På växtfronten en hel del nytt

 Även om det vid första anblicken var mycket prylar på branschmässan Elmia Garden så hittade jag en hel del spännande växtnyheter också. Börjar med perennerna: Heuchera, eller alunrot, tillhör mina favoriter. Jag odlar dem gärna i kruka där de övervintrar fint (särskilt om de får skydd från regn i kallväxthuset så att de inte blir för blöta under vintern. Den här sorten 'Black Pearl' ska jag defintivt prova nästa år. Wändels.

 Solhattar eller rudbeckior som de också kallas tycker jag så mycket om. Allra bäst gillar jag den här typen med hängande kronblad som ser lite "vilda" ut. Den här kallas blek solhatt, Rudbeckia pallida 'Hula Dancer'. I Impectas frösortiment 2018.

Programmet för odlad mångfald, POM, lanserar 2018 ytterligare perenner och andra gamla kultuväxter under rubriken Grönt kulturarv. Den här brunröda dagliljan 'Frövidal' är en av nyheterna som jag tycker är riktigt fin. Den har sitt ursprung i Närke där den växt vid Frösvidal säteri sedan 1930-talet eller längre.

Ormbunkar är i sig inget nytt, men nytt är att de kommer att säljas i större krukor nästa år, vilket gör dem perfekta att ha i krukor då de är snygga direkt vid plantering och hela säsongen igenom. Vackert skulpturalt och perfekt för skuggigare lägen. Wändels perenner.

 Till Årets perenn 2018 utsågs höstsilverax med rött bladverk, till exempel sorterna 'Brunette', 'queen of Sheba' och den rosablommig 'Pink Spike'. En mycket tacksam perenn som blommar sent, doftar och funkar både som solitär och i rabatt. Kräver dock mycket fukt för att trivas, Perennaodlarna. För kallt klimat rekommenderas den grönbladiga läkesilverax Actea racemosa som blommar tidigare.

De storblommiga rudbeckiorna är inte lika tilltalande för mig som de finlemmade R. pallida, men visst funkar de som en färgklick i sensommarrabatten. Den här heter 'Delious Candy'. Fick ett odlingstips med på köpet: placera soligt så att inget skuggar växtplatsen på våren och försommaren när den ska upp och har du tung, fuktig jord lägg 5 cm grus ovanpå jorden så minskar risken att skotten ska ruttna på våren. Wändels perenner. Funkar också väldigt bra i kruka!

På den ätliga sidan hittar man flera nya e-märkta bärväxter som är svenska kvalitetsväxter framtagna vid landets Elitplantstationer och utprövade i svenskt klimat för att vara friska och härdiga. Amerikanskt blåbär 'Pelle' E är en sort med stora härligt syrliga bär och fyllig smak som mognar i augusti. Säker till zon 2, klarar troligen zon 4. OBS! Kalkfri jord till alla dessa blåbär!

 Bor man i södra delen av landet borde det vara obligatoriskt att odla hösthallon som är stora, goda, friska och ger skörd under flera månader. Längre norrut hinner de tyvärr inte alltid mogna innan första frosten. Ny sort är 'Polka' E, zon 2. Bor man längre norrut finns det ett vanligt trädgårdshallon 'Glen Ample' E som är en taggfri sort som klarar zon 4.

Krusbär är en riktig delikatess som inte går att köpa i handeln och därför måste varje trädgård ha minst en buske. Sorten 'Martlet' E är en frisk sort med stora och släta bär och god smak. Zon 4.

En ny intressant prydnadsbuske är bollbuske, Cephalanthus 'Fiber Optics' som blir 1,5-1,8 meter hög och får de här fina blommorna från juni och framåt. Gillas av bin, fjärilar och andra nyttoinsekter. Soligt läge, zon 4. Splendorplant.

Prydnasaplar är fantastiska träd som blommar underbart på våren och är dekorativa med sina små frukter under hösten. Den här 'Gracil' E har ett hägande växtsätt och blir 4-6 meter högt, vilket räknas till ett mindre träd, passande den lilla trädgården. Zon 4, Splendorplant.

Åter till POM och deras Gröna Kulturarv. Den här rikblommande rosen kallas 'Professor Fagerlind' och är en spinossissimaros som togs fram i Bergianska trädgården i Stockholm på 1960-talet. Engångsblommande - men vilken blomning! Zon 4(5), POM och Splendorplant.

 En intressant klätterbenved 'Wolong Ghost" med långsmala blad.

