Inlägg
Han började med att visa dikten "All watched over by machines of loving grace" av Richard Brautigan som beskriver en stark önskan om en värld där man vaggas in i trygghet av övervakande maskiner, och kontrasterade sedan detta mot klassiska sf-verk som exempelvis Orwells 1984.
Medan mycket sciencefictionlitteratur visar upp ett storebrorssamhälle med övervakning så verkar det i dag som om många människor ställer detta på huvudet genom att själva publicera sådant som man tidigare velat hålla privat. Istället för att gömma sin dagbok under sängen så skriver man en blogg på nätet. Istället för att klistra in sina bilder i ett fotoalbum laddar man upp dem till Flickr så att vem som helst i världen kan se dem.
Även om man själv inte gör detta så kan man fastna i det i alla fall. Andra kan fotografera dig när som helst -- vilken mobiltelefon som helst har en kamera -- och ladda upp bilden på nätet. Det är lätt att dessutom förse varje bild med etiketter som visar inte bara när den är tagen utan även exakt var, och på det sättet går det att se hur en person rör sig.
Efter denna inledning gjordes en utvikning om futurologi som är vetenskapen om att förutsäga framtiden, och egentligen har väldigt lite med science fiction att göra. Han tog även upp den konstnärliga rörelsen Futurism som var aktiv i början av seklet och hävdade att den var en föregångare till Futurologin, något som jag är mycket tveksam till. Futuristerna ville kasta ut allt gammalt och skapa en ny tid, inte fundera på hur den kunde komma att se ut. De ville skapa framtiden handgripligen.
Ett koncept jag inte hört talas om förut var uncanny valley som betecknar hur acceptansen för olika saker går ner när de blir väldigt lika sina förebilder, men utan att vara exakt lika. En R2D2-robot är ofarlig, och en C3PO-robot (som är mer människolik, men ändå klart och tydligt en robot) är inte heller något problem. Att skapa en docka eller robot som både ser ut som en människa och beter sig som en är svårt, men i dag börjar vi närma oss. Kvinnan på filmen är datorgenererad, inte verklig. Man kan ana sig till att något inte stämmer, men det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är, och denna likhet-men-ändå-inte gör att reaktionen blir negativ och avvisande.
Mot slutet vidtog en allmän diskussion om olika praktiska exempel på hur företeelser i olika sciencefictionböcker förverkligats. Det första exemplet var en bild på den kommunikator som används i den första Star Trek-serien, som jämfördes med den första modellen av ihopvikbar telefon som kom in på marknaden (som dessutom hette StarTAC). Likheten var rätt slående. Jag berättade om linuxdistributionen ParanoidLinux som Cory Doctorow hittade på i romanen Little Brother men som nu håller på att utvecklas i verkligheten.
På det hela taget ett intressant föredrag, inte olikt de debatter och föredrag man kan vänta sig att få höra på en sf-kongress.
Andra bloggar om: böcker, science fiction, sf, framtiden, futurologi, it-ceum, peter blom
Technorati tags: böcker, science fiction, sf, framtiden, futurologi, it-ceum, peter blom
