2013-46: Christian Engström & Rickard Falkvinge: The Case for Copyright Reform

Den här boken sammanfattar Piratpartiets visioner om upphovsrätt och relaterade ämnen och grundtanken är väl att den ska användas som ett ovanligt innehållsrikt flygblad för att informera om partiets politik. Jag tänker inte gå in på detaljer här, men tänkte i alla fall citera sammanfattningen:

• Författarens rätt att identifieras som författare av verk är oförändrad.
• Fri icke-kommersiell fildelning.
• Kommersiell upphovsrätt begränsas till 20 år.
• Upphovsrätt måste registreras efter 5 år.
• Sampling, parodi, mashup och liknande derivatformer är tillåtna.
• Citaträtten utsträcks till alla media.
• Förbud mot DRM.

Rent innehållsmässigt har jag inga problem med den här boken. Den är tämligen väl argumenterad och försedd med referenser för den som vill fördjupa sig. Det jag har synpunkter är dels produktionen (en extra vända korrekturläsning hade inte skadat vare sig vad gäller språket och rena formfel), dels att det märks lite onödigt tydligt att boken har två författare. Eftersom man valt att presentera en sammanhållen text utan indikation av vem som skrivit vad som borde texten också haft en rimligt uniform språkdräkt. Som det är nu märker man ofta vem som talar på att Rick och Christian har ganska olika tonlägen. Det hade nog varit bra för bokens möjligheter att övertyga om man dels valt en gemensam nivå att hålla sig på, dels valt en nivå som är närmre Christians. Ricks delar är mer raljerande än Christians, och jag tror att det gör sig bättre i talad form än i bokform som här.

Boken innehåller också en historik om upphovsrätten och en översikt över en del forskning som gjorts om hur fildelning påverkar i första hand musikindustrin. För att sammanfatta väldigt kort så påverkar det inte påverka de totala intäkterna för musikindustrin över lag. Det är däremot negativt för skivbolagen, men det kompenseras mer än väl av att det istället ökar intäkterna för musikerna som är de som faktiskt producerar musiken.

Christian Engström & Rickard Falkvinge: The Case for Copyright Reform
Piratpartiet, 2012
93 sidor
epub, fritt nedladdningsbar
ISBN: 978-91-7465-357-1

Monique Wadsted trålar efter författare mot fildelning med hjälp av fildelare

Det senaste i rättegångsfarsen kring The Pirate Bay är enligt IDG att Monique Wadsted som representerar diverse film- och spelföretag i rättegången har begärt hjälp från sin vän författaren Carina Rydberg. Hon har annonserat på Facebook efter författare som har lust att uttala sig om att fildelningen är ett hot mot dem.

Det man missar att nämna är att Carina Rydberg också själv uttalat sig om The Pirate Bay, även det på Facebook. Hon säger exempelvis "Pirate Bay är ovärderlig vad det gäller tillgången till material som bokförlag, skivbolag och filmbolag av någon anledning inte vill/kan tillhandahålla" och berättar att hon själv använder det. Detta noterades ursprungligen av ProjO (som har alla uttalanden samlade) men har även plockats upp av Nyheter24.

Andra bloggar om: böcker, läsning, carina rydberg, fildelning, the pirate bay, upphovsrätt
Technorati tags: böcker, läsning, carina rydberg, fildelning, the pirate bay, upphovsrätt
intressant.se

2009-15: Anders Rydell & Sam Sundberg: Piraterna

Boken Piraterna kom ut precis härom dagen, men i dag är den extra relevant eftersom rättegången mot några av personerna bakom The Pirate Bay börjar i dag. Man kan dock bli lite vilseledd av bokens omslag (The Pirate Bays logga) och förledas att tro att boken bara handlar om The Pirate Bay. De har onekligen en framträdande roll i form av ett av fildelningsrörelsens flaggskepp, men boken handlar om mycket mer än så.

Författarna börjar med att skapa en dramatik genom att följa några av personerna bakom The Pirate Bay när de får reda på att polisen gör en razzia i deras datorhall, men strax efter det tar boken ett rejält kliv tillbaka och ger en grundlig genomgång av ett antal tekniska och kulturella fenomen som lett fram till dagens fildelning. Utan den här bakgrunden kan det vara svårt att förstå hur situationen blev som den är.

Alltså får vi en utmärkt genomgång av de juridiska striderna som uppstod när videobandspelaren lanserades, vi får en översikt av musikindustrins misslyckade kampanj "Home taping is killing music" från 1970-talet, och vi får reda på att en viktig orsak till att filmindustrin i dag ligger i Hollywood är att man ville undgå patentstämningar från Thomas Alva Edison som ägde ett antal väsentliga patent och styrde dem med järnhand genom att helt enkelt vara så långt från östkusten som möjligt.

Detta visar att dagens debatt egentligen inte är något nytt. Film- och musikindustrin har en lång historia av att hävda att ny teknik kommer att leda till dess fall, men trots det finns de kvar i dag och tjänar pengar.

