Även i år kör jag en novellutmaning och till Novelltolvan 2025 läste jag tre noveller av Chimamanda Ngozi Adichie. Hon skriver om Nigeria och USA och hon gör det på ett oslagbart sätt. Läs här om vilka noveller jag valde och vad jag tyckte om dem.
Till bokcirkeln läste jag Sally Rooneys Intermezzo, en bok jag verkligen sett fram emot att läsa. Precis som med det jag läst av författaren tidigare, så gillar jag verkligen den här romanen. Den handlar om två bröder, Peter och Ivan Koubek, som försöker hitta sin plats i tillvaron efter faderns död, och i förhållande till varandra. Brödernas syskonskap står i fokus, men här finns också deras mer eller mindre komplicerade kärleksförhållanden, vilket man nästan förväntar sig av en roman av Rooney. Riktigt bra!
Jag läste också den grafiska romanen Gender Queer: A Memoir av Maia Kobabe, en bok som på grund av sitt LGBTQ-tema under flera år varit den mest förbjudna boken i USA. I boken får man följa Maia under hens uppväxt och utveckling som asexuell och icke-binär. Det är riktigt gripande och intressant, och ger en personlig inblick i frågor om kön och identitet.
Nästa bok jag läste var An Yus Efterklang, en roman som handlar om Song Yan som bor i Beijing tillsammans med sin man och hans mor. Son Yan hade velat blir konsertpianist, men valde bort den drömmen när hon gifte sig. Nu ger hon istället pianolektioner och försöker hantera sin svärmor när maken ständigt är bortrest på olika affärsresor. En dag anländer en mystisk svampleverans från mannens hemprovins, och om nätterna drömmer hon om talande svampar och att hon är fast i ett rum utan dörrar. När hon börjar göra efterforskningar om svampleveranserna kommer hon till ett övergivet hus med ett piano mitt i den myllrande storstaden.
Ella-Maria Nuttis Till träden skildrar en helt annan miljö, nämligen den svenska fjällvärlden. En dotter ger sig ut på skotertur med sin pappa, men de kör omkull och fastnar på kalfjället. När de tingas vänta tillsammans, isolerade i en stuga utan möjlighet att återvända till bebodda trakter, tvingas de också att komma närmare varandra. De får både tillfälle att fråga sig hur det blev som det blev, och hur de kan närma sig varandra igen som far och dotter.
Jag har också läst ett antal barnböcker under månaden som gått. Chop Chop av Linda Bondestam är en stor favorit, och jag gillade också Brorsans kompis Robban av Maja Hjertzell och Joanna Hellgren.
Jag har bestämt mig för att försöka klara Kaosutmaningen 2025 under året, en utmaning där man läser böcker enligt en lista på olika teman. I början brukar det lösa sig fint så att böckerna jag ändå skulle ha läst passar in i utmaningen, men på "Läs en bok som publicerades på 1960-talet" letade jag själv upp Vem älskar Yngve Frej? av Stig Claesson. Det var ett bra val och jag tyckte boken var både underhållande och skildrade en intressant men kanske bortglömd grupp människor i avfolkningsbygden.
Kaosutmaningen 2025 har för övrigt gått riktigt bra. Jag har förutom boken från sextiotalet redan bockat av en prisvinnande bok, en barnbok, en bok med svart omslag, en nominerad till Augustpriset, en grafisk roman och en roman som utspelar sig i snö och is.
Nu hoppas jag att också februari blir en riktigt bra läsmånad.
