Inlägg
En man har väldigt ont i ryggen, och tycks ha något slags inflammerad böld där. En dag visar det sig att den innehåller en väldigt liten människa. Den sitter ihop med honom med en navelsträng. Han låter den sitta kvar och ändrar bara sitt sätt att klä sig lite så att den lilla personen ska kunna ha det bekvämt i ett tygveck.Den lilla personen reagerar på stimuli men gör inte mycket själv. Efter ett tag kommer han underfund med att den faktiskt är kopplad till honom. Om man blundar när den lilla tittar så ser han genom dess ögon istället, och senare kommer han på att hela medvetandet kan flyttas dit. Han börjar känna sig mer levande när han ser genom den lillas ögon.
Samtidigt är det svårt att sköta sitt jobb genom den lilla, så han måste stå ut i sin stora kropp. Jobbet består ironiskt nog i att utveckla ett nytt slags människa som ska vara mindre, för att motverka det resursslöseri som pågår. Det här projektet gör det uppenbart att boken har ett politiskt syfta (liksom Leijers tidigare titlar Bilburen och Köpsugen antyder), men jag tycker inte att det egentligen blir något av det här försöket till politisering. Jag får aldrig klart för mig vad det är tanken att boken ska säga. När det på slutet sedan blir oklart vad som egentligen är verkligt och vad som är något slags hallucinationer eller missförstånd så blir det väldigt svårt att få grepp om vad boken har för syfte, för det känns trots allt rätt uppenbart att författaren är ute efter att säga något snarare än att berätta en historia.
Nils Leijer: Miniput
Norstedt, 1968
107 sidor
Andra bloggar om: böcker, läsning, sf, science fiction, satir, nils leijer, miniput
Technorati tags: böcker, läsning, sf, science fiction, satir, nils leijer, miniputintressant.se