Parallellt med detta får vi också en historik över hur internet växer fram. I Sverige gjorde hem-PC-reglerna att väldigt många fick tillgång till moderna datorer och internet (även om vi låg långt fram redan innan), och ungefär samtidigt skapades programmet Napster som var första välkända fildelningsprogrammet. Med det kunde man ladda ner filer som någon annan delade ut, och man fick möjlighet att söka efter det man ville ha tag i. Musikindustrin gick naturligtvis i taket över detta, och efter diverse turer tvingades Napster slå igen.

Under tiden har även fildelningstekniken utvecklats. En modernare teknik är bittorrent som är vad The Pirate Bay använder, och som innebär att man kan ladda ner olika bitar av samma fil från olika ställen. Det gör att det går fortare att få hem det man vill ha. I själva verket blir systemet aldrig överlastat; det går istället fortare ju fler som laddar ner samma fil.

Det är nu de riktigt intressanta bitarna kommer. När The Pirate Bay börjar bli kända så börjar upphovsrättsindustrins lobbyorganisation Antipiratbyrån att göra mer väsen av sig, och ett antal personer bestämmer sig för att de inte kan få stå oemotsagda. De startar Piratbyrån och får genast utrymme i debatten. Det listiga namnet gör dessutom att det verkar som att det var de som kom först och Antipiratbyrån som reaktion, trots att det är tvärt om. Detta att pirater argumenterade tillbaka och inte alls skämdes för att vara pirater, utan hävdade sig arbeta med viktig kulturspridning var något helt nytt.

Nästa oväntade steg var när Rick Falkvinge fick för sig att bilda Piratpartiet. Utan vare sig politisk erfarenhet eller organisation bestämmer han sig för att sikta på riksdagen 2006. Efter en kaotisk valrörelse får man erkänna sig besegrade med ett resultat på 0,63% av rösterna. Det räcker inte till riksdagen, men att bli tredje största parti utanför riksdagen med den korta startsträcka man hade är en prestation bara det. I dag siktar man istället på europaparlamentet, med en plattform som kräver kraftiskt försvagad (men inte slopad) upphovsrätt och en förstärkning av den personliga integriteten. Man har blivit en samlingsplats för debatten mot sentida företeelser som FRA-lagen, IPRED och datalagringsdirektivet. Man har i dag nästan 10000 medlemmar: något färre än V, men ḱlart fler än MP.

Boken väljer att nästan helt koncentrera sig på fildelning av musik och film. Spridning av programvara nämns endast någon gång vilket är lite trist, men samtidigt förståeligt eftersom en motsvarande genomgång av detta antagligen hade gjort boken ett hundratal sidor tjockare. En allvarligare brist att boken saknar register, så det är svårt att använda den som uppslagsverk. Det är synd, för den är en väldigt bra faktagenomgång av de flesta fenomen som är relevanta för en förståelse av fildelningsrörelsen.

Boken är i viss mån dramatiserad genom att ibland följa en person och visa hans reaktioner på något av de aktuella skeendena, och sedan varvas detta med historiska avsnitt som förklarar de tekniker som var aktuella just då. Författarna har gjort ett utmärkt jobb med researchen. Jag har inte detaljkollat vartenda datum men jag har varit med genom hela den period texten handlar om och minns när fildelning betydde att skicka kassettband med posten och jag har inte hittat något som inte stämmer med mina minnesbilder.

Texten är neutralt hållen när det gäller den centrala frågan om fildelning är bra eller dåligt. Om texten handlar om Rick Falkvinge och Piratpartiets framväxt får man en positiv bild, men det finns balanserade avsnitt med exempelvis Henrik Pontén som är jurist för Antipiratbyrån. På det hela taget är det här en mycket bra bok som förklarar piratrörelsen, dels internationellt men framför allt från svenskt perspektiv. Eftersom Sverige har haft en väldigt framträdande roll även med ett internationellt perspektiv så tror jag att boken vore intressant även för internationella läsare. Vi får hoppas på en översättning.

Alla som vill veta mer om piratrörelsen och dess motståndare, eller bara få en översikt över internets framväxt och de kulturella effekter det har lett till bör läsa den här boken. Den här sortens faktaböcker är det en njutning att läsa!

Anders Rydell & Sam Sundberg: Piraterna: De svenska fildelarna som plundrade Hollywood
Ordfront, 2009
235 sidor
ISBN: 978-91-7037-320-6

Andra bloggar om: böcker, läsning, piraterna, anders rydell, sam sundberg, fildelning, the pirate bay, copyright, upphovsrätt
Technorati tags: böcker, läsning, piraterna, anders rydell, sam sundberg, fildelning, the pirate bay, copyright, upphovsrätt

Kulturell allemansrätt, slogan för blivande kulturhuvudstad

Lite i utkanten av fildelningsdebatten hittar jag Eva Hemmungs Wirtén, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon säger i Computer Sweden att debatten i dag i första hand handlar om att vi ska utreda hur skyddet för upphovsrätten ska upprätthållas. Hon vill istället se en undersökning av hur vi kan bevara tillgången till den kulturella allmänningen. Hon lyfter fram projektet Creative Commons som ett föredöme och avslutar

Det viktiga, påpekar Eva Hemmungs Wirtén, är att de konstnärliga och intellektuella verken används.

