Gott Nytt År

 Goda nya julrosor! Ja, den här milda vintern blommar redan julrosorna hos mig. De "vanliga" vita förstås, de kan faktiskt slå ut redan i november. Och utan snö och knappast någon kyla alls är de redan i full gång.
Därför önskar jag Gott Nytt År med en kavalkad av julrosor.

Mångfalden är till synes oändlig...

 Och varje blomma har sin alldeles speciella skönhet.

Bilderna är tagna på Gartneriet Spiren i Skaelskör på Själland, under deras julrosfestival. I slutet på mars är det dags igen. Läs mer här. Det är verkligen värt ett besök - inte minst för att det är otroligt prisvärt.
Allt gott,
Eva
PS. Tusen tack för allt deltagande efter min pappas bortgång. 

När själen slår sig till ro

Det blev ingen julhälsning här på bloggen i år. Livet kom emellan. Och döden. Bara en kort stund efter mitt förra inlägg den 18/12 hittades min pappa död. Han somnade in lugnt och stilla 75 år gammal efter ett händelserikt liv fyllt med massor av kärlek. Fem barn och fyra barnbarn hann han få - och till och med den yngste, bara 4 månader gammal - hann han möta trots stora geografiska avstånd. Mer kan man inte begära.
Ändå var det alldeles för tidigt. Han hade ju fullt upp med att leva och så mycket kvar att göra. För oss som är kvar är det tomt, tyst och alldeles för stilla. En rofylld jul, fast på fel sätt.
Det tar säkert tid innan jag förstått på allvar att det inte längre går att be honom om råd, ringa för att höra hur läget är eller diskutera böcker vi läst.
Allt praktiskt som ska ordnas ställer sig framför känslorna. Därför var det underbart skönt att igår ta en lång promenad på mitt älskade Kullaberg, en lång runda i skogen för att hinna ifatt mig själv och läka själen, åtminstone en liten bit.

Det som jag skrivit så ofta - hur naturen och trädgården kan vara en tröst när sorgen bygger bo i bröstet - det har jag själv ännu en gång fått uppleva på nära håll.
Tack Ona mosse för att jag fick se djupt ner i ditt svarta vatten och tack Norra Ljungås höjder för att du gav mig nya utsikter och nya insikter.
En fortsatt rofylld helg önskar
Eva

Några julfavoriter

 Misteln är ett måste till jul hos mig. Jag har egna mistlar i trädgården och de växer numera så kraftigt att de faktiskt behöver rejäl beskärning. Och det är ju trevligt! En rejäl mistel hängde jag upp i dörröppningen till vardagsrummet igår. Perfekt plats att pussas på!

Misteln är en halvparasit som dels tar näring från värdträdet genom att nästla in sina rötter under dess bark och dels fotosynterar som andra gröna växter. Den blommar nästan osynligt på sommaren, men nu är den full av bär. Det krävs att man sår in mistel med bär (fröet ligger i bäret) på ett nytt träd (eller ännu hellre att fåglarna gör det åt en) för att det ska bli en ny planta. Den går alltså inte att så i jord.

En ovanlig julblomma är den kanske, Calandiva, men inte så dum alls tycker jag. I rött och vitt skapar den fin julstämning samtidigt som den är extremt lättskött (bara den får torka upp mellan vattningarna) och blommar länge. Dessutom är den bra för allergiker eftersom den är helt doftfri.

Nu har även mina vita amaryllisar slagit ut. Den ena hade små rosa streck på kronbladen. Inte dumt alls.
En fortsatt fin julmånad önskar,
Eva

Julens vackraste

 Åh vad jag älskar amaryllis. De är verkligen julens stjärnor - så skira, så lätta som om de vore fjärilar som höll på att lyfta. Här en detalj av en sort som heter 'Aphrodite'. Läcker som en karamell.

Ofta när man köper röda amaryllis visar de sig vara orange när de slår ut, därför blir man så glad när man får en riktigt mörkt röd, som den är 'Grand Prix'. Visst är den vacker!
Varma julhälsningar
Eva

Julstjärnor sprider julglädje

Julstjärnor kan njutas med gott samvete. Igår höll jag på att fotografera julblommor - och mest julstjärnor - hela dagen. La ut en bild på Facebook och fick många kommentarer om hur giftig odlingen är. Men detta är en gammal sanning som inte stämmer längre.
Jag tog direkt kontakt med odlarna (Mäster Grön) som ger följande besked: Dagens julstjärnor har selekterats fram för att vara naturligt kompakta (och behöver därför inte sprutas med förkortningsmedel). Dessutom styr de svenska odlarna tillväxten genom att reglera temperaturen enligt avancerade modeller för att få kompakta plantor. Ohyra bekämpas med nyttodjur och svamp med biologiskt växtskydd. 