Potentilla eller tok som den heter på svenska, har dåligt rykte pga de gamla sorterna av ölandstok som ofta förväxte sig i trädgårdarna. De moderna är sorterna är lägre och blir fina buskar med lång blomning. Bilden visar en rosa sort, 'Bellissima', men det kommer också en ny gul sorte med dubbla guldgula blommor 'Citrus Tart' som är härdig till zon 5(6) och bara blir 0,6-0,9 meter hög. Soligt läge från Splendorplant.

Skäggbusken 'Stephi' med rosa blommor har fått pris i Holland. Härdigheten i Sverige är dock okänd, den vanliga skäggbusken är tyvärr dåligt härdig. Men såklart kan man odla i kruka och förvara frostfritt under vintern.

Det gröna krukväxtmodet kommer sannolikt att öka intresset för vintergröna växter ute (som det talats om i 10 år), men nu tror jag det är på gång. De här uppstammade små barrträden passar in i den trenden. 

 En krukväxt får plats här och det är POM-pelargonen  'Maria Dangel' som spåras till ett bröllop från 1864, alltså mer än 150 år gammal! Mäster Grön.

Måste klämma in en ettåring också, den här färgsprakande tigeröga, Coreopsis tinctoria 'Radiata', från Impecta. En sommarblomma jag ska satsa på nästa år!

Så till sist en bild på höstens färger. Ljungen vägrar backa, utan kommer ständigt i nya varianter och färger. Välj de som har sina naturliga färger och inte är "målade" innan försäljning.

Hoppas du hittade något kul i den här mixen!
Eva

Historiska pelargoner

POM; programmet för odlad mångfald har framförallt arbetat med att ta fram och föröka gamla kulturvärda trädgårdsväxter. Nu finns även ett par historiska pelargoner i handeln, märka med Grönt Kulturarv. 

Den vita på bilden heter 'Karna' vilket betyder den vita tösen. Zonalpelargonen ’Karna’ går att spåra tillbaka till södra Skåne i början av 1900-talet. Signe, som äger pelargonen idag, fick den av sin mor Helga när hon gifte sig 1956. Helga uppmanade Signe att vara rädd om pelargonen och bad henne att bevara den väl eftersom den alltid hade funnits i hennes föräldrahem när hon var barn. Signes mor var född 1895.
Signes mormor Karna, som var den första generationen att odla pelargonen, har gett namn åt den. Karna och hennes familj bodde i början på 1900-talet på en mindre bondgård i Västra Torp utanför Trelleborg. När dottern Helga gifte sig 1922 flyttade hon till en gård inte långt från föräldrarnas gård. Signe minns att i barndomshemmet stod pelargonen på husets glasveranda över sommaren och i den kalla men frostfria salen över vintern.
Signe vet inte hur hennes mormor har fått pelargonen, men hon har inte köpt den, för ”det gjorde man inte på den tiden”. Signe berättar att hon planterar nya sticklingar varje år.
’Karna’ är en zonalpelargon med mörkt gröna blad med en tydlig, mörkare ring, en zonmarkering. Blommorna är halvfyllda, vita och skiftar i grönt. De har endast några få ståndare och saknar pollen. Blommorna sitter kvar på stjälken efter blomningen.

Den här söta saken kallas 'Drottningminne'. Titta en extra gång på krukan också! Från gården Drottningminne i södra Jämtland kommer denna zonalpelargon, som fått gårdens namn. Sedan 1930-talet har växten i obruten följd funnits på gården och idag är det Ruth som i tredje generationen odlar och tar hand om den. På 1930-talet var det Ruths farmor, som skötte om den. Hos farmodern stod alltid pelargonen i österfönstret i köket eller i kammarens söderfönster. Hon tyckte om starka färger och därför var hon extra förtjust i ’Drottningminne’.

När farmodern dog, fick Ruths mor ansvaret för ’Drottningminne’ och därefter blev det Ruths tur att ta hand om den. Ruth har alltid minst 2 eller 3 exemplar hemma på gården för att hon ska vara säker på, att den ska finnas kvar.

’Drottningminne’ har ett kraftigt växtsätt och bladen har en svag, mörkare ring, en zonmarkering. Blommorna är halvfyllda och cerisefärgade med antydan till vita penseldrag i blommans mitt. Växten bär många blommor, som även som avblommade sitter kvar på stjälken.

Information och bilder kommer från Mäster Grön.

Allt gott!

Eva