– Det intressanta för dagens situation är rätten att använda, rätten att dela.

Häromdagen skrev jag om Jan Myrdal och den kulturella allemansrätten, och det var intressant att se att Gävle i sitt anbud för att bli europeisk kulturhuvudstad också lyfter fram begreppet kulturell allemansrätt. Man säger bland annat

Vi har en dröm om en närmast fri tillgång till kulturella upplevelser och uttrycksmedel, om reducerade hinder av alla de slag, om stor tillgänglighet för alla och om samhälleliga insatser - genom offentliga institutioner, organisationer och föreningar, företag och enskilda - som systematiskt ökar tillgängligheten för de många av alla kategorier till kulturen, en dröm om kraftfulla gemensamma åtgärder som möjliggör och inkluderar, integrerar.

Samtidigt, i andra änden av debatten, får lagförslaget IPRED en av de främsta spridningsplatserna för kulturell allemansrätt, The Pirate Bay att tala om att anonymisera sina användare.

Andra bloggar om: upphovsrätt, fildelning, kultur, gävle, kulturhuvudstad, the pirate bay, jan myrdal, kulturell allemansrätt, eva hemmungs wirtén, creative commons,
Technorati tags: upphovsrätt, fildelning, kultur, gävle, kulturhuvudstad, the pirate bay, jan myrdal, kulturell allemansrätt, eva hemmungs wirtén, creative commons,
intressant.se

cdon.com börjar fatta

cdon.com ska sluta att sälja musik med kopieringsskydd, och säger att det är det enda sättet att vända trenden med att fildelningen ökar. Så långt tror jag att de har rätt, men när de sedan prissätter nedladdningarna till 10:- för en låt eller 100:- för en skiva så känns det som om de har en bra bit kvar till att kunna konkurrera med exempelvis The Pirate Bay.

Eftersom konkurrenten är gratis behöver cdon se till att vara signifikant mycket billigare än försäljarna av plastbitar för att ha en chans att slå sig in som ett lagligt alternativ. För att köp av digital musik ska slå på allvar tror jag att två krav måste uppfyllas. Att musiken inte får vara kopieringsskyddad är det första, och det verkar man nu ha fått insikt om. Det andra är att det måste vara så billigt att man kan ladda ner sin musik lagligt för att det är enklare än att rippa den själv även om man redan har den på CD. Då talar vi om ett pris på ungefär 10:- per album och 1:- per låt.

Med den prissättningen kan man också ladda ner saker på ren chansning utan att känna att man kastar pengar i sjön.

Jag tror också att det kommer att bli vanligare att man inte köper musik för att ha den själv utan att man kommer att köpa tillgång till musik i klump. Istället för att betala några kronor per låt och sedan alltid ha tillgång till den så länge jag inte slarvar bort filerna så kommer jag att kunna betala en månatlig avgift och under den perioden lyssna på vad jag vill ur hela musikhistorien. Tjänsten finns säkert redan i dag, men hur utbudet av musik i den ser ut vet jag inte. Själv har jag redan tillgång till en rätt stor del av den musik jag vill kunna lyssna på, men för den som inte redan har en musiksamling kan det vara en intressant modell.

Andra bloggar om: musik, nedladdning, fildelning, cdon.com, the pirate bay
Technorati tags: musik, nedladdning, fildelning, cdon.com, the pirate bay
intressant.se

Artistuppror i upphovsrättsankdammen

Nu är det tydligen dags för ett nytt varv i ankdammen. En handfull artister av blandade sorter har publicerat en artikel i DN där man argumenterar för IPRED, den nya lag som ska ge privatspanare rätt att få ut personuppgifter kopplade till IP-adresser.

Man skriver exempelvis

Den illegala fildelningen är en fråga för långt fler än bara musikartister. I dag slår piratkopieringen på nätet mot alla upphovsmän och mot alla kulturyttringar vare sig det gäller musik, film, tv-program, böcker eller dataspel. Smalare konstyttringar drabbas lika hårt som den breda populärkulturen.

Huvudproblemet är naturligtvis att man utgår från att fildelningen är ett problem. Om man inte gör det har man naturligtvis inget case. Problemet (för artikelskribenterna) är att de undersökningar jag sett inte håller med dem. Det har visats att de som fildelar mest film också är de som går på bio oftast. De som köper mest musik är också stora fildelare.