Du behöver alltså inte ha dåligt miljösamvete om du njuter av julstjärnorna. De är åtminstone odlade i Sverige, till skillnad från amaryllis som dras upp i Brasilien eller Sydafrika och fraktas över halva jordklotet för att hamna i de svenska odlarnas växthus innan de kommer till oss. Personligen vill jag inte vara utan dem heller.

För den som vill vara extra miljösmart finns det dessutom en klimatsmart julstjärna - Jester (på bilden ovan) - där varje planta som säljs är klimatkompenserad genom plantering av träd i Vi-skogen. Läs mer om det här:http://www.krukvaxter.se/Customer/mg/filearea/Produktblad/2013/julstjrna%20klimatkompenserad.pdf

Var och en får sedan välja om man vill ha julstjärnor eller inte och tycka om dem eller inte - men var snäll och sprid inte "gamla" sanningar. Vill gärna tipsa om att det finns många fina och roliga sorter idag om man tycker att de helröda eller helvita inte är så kul.
Allt gott,
Eva

Trädgårdskalendern 2014

Nu är den äntligen här - nästa års upplaga av Trädgårdskalendern. Jag har gott om dem, så jag hoppas de ska räcka till alla i år (i fjol blev några tyvärr utan). Köp den enklast via min hemsida, Robilds webshop. Under resten av året (december ut) är det dessutom extra trevligt julpris på några av mina trädgårdsböcker i butiken. Bland annat kan du shoppa Perenna Rabatter för bara 150 kr. Och fler julklappstips hittar du på sidan, såsom Tonårsboken, Den lilla boken om Chakra eller kanske en avspännings-cd. Plus en mängd begagnade trädgårdsböcker som är riktigt prisvärda.
Enhetsporto 36 kr oavsett hur många böcker du beställer. Väkommen!

Kram Eva

Vad vore väl en bal på slottet

 Jag säger som Askungen på julafton - alldeles, alldeles underbart. Idag fick jag förmånen att besöka Blomsterfrämjandets pressvisning av julblommor på Sofiero slott i Helsingborg och här visar jag lite av det vi fick se. Blå hyacinter i en makalös kruka.

 Julstjärna på stam i en enkel lerkruka. Tjusigt!

 Fågelbur med hyacinter, en söt amaryllis och en rosa julstjärna - ja tack så fint!

 Julstjärnor på flygeln. Hrm... det har jag ingen med visst blir det fint med riktigt mycket julstjärnor på det här sättet.

 Azaleor på stam är svåra att motstå. Här ihop med små calandivor som matchar.

En nyhet för i år är den här annorlunda uppstammade azalean som kallas Christmastree. Verkligen tjusig, men den har tagit många år att ta fram så den kostar nog en slant. Å andra sidan, har man ett slott så kostar man väl på sig. Arrangemangen hade gjorts av Erica Wallin, Malin Hidesäter och Jan Rundgren.
Mycket inspiration till min "koja" här hemma fick jag i alla fall.
Allt gott,
Eva

En lisa för själen

Den 27 november kommer jag att hålla föredrag på temat En lisa för själen i Göteborg. Det är med både glädje och melankoli som jag talar trädgård och hälsa igen.
Glädje för att jag tycker det stämmer så bra - att man blir frisk och stark av att vara i sin trädgård. Dessutom brinner jag för att sprida kunskap om stress och dess mekanismer.
Melankoli känner jag för att boken som jag bygger föredraget på är slutsåld och att jag inte har mer än några få ex kvar (som jag håller hårt i). Jag håller visserligen på att skriva på en fortsättning på En lisa, men det tycks hela tiden komma andra projekt (som att få in till brödfödan) i vägen.
Du som fått hjälp att komma tillbaka efter sjukdom eller utbrändhet tack vare din trädgård får väldigt gärna kontakta mig och berätta om dina erfarenheter. Kanske får jag ny fart då...
Annars är du välkommen till föredraget som hålls i S:t Jakobs församlingshem vid Heden den 27/11 kl 18.30. Entré 60 kr för dig som inte är medlem i Hortikulturens vänner.
Allt gott,
Eva

Som en tavla

 Naturen är vacker nu. Som en tavla. Här ser man Kullabergs siluett.

Och detta är en enkel hamn, en så kallad kås, vid Skäldervikskusten.
Allt gott,
Eva

Ute och går

 Visst är höstträdgården fin, men det är naturen också så här års. Jag älskar verkligen hösten. Häromdagen tog jag en promenad på Kullaberg och gick förbi några av mina favoritplatser där. Detta kallar jag för Lejonklippan eftersom man känner sig som pappan i Lejonkungen när han håller upp sin son för världen. Man får en hissnande känna av att vara "on the top of the word".

 Inte så långt därifrån ligger Torremölla, ruinen av en gammal vattenmölla som gick torr på grund av ett gruvligt avslöjande. Nu rinner bäcken igen, men ingen mal här längre.

