
• "True Names" av Benjamin Rosenbaum & Cory Doctorow.
  
• "Truth" av Robert Reed.

The Erdmann Nexus är den andra hugonominerade texten jag läser det här året som handlar om folk som bor på ålderdomshem. Den här är dock klart bättre än Mike Resnicks försök. Nancy Kress berättar både om underliga medicinska händelser på ålderdomshemmet och om ett mystiskt skepp som rör sig långt ut i rymden, och på något sätt hänger de här till synes väldigt olika företeelserna ihop. Den här texten är både väl skriven och välkonstruerad. Premissen är intressant och lämnar även utrymme för diskussioner både om vad som verkligen hände och vad som kommer att hända, utan att novellen känns oavslutad.

The Political Prisoner handlar om ett samhälle som har en del likheter med kända oroshärdar i vår värld som exempelvis Israel/Palestina, och det blir inte direkt mindre uppenbart av att staden det hela handlar om heter Jesusalem. Handlingen utspelar sig på en främmande planet som håller på att terraformas, men till skillnad från många andra historier där sånt sker med maskiner så görs grovjobbet här av politiska fångar. Poängen med historien tycks vara att mänskligheten ställer till ungefär samma problem var den än befinner sig, men för mig så kändes den mest som En dag i Ivan Denisovichs liv i rymden. Men visst, det finns mycket sämre saker att härma än den.

The Tear är en text som innehåller mycket intressant, men som är alldeles för kompakt och komplicerad för sitt eget bästa. Alla personer i den har åtta olika aspekter, vilket gör att det är som en rysk roman där alla är schizoida; de har massor både med namn och personligheter. Den innehåller skoj idéer, men jag tycker inte att den fungerar i sitt nuvarande format.

True Names är på sätt och vis lite otypisk för Cory Doctorow i och med att den utspelar sig långt in i en obestämd framtid, men högteknologin är bekant. Rosenbaum har jag inte läst tidigare, så jag vet inte hur han brukar skriva. Den här texten handlar om ett antal artificiella intelligenser som befinner sig på en komet, i en simulerad verklighet. För att ytterligare förvirra det hela så är de inte helt säkra på om de är simulerade i flera steg eller inte; det är möjligt för en av dem att innehålla en simulering av en annan. På sätt och vis är det här en historia med hög gosh-wow-potential, men tyvärr blev den mest tråkig. Det finns inte en människa (eller ens någon organisk livsform) i hela texten, och det gör att den känns främmande.

Truth handlar om ett antal personer som sköter förhöret av en fånge som hålls under förhållanden som får Guantanamo att se ut som en öppen anstalt, men han behandlas inte illa. Däremot får vare sig han eller hans fångvaktare någon direktkontakt med omvärlden. Det verkar för den delen inte vara någon förlust, för de rapporter som kommer igenom talar om kärnvapenterrorism med miljontals döda. Den här berättelsen kretsar nästan helt runt förhören med fången, och det är bara som bieffekt man då och då får reda på lite information om världen runt omkring. Jag tycker att det är både välgjort och intressant; en av de bättre historierna i år.

Min rankning av texterna:

• "The Erdmann Nexus" av Nancy Kress.
  
• "Truth" av Robert Reed.
  
• "The Political Prisoner" av Charles Coleman Finlay.
  
• "The Tear" av Ian McDonald (ej på nätet).
  
• "True Names" av Benjamin Rosenbaum & Cory Doctorow.

Omröstningen på LSFF-mötet kom fram till att "The Erdmann Nexus" var den bästa texten.

Andra bloggar om: noveller, hugo-priset, science fiction, sf, fantasy, lsff
Technorati tags: noveller, hugo-priset, science fiction, sf, fantasy, lsff
intressant.se

Hugonominerade långnoveller, 2009

På det förra LSFF-mötet diskuterade vi årets Hugonominerade noveller, så nu har turen kommit till långnovellerna.

Alla de nominerade långnovellerna går att ladda ner från nätet.

De nominerade är

• "Alastair Baffle's Emporium of Wonders" av Mike Resnick.
  
• "The Gambler" av Paolo Bacigalupi.
  
• "Pride and Prometheus" av John Kessel.
  
• "The Ray-Gun: A Love Story" av James Alan Gardner.
  
• "Shoggoths in Bloom" av Elizabeth Bear.