Det finns också en annan sida av fildelning. För de allra flesta artister är problemet att ingen känner till dem, inte att de blir kopierade. Att bli spridd via internet är i själva verket gratisreklam. Så här säger sf-författaren Cory Doctorow:

I've discovered what many authors have also discovered: releasing electronic texts of books drives sales of the print editions. An SF writer's biggest problem is obscurity, not piracy. Of all the people who chose not to spend their discretionary time and cash on our works today, the great bulk of them did so because they didn't know they existed, not because someone handed them a free e-book version.

Artikelförfattarna gör också det vanliga misstaget att utgå från att det finns en rättighet att kunna leva på sitt skapande:

Låt detta bli en ny startpunkt i svensk upphovsrättsdebatt där vi hjälps åt att sätta de viktiga värdena bakom upphovsrätten i fokus; förutsättningarna för professionellt kulturskapande och rätten att skörda frukterna av sitt eget arbete som musiker, filmskapare eller författare.

Upphovsrätten har aldrig varit tänkt att fungera så, och förhoppningsvis kommer den heller aldrig att göra det. Det är istället upp till var och en att skaffa sig ett jobb som det går att leva på. Det innebär att man behöver en affärsmodell som fungerar. Titta på datorspelsbranschen där Blizzard får folk att köa för ett nytt spel och sedan betala abonnemangsavgift för att spela det online. Små enpersonersspel är det antagligen svårt att ta betalt för i dag, men MMORPG:er verkar frodas. Det betyder att den som vill tjäna pengar på att skriva spel behöver se till att skriva rätt sorts spel. Det existerar ingen gudagiven rättighet att fortsätta göra det man alltid gjort och få pengar för det.

Samma sak gäller för musikbranschen, och vissa har också agerat därefter. Madonna sade nyligen upp sitt skivbolagskontrakt och jobbar istället med en turnearrangör. Musik distribuerad på skiva eller via internet kan istället betraktas som reklam för konserter där det är lättare att ta betalt.

Till DNs försvar ska det också sägas att man samtidigt även publicerar fler artiklar i ämnet. En där forskare i ämnet berättar att

Historiskt har all ny teknologi varit ett hot mot den rådande ordningen, och lagstiftarna har alltid försökt hitta sätt att stoppa utvecklingen. Det har i längden aldrig lyckats.

och en annan av Timbuktu som visserligen tror att artister förlorar pengar på fildelning men också tror att det är fel väg att gå att försöka bekämpa individuella fildelare.

Jag gissar att upphovsrättslobbyn kommer att få igenom sin beställningslag. Effekten kommer att bli obefintlig för att minska fildelningen, men kommer att ge fildelningen ytterligare en knuff mot att skötas via anonyma och krypterande nätverk. Lagen kommer också att öka rättsosäkerheten, men det verkar inte vara något problem numer.

Andra bloggar om: upphovsrätt, copyright, fildelning, internet, ipred, juridik,
Technorati tags: upphovsrätt, copyright, fildelning, internet, ipred, juridik,
intressant.se

Även böcker kan kopieras

I artikeln Den digitala malströmmen upptäcker Thomas Götselius på DN att det numer även figurerar böcker i fildelningsnätverken. Upprinnelsen till upptäckten verkar vara sammanslagningen av Kungliga Biblioteket och Statens Ljud- och Bildarkiv.

När man går från en arkivkultur där böcker lagras i dammiga förråd som man kan gå till och läsa dem till att digitalisera böckerna så blir det också naturligt för de som vill komma åt det arkiverade materialet att kräva att det ska finnas tillgängliga på nätet.

Men därmed kommer arkivens och bibliotekens traditionella öppenhetsprincip i konflikt med upphovsrätten. För när ett "lån" innebär att man kopierar verket - och det gör man oundvikligen i en digital miljö - är varje låntagare en potentiell bokpirat. Att hålla piraterna borta genom nyinrättade arkivspärrar är emellertid inget alternativ, för då schackrar man med den öppenhetsprincip som från början motiverade uppbyggnaden av mediearkivet.

Så har den kniviga fildelningfrågan till sist blivit en angelägenhet även för skriftkulturen. Och det är bra. För vad fildelningsdebatten behöver är inte mer lagstiftning utan mera eftertanke, större historiskt siktdjup, skarpare teoretisering.

Trots att det första intrycket är en nyvaknad konservativ som missat att scannade böcker piratdistribuerats på nätet i åtskilliga år så är artikeln som synes mer insiktsfull än så och ropar inte på några förbud.

Frågan är inte hur vi kan upprätthålla den hittillsvarande upphovsrätten utan vad som ska ersätta den i en tidsålder där det naturliga är att kopiera information, inte att låna den.

Andra bloggar om: böcker, läsning, fildelning, kopiering, kb, kungliga biblioteket, slba, statens ljud- och bildarkiv, upphovsrätt
Technorati tags: böcker, läsning, fildelning, kopiering, kb, kungliga biblioteket, slba, statens ljud- och bildarkiv, upphovsrätt
intressant.se

2008-34: Cory Doctorow: Eastern Standard Tribe

Precis som tidigare Doctorow-böcker jag läst så utspelar sig den här boken i det svåra tidsintervallet bara en handfull år från den tid den skrev i. Tillräckligt långt för att mycket ska kunna hända, men inte så länge att man kan hävda att precis vad som helst kan förändra sig.

