2011-59: Carlos Ruiz Zafón: Vindens skugga

Vindens skugga är en bok som till rätt stor del känns som en film. Jag som inte brukar se böckers händelser framför mig får här ovanligt ofta visioner av hur olika scener ser ut, och när jag tittar på baksidan framgår det att Zafón jobbar som manusförfattare i Hollywood, så det känns som en mycket rimlig effekt.

Bokens huvudperson Daniel är tio år när hans pappa tar med honom till de bortglömda böckernas gravkammare, ett hemligt bibliotek där böcker bevaras för eftervärlden. Som alla andra som invigs i hemligheten får han ta med sig en bok därifrån och förväntas bevaka den med sitt liv. Boken han tar med sig är Vindens skugga och är skriven av den för de flesta helt okände författaren Julián Carax. När han läser den blir han helt betagen av den och börjar leta efter mer information om bokens mystiske författare Julián Carax.

Så småningom kommer han underfund med att någon mystisk person verkar anstränga sig för att inte bara sopa igen spåren efter Carax utan även bränna alla exemplar av hans böcker. Han stöter också på den otrevlige kommissarie Fumero som verkar bevaka vad han själv sysslar med.

Den här berättelsen utspelas omväxlande i nutid (eller ja, bokens nutid, som 1950-tal i Barcelona) och tidigare perioder allt eftersom olika personer tänker tillbaka på eller återberättar vad som hände då. Det kommer hela tiden fram nya pusselbitar till mystieriet om vad som hänt med Carax, men det slutgiltiga avslöjandet var i alla fall inte vad jag väntat mig. Jag ska medge att det var så många kast och vändningar i berättelsen att jag inte är 100% säker på att jag har koll på allt som hände, men det känns inte som något väsentligt problem. Trots att den här boken har en handling som är både spännande och välgjord så lyckas den fortfarande också få mig att tycka att det är vägen som är målet, snarare än målet i sig. Att handlingen är intressant är inte bokens raison d'etre utan bara en trevlig bonus.

Det här är en sån där bok som man väldigt lätt fastnar i och läser längre än man hade tänkt sig, utan att man märker att man sitter länge och läser. En bok att sjunka ner i en sommardag och bara drömma sig bort!

Carlos Ruiz Zafón: Vindens skugga (La Sombra del Viento)
Översättning: Yvonne Blank
Pan/Norstedt, 2005 (originalet 2001)
479 sidor
ISBN: 91-7263-716-1

Andra bloggar om: böcker, läsning, carlos ruiz zafón, vindens skugga, bokcirkel
Technorati tags: böcker, läsning, carlos ruiz zafón, vindens skugga, bokcirkel
intressant.se

Vem får årets nobelpris i litteratur?

Det är över en månad kvar tills årets nobelprisvinnare i litteratur tillkännages (gissningsvis, eftersom datumet för tillkännagivandet inte är känt än utan brukar annonseras en vecka i förväg, men en torsdag i början av oktober är en trolig gissning) men redan nu har spelbolagen börjat vadslagningen om vem som kommer att vinna.

De tio författare som får bäst odds (och även alla med kombinerade odds under tio) är

Cormac McCarthy (7)
Haruki Murakami (7.16)
Ko Un (7.5)
Ngugi wa Thiong'o (7.5)
Tahar ben Jelloun (8)
Vijaydan Detha (8)
Assia Djebar (8.5)
Adonis (9.5)
Joyce Carol Oates (9.5)
Tomas Transtromer (9.5)

Titta även på den längre listan med odds (uppdateras varje natt).

Detta är naturligtvis odds för vadslagning och inte något shortlist eller så, men jag noterar i alla fall att det inte i huvudsak är "svåra" och/eller okända författare. Åtminstone tre av namnen hittar man regelbundet på bästsäljarlistorna redan nu (McCarthy, Murakami, Oates).

Under de senaste åren när jag hållit ett öga på den här listan har vinnaren funnits med, om än kanske inte allra högst upp på listan. På sista listan från 2010 ligger det årets vinnare Mario Vargas Llosa på 18:e plats med oddset 23.

Jag har läst böcker av rätt många på listan, men det är få av dem där jag läst mer än någon enstaka titel så det är vanskligt att säga vem som är bäst. Några som jag gillar starkt av det jag läst är Cormac McCarthy, Haruki Murakami och Les Murray. Om någon av dem får priset återstår naturligtvis att se. Många proffstyckare verkar tycka att det är dags för en amerikan och pekar på de stora namnen Cormac McCarthy, Philip Roth, Joyce Carol Oates, Don DeLillo och Thomas Pynchon. Det senaste priset till en amerikan gick till Toni Morrison 1993. Andra tycker att det är dags för en poet. Den senaste var Wislawa Szymborska 1996.

Ta en titt på den kompletta listan över litteraturprisvinnare och försök genomskåda vilket slags författare som borde få priset i år (om man nu tror att Svenska Akademien är trendkänslig).

Vem tror du kommer att få priset i år?