Alastair Baffle's Emporium of Wonders är ytterligare en Mike Resnick-historia. Det känns mer typisk än den i novellklassen (exempelvis genom att vara mer sentimental), men trots det är det faktiskt inget större fel på den. Så som historien är konstruerad är det inget problem om den är sådan; det fungerar. Två män har känt varandra hela livet och sitter nu på ett ålderdomshem och gnabbas och pratar om livet förr när de träffade varandra på en affär som sålde trolleritrick. De får för sig att smita från hemmet för att se om affären finns kvar, trots att det är 70 år eller så sedan de var där senast. En nostalgisk, bitvis lite rolig och faktiskt rätt trevlig historia. Det hade inte gjort något om den varit lite kortare, dock.

The Gambler handlar om en man som jobbar på en nyhetsredaktion där han försöker skriva vad han tycker är viktiga historier. De har dock ingen större framgång hos publiken. Sciencefictionelementet i historien är att man kan följa väldigt tydligt hur artiklarna läses och sprids på nätet. För den som håller till på internet dagligdags är det här en novell som riskerar att nästan kännas lite alldaglig, för det är egentligen inte så mycket som skiljer från dagens situation. Huvudpersonen får chansen att göra en högprofilintervju för att bättra på sina läsarsiffror, men han väljer att följa sin övertygelse och göra vad som känns bäst istället. Det var intressant att notera att alla personer i den här novellen faktiskt känns som trevliga människor, men ändå finns det en fungerande konflikt.

Pride and Prometheus är metafiktion när den är som bäst. John Kessel har tagit några personer ur Jane Austens Pride and Prejudice och låter dem möta några personer ur Mary Shelleys Frankenstein, och gör det med en berättarstil som känns som Jane Austen. Det riktigt intressanta med texten tycker jag är att han lyckas få till en trovärdig historia utan att egentligen göra våld på någon av historierna; det är inte så mycket som händer som inte passar in i romanförlagorna, utan novellen smyger sig in in de passager som inte berättas så tydligt. Jag hade förväntat mig att det skulle komma en klimax där texterna på ett tydligare sätt flätas ihop, men istället rör de sig mer kontrollerat ifrån varandra igen. Det är dock inget problem; med den här texten är det i allra högsta grad resan som är målet.

The Ray-Gun: A Love Story är en berättelse om en pojke som hittar en strålpistol och vilken effekt den får på hans liv. Han vet inte varifrån den kommer, men att den fungerar är uppenbart. Han håller den hemlig och tränar för att kunna använda den på ett vettigt sätt. Hans resonemang är att om strålpistolen hamnat hos just honom så är det upp till honom att kunna leva upp till de förväntningar man kan ha på en hjälte med strålpistol. Väl skrivet och underhållande, samtidigt som texten inte tar sig själv på allt för stort allvar.

Shoggoths in Bloom är på sätt och vis en lite underlig historia. Den som vet något om H. P. Lovecraft känner antagligen igen varelsen shoggoth och kommer att läsa detta som metafiktion. På sätt och vis är det också det, för man kan hitta ytterligare några Lovecraftreferenser förutom de shoggothar som berättelsen centreras runt. Det är dock så att de här referenserna egentligen inte spelar någon roll. Novellen fungerar utmärkt även om man inte vet något alls om Lovecraft och aldrig hört talas om en shoggoth (vilket på motsvarande sätt antagligen inte är sant för "Pride and Prometheus"). Den som tyckte sämst om den här texten på LSFF-mötet var han som insåg att det fanns en Lovecraftkoppling men inte hade läst Lovecraft och därmed trodde sig missa saker under läsningen, när det i själva verket inte fanns just något väsentligt att missa. I första hand handlar texten om problemet med att bestämma över någon annan, och skulle fungerat lika bra med något slags underliga varelser påhittade endast för den här texten.

Min rankning av texterna:

• "Pride and Prometheus" av John Kessel.
  
• "The Ray-Gun: A Love Story" av James Alan Gardner.
  
• "Shoggoths in Bloom" av Elizabeth Bear.
  
• "The Gambler" av Paolo Bacigalupi.
  
• "Alastair Baffle's Emporium of Wonders" av Mike Resnick.

Omröstningen på LSFF-mötet kom fram till att "The Ray-Gun: A Love Story" var den bästa texten.

Andra bloggar om: noveller, hugo-priset, science fiction, sf, fantasy, lsff
Technorati tags: noveller, hugo-priset, science fiction, sf, fantasy, lsff
intressant.se

Hugonominerade noveller, 2009

Under några av LSFFs bokmöten brukar vi läsa de texter som är nominerade till Hugo-priset. Under det senaste mötet klarade vi av de fem texterna som var nominerade i novellkategorin.

Alla de nominerade novellerna går att ladda ner härifrån.