Historien presenteras i två parallella tidslinjer. I den ena håller huvudpersonen Max Berry på att hitta på ett nytt revolutionerande system för att hantera dataflödena på en stor motorväg. I den andra (som utspelar sig senare) sitter han på taket till ett dårhus och funderar på om han ska trycka upp en penna i hjärnan genom näsan.

En del av bakgrunden i boken är att en normal bilradio numer har möjlighet att byta musik med andra bilar den kommer i närheten av. När man sedan åker av motorvägen får man betala för de låtar man gillat tillräckligt mycket för att behålla. Det Art vill införa är att de som har riktigt stora musikbibliotek ska klara sig undan gratis. Tanken är att de flesta inte är intresserade av att samla på sig en massa musik själva, men att de gillar att ha tillgång till mycket musik. De med riktigt stora musikbibliotek skulle på det här sättet fungera som magneter som gör att andra gärna åker den här vägen eftersom det finns bra musik här. Det är egentligen samma argument som att det är bra för musiken att folk kan lyssna gratis på radio. När radio var nytt tyckte musikbranschen inte om den, men de har senare insett att den är ett utmärkt reklamfönster. I dag är det fildelningen som har den roll som radion en gång hade.

Ett annat bärande koncept i boken är tribes, namngivna efter tidszoner. I en internetbaserad värld så är det lätt för vem som helst att hitta andra som är intresserade av samma saker som de själva, hur smala intressen det än handlar om. Förr i tiden var det svårare, och när man väl hittat de andra likasinnade var man i princip tvungen att flytta till dem för att kunna umgås med dem. Med hjälp av internet kan man kommunicera med varandra var man än är, men om man ska kunna göra det i realtid blir det i alla fall svårt. De flesta människor chattar lite på morgonen och sedan på de vakna timmarna på kvällen. Om man bor i en helt annan tidszon blir det svårt att delta i den här kommunikationen eftersom den sker när man sover. Lösningen på det problemet blir att ställa om sin dygnsrytm så att den stämmer med den hos de man vill kommunicera med. Det ställer naturligtvis till med problem i umgänget med personer man bor i närheten av, men trots den olägenheten har stammarna vuxit fram som något människor känner lojalitet mot, lika väl som familjer och nationer.

Som vanligt i Doctorows historier så finns det gott andra påhitt som känns naturliga i den nära framtid som presenteras; Doctorow är en utmärkt guide i den framtid vi kommer att leva i inom bara några år.

Cory Doctorow är hedersgäst på sf-kongressen Swecon i Linköping 13-15 juni i år. Kom dit och diskutera boken med honom!

Cory Doctorow: Eastern Standard Tribe
Tor, 2004
223 sidor
ISBN: 0765307596

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, cory doctorow, eastern standard tribe, sf, science fiction, fildelning, sf-kongress
Technorati tags: böcker, läsning, cory doctorow, eastern standard tribe, sf, science fiction, fildelning, sf-kongress

Storförlagen följer Sverige och slopar kopieringsskydd på ljudböcker

Stora förlag som Random House, Penguin och Simon & Schuster följer den svenska modellen att inte har något kopieringsskydd på ljudböcker de säljer. Det är mycket bra, för det innebär att de som köpt ljudböcker enkelt kan konvertera sina CD till mp3-filer och lyssna på dem i en mp3-spelare istället för en CD-spelare vilket gör lyssningen mycket mer flexibel.

Precis som med alla andra kopieringsskydd så är de enda som drabbas de som lagligen köpt de skyddade produkterna. De som vill kopiera något med kopieringsskydd klarar det i alla fall; oftast med ytterst enkla metoder. De få gånger jag stött på kopieringsskyddade CD har jag inte märkt någon skillnad när jag konverterat dem till mp3-filer gentemot vanliga CD. Skyddet har inte haft någon som helst verkan förutom att göra skivan dyrare.

Många av de svenska förlagen använder däremot vattenmärkning av sina digitala ljudböckerna (alltså ljudböcker sålda i mp3-form från början, inte CD-böcker). Det innebär att varje såld kopia har ett unikt fingeravtryck på filerna. Om en ljudfil hittas på en fildelningssajt går det med hjälp av vattenmärket att ta reda på vem som köpte just det exemplaret. Samtidigt så är det tillåtet att kopiera en köpt ljudbok till vänner och bekanta, precis som det är tillåtet att låna pappersböcker av varandra.

Personligen tror jag inte att det kommer att gå att fälla någon för illegal kopiering med hjälp av den här sortens vattenmärkning, men däremot gissar jag att vetskapen att den finns kommer att minska benägenheten hos många köpare att sprida filerna.