Andra bloggar om: böcker, läsning, nobelpris, priser, nobelpristagare
Technorati tags: böcker, läsning, nobelpris, priser, nobelpristagare
intressant.se

2011-58: Lars Östling: Tornet

Tornet känns som en fantasybok i början, men ganska snart blir det tydligt att världen det hela utspelar sig i innehåller diverse teknologiska artefakter. Människorna i boken vet inte hur sakerna fungerar eller varifrån de kommer men använder sakerna ändå.

Handlingen är uppdelad på två spår. Det ena följer ynglingen Garm som precis håller på att bli en duktig jägare för sin klan och drömmer om att få bli stammens kämpe i den kommande tävlingen. Med långa mellanrum, så långa att de det hela mest lever som sagor, anordnas en tävling mellan alla klaners främsta kämpar. Alla klaner samlas då kring det mytomspunna Tornet som sträcker sig mot himlen, och den som vinner ska klättra upp mot dess topp. Vad som händer med honom där vet man inte för han kommer aldrig tillbaka, men det betraktas i vilket fall som en stor ära både för klanen och för den enskilde vinnaren. För klanen har det även en annan innebörd, för den vinnande klanen får bo i staden till nästa tävling. Den klan som bott där fram till nu får istället återgå till ett nomadliv fram till nästa tävling.

Den andra handlingen kretsar kring flickan Heli som går i tempelskola intill Tornet för att lära sig om klanernas heliga skrifter. Hon är dock inte någon mönsterstudent. Istället för att lyssna på sina lärare drömmer hon sig igenom dagarna, och smiter sedan ner i de förbjudna källarsalarna under tornet för att se vad som finns där. De heliga skrifterna finns på väggarna i källaren, men det är tabu att läsa dem; istället förs de vidare muntligt mellan prästinnorna. Heli bryr sig inte om tabut, och upptäcker att det finns mer skrifter i källaren än vad som lärs ut i tempelskolan.

På ett plan kan man säga att boken är förutsägbar, för naturligtvis träffas Heli och Garm och fattar tycke för varandra, och naturligtvis handlar det mycket om att lista ut vad Tornet är och vad skrifterna döljer. Samtidigt tycker jag inte att det är något problem, för det hela är väl beskrivet och berättat med inlevelse. Egentligen handlar boken lika mycket om Heli och Garms inre resor som exakt vilka avslöjanden skrifterna i källaren ska ge.

Jag brukar vara lite försiktigt skeptisk mot böcker som ges ut på egna förlag, men Tornet är en utmärkt ungdomsbok i gränslandet mellan fantasy och science fiction. Jag ser fram emot nästa bok från En söt robot, för jag hoppas det blir fler.

Lars Östling: Tornet
En söt robot, 2011
232 sidor
ISBN: 978-91-979713-0-0

Andra bloggar om: böcker, läsning, sf, science fiction, lars östling, tornet
Technorati tags: böcker, läsning, sf, science fiction, lars östling, tornet
intressant.se

2011-57: Mons Kallentoft: Den femte årstiden

Den femte årstiden är den femte boken i Mons Kallentofts serie om polisen Malin Fors, och som både titeln och ordningsnumret antyder har Kallentoft här fått frångå sitt tidigare grepp att låta varje del i serien vara tydligt anknuten till en årstid. Här är det nu inte smällkall vinter, kompakt tryckande sommarvärme eller något sådant utan en mer neutral årstid.

En annan sak som gått som en röd tråd genom den här serien är den mystiska kvinnan Maria Murvall som som stum och okontaktbar tillbringar sina dagar på ett vårdhem i Vadstena efter att ha hittats vandrande planlöst i skogen, naken och grovt misshandlad. När det hittas en till naken och misshandlad kvinna i skogen börjar kopplingarna till Marias fall bli tydliga, och den här boken blir hennes historia.

Genom den har serien så har jag vacklat om jag gillar Kallentofts prosa eller inte. Den är fragmenterad och rätt annorlunda mot det mesta annat man hittar i deckargenren, men också rätt väl försedd med grammatiska tveksamheter för den som är känslig för sådant. Det är dock ingen tvekan om att det är ett medvetet grepp snarare än mannerismer. När jag läste just den här delen tyckte jag att det fungerade och gav driv åt prosan.

En annan sak som är typiskt för den här serien (förutom de kursiverade avsnittet där mordoffren berättar, snarare än som hos många andra, mördaren) är att det finns ett par ställen där berättandet gör en överflygning och tittar vad alla huvudpersonerna gör precis nu: hur de känner och har det. Det här greppet tycker jag känns rätt onödigt och tillför väldigt lite. Jag tror att boken skulle klara sig bra utan det.

När det gäller handlingen så har den i allmänhet bra fart framåt men ibland känns det som att det frossas lite onödigt mycket i detaljer om hur misshandeln går till. Nästa sekund växlar boken till ett brinnande patos mot misshandel mot kvinnor och misshandel i allmänhet som det är svårt att uppfatta som bara Malin Fors uppfattning; det känns mer som om Kallentofts engagemang lyser igenom.