De nominerade är

• "26 Monkeys, Also the Abyss" av Kij Johnson.
  
• "Article of Faith" av Mike Resnick.
  
• "Evil Robot Monkey" av Mary Robinette Kowal.
  
• "Exhalation" av Ted Chiang.
  
• "From Babel's Fall'n Glory We Fled" av Michael Swanwick.

26 Monkeys, Also the Abyss handlar om en kvinna som plötsligen får för sig att köpa ett cirkusnummer bestående av 26 apor som gör diverse trick och sedan hoppar ner i ett badkar och försvinner spårlöst. Hon vet inte själv hur det hela fungerar, men så länge det fungerar spelar det ingen större roll. Den här novellen är bra på beskrivningar och kort om förklaringar. Apornas försvinnande presenteras som ett mysterium och vi får egentligen inga ledtrådar till vad som verkligen händer, men jag tycker att det är helt okej så. Apcirkusen sätter igång en process i henne, och det verkar inte vara första gången det händer. Jag gillar den här; ett kul mysterium som är väl berättat.

Article of Faith är den näst intill obligatoriska novellen av Mike Resnick, och en ovanligt bra sådan. Den är som vanligt sentimental, men den här gången går det inte (som ofta annars) överstyr. Handlingen är inget speciellt revolutionerande i sig (det handlar om en robot som jobbar hos en präst och försöker komma underfund med konceptet "religion") men jag tycker att det behandlas rätt väl. Det finns ett par moment av religionskritik, men jag misstänker att det inte riktigt är meningen så. Oväntat bra från Resnick som jag inte hade så höga förväntningar på.

Evil Robot Monkey är mycket kortare än de övriga novellerna; bara tre sidor. Den är i och för sig välskriven och lyckas presentera förvånansvärt mycket på det lilla utrymmet, men den känns fortfarande för avhuggen för att ha en chans i tävlingen. Novellen handlar om en apa (igen!) som fått någon form av implantat och blivit smartare, och därmed varken platsar som apa eller som människa.

Exhalation är den andra novellen jag läser av den haussade Ted Chiang, men tyvärr måste jag säga att även den här blev en besvikelse. Den utspelar sig i en värld där allting drivs av komprimerad luft, inklusive människorna. Det låter jätteknepigt, men det fungerar faktiskt inom novellens premisser. Problemet är att novellen inte är mycket mer än den skojigt uttänkta världen. Den ger iofs sense of wonder, men jag tycker att det inte hade varit fel med lite karaktärer, känslor eller drama också. Just nu är novellen väldigt kall.

From Babel's Fall'n Glory We Fled går ut hårt med att göra en maffig beskrivning av Babels torn och sedan placera huvudpersonen i tornet, när det faller. Här finns varelser av olika slag, och en av dem kommunicerar genom ett "språk" som i novellen presenteras som ett slags träd av ord. Det är väldigt svårt att beskriva, men det fungerar förvånansvärt bra. Man får en känsla för vad det är som ska framföras, men det känns samtidigt väldigt annorlunda. Trots de här styrkorna tyckte jag inte att novellen var helt övertygande, och den engagerade mig inte riktigt.

Min rankning av novellerna:

• "26 Monkeys, Also the Abyss" av Kij Johnson.
  
• "Article of Faith" av Mike Resnick.
  
• "From Babel's Fall'n Glory We Fled" av Michael Swanwick.
  
• "Exhalation" av Ted Chiang.
  
• "Evil Robot Monkey" av Mary Robinette Kowal.

Vi gjorde även en omröstning på bokmötet enligt samma regler som används vid det riktiga Hugo-omröstningen, och om vi åtta som var på mötet skulle bestämma så är det "From Babel’s Fall’n Glory We Fled" som ska få hugon.

Andra bloggar om: noveller, hugo-priset, science fiction, sf, fantasy, lsff
Technorati tags: noveller, hugo-priset, science fiction, sf, fantasy, lsff
intressant.se

De Hugo-nominerade novellerna 2008

Hugo-priset är det ena av de två mest kända priserna för sciencefictionlitteratur (det andra är Nebulan). För en gångs skull har jag läst de flesta av de nominerade i åtminstone novellkategorin innan prisutdelningen (tack vare podcasten Escape Pod) så jag tänkte roa mig med att försöka spå utgången av omröstningen.