Andra bloggar om: böcker, läsning, ljudböcker, kopiering, vattenmärkning, fildelning
Technorati tags: böcker, läsning, ljudböcker, kopiering, vattenmärkning, fildelning
intressant.se

Nabokov, hamletslarv och fildelning

I dag lyckades SvD vara ovanligt intressant. I en och samma spalt hittade jag detta:

• I en kort notis uttalar sig Dimitri Nabokov om sin far Vladimir Nabokovs sista och opublicerade bok The Original of Laura. Han säger att fadern ville att manuskriptet skulle brännas och antyder att han tänker göra det. Även Frans Kafka ville att hans manuskript skulle förstöras, men hans vän höll inte det löftet, till världslitteraturens fromma.
  
• Dramatenchefen Staffan Valdemar Horn Holm är uppenbarligen ännu en av de här människorna som inte fattat att saker kan komma bort. Jag har skrivit om sådant tidigare, men Horn Holm behöver inte ens en dator för att tappa bort saker. Istället har han under en flygning blivit av med vad som uppenbarligen är den enda kopian av scenanvisningar och liknande för Dramatens uppsättning av Hamlet som ska öppna i mars och en uppsättning av Fanny och Alexander. Artikeln på nätet utgår från att det är stöld medan pappersnotisen säger att det är oklart om det är stöld eller förväxling. Det står i alla fall helt klart att det är klantigt att förlita sig på en enda kopia.
  
• Miljöpartistiska EU-parlamentarikern Carl Schlyter uttalar sig om att han öppnat sajten www.iwouldntsteal.net. Budskapet är att kraven på hårdare tag mot fildelning är ett brott mot den personliga integriteten. Nyheterna på teve rapporterade i går kväll passande nog om en ny utredning om den personliga integriteten som tyckte att den behövde stärkas; ett intressant besked när andra delar av polisen gör sitt bästa för att rasera den med vidsträckt övervakning av fildelare.
  

Andra bloggar om: böcker, läsning, vladimir nabokov, carl schlyter, fildelning, personlig integritet, dramaten, copyright, upphovsrätt
Technorati tags: böcker, läsning, vladimir nabokov, carl schlyter, fildelning, personlig integritet, dramaten, copyright, upphovsrätt
intressant.se

Ladda ner ljudböcker från OnOff

OnOff har just börjat sälja ljudböcker och annat via nedladdning från deras hemsida. Kul att se att de förstår att det är få idag som egentligen vill ha sina ljudböcker levererade på ett otal CD-skivor som inte passar i mp3-spelaren.

Vad jag kan läsa mig till så kräver dock nedladdningen att man använder ett program som heter Ztorm och som bara finns till Windows, så de slipper att få mig som kund. Man får väl hoppas att de ändrar på det här kravet snart.

Vad det gäller prisbilden så verkar det som om de har insett att det inte går att ta lika mycket betalt för digitala versioner som för CD-böcker, och att det inte heller finns någon anledning att göra det (vare sig produktion, distribution eller lagerhållning är ju några signifikanta kostnader när det gäller digitalt material).

De flesta CD-böcker jag tittat på kostar 269:- hos OnOff, och samma titlar som nedladdning kostar 149:-. Det känns inte billigt, men det är i alla fall ett steg i rätt riktning. Ett rimligt pris för en nedladdning (speciellt för böcker som inte är helt nya) borde snarare ligga ungefär där en vanlig pocket ligger idag, kring en femtiolapp eller så.

Om man ny lyckas ladda hem filerna trots att de är inlåsta i Ztorm, vad får man? Jo, mp3-filer med 48kbps. Filerna har inget DRM-skydd men påstås vara vattenmärkta så att det i efterhand går att ta reda på vem som ursprungligen köpt filer som sprids ut (utan att några personuppgifter lagras i filerna).

Det är bra att man inte försöker använda kundfientliga metoder som DRM. Tyvärr avslutar man sin FAQ-sida med påståendet "Fildelning är olagligt". Det är det naturligtvis inte. Fildelning av upphovsrättsskyddat material må vara olagligt, men fildelning är inte olagligt.

Andra bloggar om: böcker, läsning, ljudböcker, nedladdning, drm, ztorm, onoff, vattenmärkning, fildelning
Technorati tags: böcker, läsning, ljudböcker, nedladdning, drm, ztorm, onoff, vattenmärkning, fildelning

Polisens hämndaktion mot The Pirate Bay

Nu har en ny episod i polisens utfall mot The Pirate Bay som jag skrivit om tidigare presenterats. Det verkar som om de tidigare ansträngningarna inte lett någon vart, för det nya angreppet ser ut som en ren hämndaktion.

Rikspolisstyrelsen hotar nu med att stänga ner The Pirate Bay med hänvisning till att de tillhandahåller barnpornografi. Eftersom de bara är en katalogtjänst som inte sprider något som helst material alls (upphovsrättsskyddat eller inte) så är påståendet uppenbart grundlöst, men det är i vilket fall listigt uttänkt, eftersom de hoppas på att det inte ska vara så många som vågar säga emot när man slår till med barnpornografisläggan, oavsett om de har någon täckning för det eller inte. En snabb titt ut i bloggosfären antyder att det var en felbedömning från polisens sida.