Jag trodde när Maria Murvalls fall togs upp i berättelsen att den här boken skulle knyta ihop hela Malin Fors-serien och föra den till handlingarna, men så tycker jag inte att det känns. Även om det här fallet som följt med länge nu slutligen avslutas och Malins besatthet av det kan släppa så får jag intrycket att det är tänkt att serien kommer att fortsätta. Och inte mig emot; jag läser gärna fler delar.

Mons Kallentoft: Den femte årstiden
Natur och Kultur, 2011
456 sidor
ISBN: 978-91-27-11903-1

Andra bloggar om: böcker, läsning, mons kallentoft, deckare, malin fors, den femte årstiden
Technorati tags: böcker, läsning, mons kallentoft, deckare, malin fors, den femte årstiden
intressant.se

2011-56: Jonas Gardell: Oskuld

Oskuld är en samling med blandade texter av Jonas Gardell: reseberättelser, essäer och allmänna anekdoter. Blandningen känns rätt mycket som en typisk föreställning av Jonas Gardell med sina kast från högt till lågt, humor till allvar.

Här finns allt från utbildande artiklar om kulturhistoria till inkännande reportage on människorna som är fast i sexhandeln i Asien och mycket där imellan. Om man inte skulle gilla en text så är det bara att fortsätta till nästa, för man kan vara helt säker på att den kommer att handla om något helt annat, om än framförd med sedvanlig Gardellsk stil och finess.


Jonas Gardell: Oskuld
Pan/Norstedt, 2000
229 sidor
ISBN: 91-7263-080-9

Andra bloggar om: böcker, läsning, jonas gardell, oskuld
Technorati tags: böcker, läsning, jonas gardell, oskuld
intressant.se

2011-40: Åsa Schwarz: En död ängel

En död ängel är en rak fortsättning på Åsa Schwarz förra bok, Nefilim, men jag tycker att det finns en väsentlig skillnad. Medan man i Nefilim kunde fundera på om det verkligen var fråga om fantasy eller inte -- som läsare fick man bara andrahandsuppgifter om de mystiska saker som skedde -- så står det i En död ängel klart att något övernaturligt är inblandat. De flesta läsare kommer däremot inte att märka någon skillnad för stilen är densamma.

På normalt thrillermanér berättas handlingen alternerande från ett antal personers synvinkel, vilket gör att det är lätt och fastna och läsa vidare eftersom man vill veta hur det går för den man just släppte. Detta är som jag sade andra boken i en serie, men jag kan inte se några problem med att läsa den utan att ha läst den föregående delen. Det finns en del bakgrundsinformation man behöver ha för att förstå vad som händer, men den får man serverad i småbitar där det behövs så att nytillkomna läsare ska kunna hänga med (eller de av oss som glömmer detaljer i tidigare lästa böcker ska få en repetition).

När boken börjar så är Nova Barakel på uppdrag med Greenpeace i Turkiet för att skapa opinion om den globala uppvärmningen genom att bygga en modern replika av Noaks ark långt upp på Ararat. Tillsammans med den nyfunne lokale pojkvännen Benjamin besöker hon även en närbelägen ruinstad där det sägs att man en gång dyrkade änglar, men det besöket blir ödesdigert eftersom hon blir brutalt nedslagen. Hon vaknar upp på Karolinska en vecka senare och får då reda på att ingen har sett Benjamin sedan hon blev nedslagen. Trots protester från både läkarna och sin vän Arvid sätter Nova genast igång att planera för att resa tillbaka till Turkiet så fort som möjligt för att ta reda på vem som försöker hindra henne från att få reda på saker om sitt ursprung.

En intressant sak med den här serien är att alla egentligen arbetar mot samma mål. Både Nova och hennes vänner (som alla är Greenpeaceaktivister) och huvudskurken Peter Dagon är övertygade om att miljön är i fara och att omedelbara åtgärder måste till för att rädda den. De har däremot väldigt olika uppfattningar om vad som är rimliga åtgärder, men trots att de motarbetar varandra så drar de på sätt och vis åt samma håll.

Jag gillar också att Nova i den här boken blir en mer komplex karaktär. Hon slits mellan lojaliten till sina gamla vänner och kärleken till sin nya pojkvän. Hon har inte betraktat Arvid och Stocken som partners utan bara vänner, men när det visar sig att Arvid hyser känslor för henne (och därmed har en helt annan syn på Benjamin än Nova själv har) så blir situationen komplicerad. Det förekommer även andra situationer som gör att Nova tvingas tänka igenom sina motivationer noga och det gör att vi som läsare kommer henne närmare.

Jag ska inte berätta vad som händer på slutet, men jag kan säga att det inte blir som man lätt kan tro utan ställer mycket av det som hänt tidigare på huvudet. Det står helt klart när man läst slutet att det ska bli fler böcker i serien om Nova Barakel, men samtidigt har Åsa Schwarz lyckats få till ett slut på den här delen som känns tillfredsställande. Det ska bli spännande att se hur den här serien utvecklas.

Åsa Schwarz: En död ängel
Telegram, 2011
262 sidor
ISBN: 978-91-86183-57-8

Andra bloggar om: böcker, läsning, åsa schwarz, en död ängel, fantasy
Technorati tags: böcker, läsning, åsa schwarz, en död ängel, fantasy
intressant.se