De nominerade novellerna är:

• Last Contact av Stephen Baxter (som Escape Pod inte fått tillstånd att spela in)
  
• Tideline av Elizabeth Bear
  
• Who's Afraid of Wolf 359? av Ken MacLeod
  
• Distant Replay av Mike Resnick
  
• A Small Room in Koboldtown av Michael Swanwick

Jag har inte läst Stephen Baxters novell, men av beskrivningar jag sett verkar det vara en av hans tråkiga konstiga-fysikaliska-saker-händer-noveller och inte en av hans kanske lite träiga men intressanta historier om rymdresor i nära eller alternativa framtider.

Who's Afraid of Wolf 359? kom jag inte överens med trots att jag inte ser några uppenbara fel med den, och Distant Replay kan möjligen passera som småtrevlig, men definitivt inte någon prisvinnare. A Small Room in Koboldtown är bättre men kanske lite för spejsad (utan att ens vara sf) för att hålla hela vägen. Min favorit är utan någon större tvekan Tideline som både är välskriven och gripande.

Andra bloggar om: noveller, hugo-priset, science fiction, sf, escape pod, podcast
Technorati tags: noveller, hugo-priset, science fiction, sf, escape pod, podcast
intressant.se

Escape Pod 158: Who's Afraid of Wolf 359?

Escape Pod #158 är Who's Afraid of Wolf 359? av Ken MacLeod. Den är den sista av de Hugo-nominerade novellerna på Escape Pod.

En person har råkat bli upptäckt när han hade ihop det med ägaren till en rymdstation vilket gör att han drabbas av ett astronomiskt skadeståndskrav. För att undkomma det accepterar han istället jobbet att ta reda på vad som händer på en avlägsen koloni som ingen vill kännas vid.

Jag hade lite blandade reaktioner till den här novellen. Prosan är det inget fel på och världen verkar vettigt uttänkt. Presentationen av den smygs för den delen snyggt in utan störande föreläsningar, och bitvis är det dessutom roligt. Vad det däremot inte är så är det engagerande. Tyvärr lyckas jag inte komma underfund med exakt vad det är som saknas, men något är det.

Andra bloggar om: ljudböcker, podcast, escape pod, ken macleod, who's afraid of wolf 359?, science fiction, sf, hugo-priset, noveller
Technorati tags: ljudböcker, podcast, escape pod, ken macleod, who's afraid of wolf 359?, science fiction, sf, hugo-priset, noveller
intressant.se

Escape Pod 157: A Small Room in Koboldtown

Escape Pod 157 är A Small Room in Koboldtown av Michael Swanwick. Det är en av novellerna nominerade till årets hugopris.

Den här novellen kan sägas vara en hel massa saker: fantasy, deckare, spökhistoria och så vidare. Eller bara bra. Den exakta etiketten är kanske inte så noga.

De väsentliga ingredienserna är i alla fall en fantasyvärld i vilken det pågår en valkampanj (bara det något som gör det hela till en tämligen unik fantasyhistoria). Ganska snart övergår fokus till ett mord där man har svårt att reda ut hur det hela har gått till. Jag tänker inte avslöja här hur det hela hänger ihop, men jag kan sträcka mig till att säga att det är en av de sällsynta deckare i fantasy- eller sciencefictionmiljö där den speciella miljön faktiskt är en förutsättning för det aktuella brottet och inte bara en kuliss.

Jag gillade den här novellen, men inläsningen var lite mer svårlyssnad än den brukar vara på Escape Pod. Dels talar uppläsaren lite snabbare än vanligt, och dessutom är det en hel del talspråk i en del repliker vilket gör att det kan vara lite svårt att uppfatta allt som sägs.

Andra bloggar om: ljudböcker, escape pod, podcast, noveller, science fiction, fantasy, sf, michael swanwick, a small room in koboldtown, hugo-priset,
Technorati tags: ljudböcker, escape pod, podcast, noveller, science fiction, fantasy, sf, michael swanwick, a small room in koboldtown, hugo-priset,
intressant.se

Escape Pod 156: Distant Replay

Escape Pod 156 är Distant Replay av Mike Resnick, och den är också en av årets Hugo-nominerade noveller.

En gammal man upptäcker en ung kvinna som ser ut precis som en ung version av hans nu döda fru, och det visar sig att hon även gillar samma saker som frun gjorde. Själva prosan är bra liksom porträttet av den åldrande mannen, men handlingen känns allt för förutsägbar. Nog måste det ha publicerats en hel del noveller som är bättre än denna under året som man kunde nominera till Hugon istället?

Andra bloggar om: ljudböcker, escape pod, podcast, science fiction, sf, mike resnick, distant replay, hugo-priset, noveller
Technorati tags: ljudböcker, escape pod, podcast, science fiction, sf, mike resnick, distant replay, hugo-priset, noveller