Förutom den rena rapporteringen ovan tycker jag att Projo har en viktig poäng när hon säger att Google har barnporr på sina servrar utan att polisen blockerar dem, men mot The Porate Bay fabricerar man glatt anklagelser.

Slutligen vill jag peka på Daniel som förklarar hur själva blockeringen fungerar och hur man trivialt går runt den. Det enda som krävs är att man ser till att ens dator kan slå upp domännamnet "thepiratebay.org" till en IP-adress utan att prata med ens cencuridkande bredbandsleverantörs DNS-server. Den rätta IP-adressen i det här fallet är 83.140.176.146, för övrigt.

Andra bloggar om: fildelning, copyright, copyriot, the pirate bay, polisen, bodströmsamhället, barnporr, barnpornografi, maktmissbruk, internet, filtrering
Technorati tags: fildelning, copyright, copyriot, the pirate bay, polisen, bodströmsamhället, barnporr, barnpornografi, maktmissbruk, internet, filtrering

Läsvärt om upphovsrättens förfall

Den ofta intressanta bloggen copyriot.se har nyligen publicerat en läsvärd text med titeln Upphovsrättens kollaps.

Tankefelet som fördummar hela diskussionen, är att alternativet till fildelning skulle vara att alla köper sina filer från centralt kontrollerade filbutiker (så kallade “legala tjänster”). Alternativet till fildelning är en massa andra sorters kopiering. Redan idag tar den digitala piratkopieringen otaliga andra vägar än de som fildelningsnätverken upprättar. Inte bara via nätet – mailprogram, chattprogram, med mera – utan lika gärna via fysiska lagringsmedier.

Kapaciteten på små bärbara hårddiskar och usb-minnen ökar dramatiskt, lika dramatiskt som priserna sjunker. Om inte särskilt många år kommer det inte vara några problem för någon av oss att gå omkring med (mer eller mindre) all musik som någonsin getts ut i vänster bakficka. Ständigt redo att kopieras över till en kompis fickminne. Att stoppa oss från att göra det kommer att vara lika dödfött som det var att försöka stoppa folk från att spela in från radio till kassettband. En smula dramatiskt kan vi säga att vi närmar oss Singulariteten.

Kopieringen är ett faktum. Fri kopiering är inte längre en fråga, framför allt ska vi inte inbilla oss att fri kopiering automatiskt innebär något bra. Frågan är hur vi kan använda den lösgjorda energin på ett sätt som inte är tråkigt. Hur kan vi skapa kulturella sammanhang, i stället för att bara stapla objekt som vi känner allt mindre för. Filerna är redan nedladdade, och uppladdade, de har laddats upp och ned och in och ut i överflöd. Frågan är hur vi skapar mening ur detta överflöd.

Andra bloggar om: copyright, upphovsrätt, fildelning, kultur, kopiering, copyriot
Technorati tags: copyright, upphovsrätt, fildelning, kultur, kopiering, copyriot

"Ofrånkomligt att utomstående drabbas"

JO har just rapporterat att de inte finner någon anledning till kritik av hur tillslaget mot The Pirate Bay hanterats eftersom det enligt JO är "ofrånkomligt att utomstående drabbas i brottsutredningar". Enligt Copyriot så skulle rättegång ursprungligen hållas i december förra året, men har i sista minuten skjutits upp ett halvår. Under tiden behåller man alla beslagtagna servrar.

Detta är löjeväckande. Jag kan, om jag kisar lite, svälja att polisen beslagtar servrar på lösa boliner när en part i målet skriker högljutt om det. Det jag har svårare för är hur man kan motivera att man fortfarande snart ett år senare sitter kvar med samma servrar i beslag. En server är inte bevismaterial på samma sätt som det mesta annat.

Det intressanta på servern är inte servern i sig utan det som finns på dess hårddisk. Det är informationen där som kan säga någonting till utredarna. Själva datorn är ointressant. Att kopiera en hårddisk är en skitsak, och borde vara det första man gör efter beslaget. Man måste rimligen göra det innan man börjar med själva undersökningen av datat i vilket fall, för att inte riskera att tappa bort någon information av misstag. När man gjort det så kan man lämna tillbaka datorn igen, för då har man en kopia av allt väsentligt.

Man skulle möjligen kunna hävda att polisen kan ha intresse av att försöka återskapa information från diskarna som servrarnas ägare har försökt ta bort. Det skulle i så fall kräva att man göra lågnivåanalys på just de diskarna och inte på några kopior. Om man vill hävda det så må det väl vara hänt, men säg i så fall det. Och i vilket fall så räcker det med att skruva ut hårddiskarna ur de beslagtagna datorerna och sedan lämna tillbaka resten.

Som det hanteras nu är det svårt att se någon annan motivation än antingen grov inkompetens eller medvetet förhalande. Jag gissar att man helt enkelt håller i servrarna så länge som möjligt för att slippa lämna tillbaka dem under deras ekonomiska livslängd, i hopp om att kunna tillfoga The Pirate Bay åtminstone lite ekonomisk skada, i brist på något vettigt case.

Det ska bli spännande att se vad rätten säger framöver.

Andra bloggar om: upphovsrätt, copyright, fildelning, the pirate bay
Technorati tags: upphovsrätt, copyright, fildelning, the pirate bay

Böcker som ser intressanta ut

Här är några av dem böcker som jag spanat in på senare tid men ännu inte kommit mig för att skaffa så att jag kan läsa dem.

• Christopher Priest: Skenverk
  
  Ett tag funderade jag på om jag skulle fuska och se filmen istället, men jag är ingen filmperson. Det är väldigt sällan jag hinner komma mig för att faktiskt komma iväg till en biograf innan filmen jag tänkt se redan slutat gå.
  
  
• John Ajvide Lindqvist: Pappersväggar
  
  Det här en novellsamling som har vissa anknytningar till författarens tidigare romaner Låt den rätte komma in och Hanteringen av odöda.
  
  
• Stieg Larsson: Luftslottet som sprängdes
  
  Uppföljaren till Män som hatar kvinnor och Flickan som lekte med elden. Givet de två första delarna är det här en bok som jag kommer att köpa så fort jag ser den och börja läsa med en gång.
  
  
• Stephen King: Insomnia, Black House, The Dark Tower del 5-7, The Colorado Kid, Lisey's Story, Everything's Eventual
  
  Jag har länge varit en stor vän av Stephen King, men jag har missat några av hans nyare titlar.
  
  
• Piratbyrån: Copy Me
  
  Detta är en samling artiklar och copyright och fildelning som jag missade att köpa den här medan den fanns i tryck, men jag kan ju alltid ladda ner PDF-versionen.
  
  
• Charles Stross: Accelerando
  
  Av vad jag läst om den här så ska den vara av ungefär samma idétäthet som Greg Egan brukar ha, och det är ju aldrig fel. Möjligen riskerar man att drabbas av overload när man läser.
  
  
• Richard Morgan: Altered Carbon / 7-11 grader Celsius
  
  Richard Morgan är (tillsammans med John Ajvide Lindqvist) hedersgäst på nästa års Swecon.
  
  
• Andreas Marklund: Skördedrottningen
  
  Skördedrottningen utges (liksom Skenverk ovan) av Järnringen som jag tycker verkar producera en väldigt välgjord utgivning.
  
  
• Hal Duncan: Vellum
  
  Många har rekommenderat denna för mig och Hal Duncan är hedersgäst på Åcon, men dit lär jag knappast åka. Det behöver naturligtvis inte förhindra mig att läsa boken.
  
  
• China Miéville: Un Lun Dun
  
  Uppenbarligen ska detta vara något slags YA-roman, men det gör mig inget. Jag har uppskattat alla Miévilles tidigare böcker, så denna ska jag läsa förr eller senare.
  
  

Andra bloggar om: böcker, önskelista, christopher priest, john ajvide lindqvist, stieg larsson, stephen king, piratbyrån, charles stross, richard morgan, andreas marklund, hal duncan, china miéville, science fiction, fantasy, deckare, fildelning, copyright
Technorati tags: böcker, önskelista, christopher priest, john ajvide lindqvist, stieg larsson, stephen king, piratbyrån, charles stross, richard morgan, andreas marklund, hal duncan, china miéville, science fiction, fantasy, deckare, fildelning, copyright

All musik tillgänglig, nästan...

Nu börjar det bli ett tag sedan vi skaffade oss vår Squeezebox, men det är inte förrän nu som jag kommit till skott och läst in våra sista CD till datorn. Nu finns all musik i huset äntligen tillgänglig via en och samma fjärrkontroll utan att man behöver springa runt och leta efter rätt skiva eller så.

Förutsatt att det är musik vi har på CD man vill lyssna på, alltså. Dessutom har vi ju en del vinyl och kassettband. Det är lite mer komplicerat att läsa in musik från LP till datorn, så jag försöker slippa det. Istället har jag letat efter de albumen via fildelningsnätverk (bittorrent) och laddat ner saker jag har på vinyl den vägen. Det verkar som om jag kommer att få tag i det mesta den vägen, även om det nog blir några saker över till slut. Ett litet tag till ska jag försöka, men det lär bli några skivor kvar på slutet som jag får läsa in från LP. Det kommer å andra sidan att bli mycket mindre än de två backarna som vi har i källaren (efter en rejäl gallring för ett tag sedan).

Andra bloggar om: musik, squeezebox, cd, lp, vinyl, bittorrent, mp3, fildelning
Technorati tags: musik, squeezebox, cd, lp, vinyl, bittorrent, mp3, fildelning