Vid Backahögar blev jag uttittad av en flock får som inte hade mycket annat att göra än att tugga och titta på en tant som letade hällristningar (jag).
Allt gott,
Eva

Det brinner

 I veckan har jag varit på kurs. Om barrväxter och vintergrönt. Det låter kanske inte så upphetsande men var verkligen lärorikt och roligt. Dessutom en massa trevliga kurskamrater, främst mina kollegor i Gröna Pennklubben. Men barrbilderna får vänta. Jag måste bara ösa på med lite härliga höstfärger först. Ovan en ekbladshortensia. Tjusig, visst!

 En flikig rönnsumak, så kallad fliksumak. Läcker, eller hur?

 Det gröna kastanjeträdet - fullt med nötter - utgör en vacker bargrund till den rosa benveden.

 Hemma hos mig brinner just nu vildvinet starkare än på länge.

 Blåbärsbuskarna går inte heller av för hackor.

Och ginnalalönnen klär sig i orange som vanligt så här års. Det är ovanligt starka höstfärger här i Skåne i år, kanske beroende på torka, den varma långa sommaren, att det varit kallt men ingen frost, hög luftfuktighet. Nja, sanningen är att man inte vet riktigt varför. Men vackert är det!
Allt gott!
Eva

Finaste september

 Om man skulle tvingas numrera månaderna efter sina favoriter skulle september komma på tredje plats hos mig (efter maj och juni). Det är en månad av lugn och ro, med sol och värme kombinerat med kyla och hög luft. Bladen skiftar färg, växterna laddar inför sin vila med att sätta knopp och förbereda nästa års blomning. Dessutom finns fortfarande så mycket fint som blommar.

 Grenaster köpt i Tyskland. Överhuvudtaget borde vi odla mer astrar!

 Svart nypon från rosen Single Blush. Köpte den bara för nyponens skull.

 Blodormrot är en av mina absoluta favoriter, frågar mig alltid varför den inte odlas mer. Blommar från början av juli tills första frosten (ännu på plussidan här alltså).

 Sommarljus eller Gaura lindheimeri är en av de vackraste sommarblommorna. Händer att den övervintrar, men jag köper annars gärna nya varje vår.

Med hösten kommer också den underbara vaxklockan. Samma vackra gula nyans som svavelpionen.
Varmaste hösthälsningar
Eva

Dahliasöndag

 Varje år gör jag en utflykt med min mamma. Det är födelsedagspresent. Istället för en pryl hon inte behöver. Fast det är lite fusk - för det är lika mycket en present till mig själv. Det är underbart att ha en heldag tillsammans med sin mamma.

 I år gick turen till Malmö där vi bland annat besökte Katrinetorps herrgård, ett landeri med butiker, restaurang, café och fantastisk trädgård. Vi blev hade en fantastisk söndag här. Och blev helt betuttade i de fina dahliorna.

 Jag blir helt salig när jag ser alla fina former och färgkombinationer. Tänk att naturen kan skapa det här!

 Det är kanske inte "rätt" att gilla de gula pompomdahliorna. Men det gör jag. De ser nästan ut som om de var gjorda av papper.

 Lite nostalgisk blir jag också eftersom jag i höst måste göra mig av med nästan alla mina dahlior eftersom jag ska sälja huset där de brukar "bo". Tänker intensivt på om jag kan klämma in dem någonstans här hemma. Kanske kan jag ställa en pallkrage åt dem någonstans.

 Det finns inte bara dahlior i trädgården utan också häftiga häckar med klockranka, solrosor och massor av vackra grönsaker.

 Längst ner hittade vi en speciell vinodling. Intressant att alla klasarna växer nertill. Nåja, lättskördat måste det ju vara.

Och en lavendelhäck i blom - remonterande! Utan att de klippt ner de gamla blommorna. Fint, fint. Rekommenderar verkligen ett besök här. Vi blev positivt överraskade.
Allt gott,
Eva

Ätbart på slottet

Jobbar så mycket nu att det inte riktigt blir tid att blogga (deadline på nästa trädgårdsbok är den 18/9 - ni får se den i mars nästa år). Förra helgen var det dags för den årliga trädgårdsfesten på Sofiero och den vill jag inte missa. Framför slottet låg Aladdins matta, skapad av Flora Linnea med tusentals rosor. Mycket tjusigt!

 Så här års är de skördetider och både grönsaker och frukt är oerhört vackert tycker jag. Bröderna Stig och Bo Dahlin hade gjort en fantastisk installation (så stilsäkra de är!) i växthuset. Kolla fikonen så fina!

 Installationen berättade om Drottning Louises liv. Tänk att hon hamnat så i skymundan för att hon var Kungens fru nummer två, men hon var på Sofiero i 40 somrar och gjorde många bra insatser, som Stig och Bo kan allt om. Där borde man verkligen läsa på lite mer och jag hoppas bröderna får fylla slottsvåningen med en utställning på samma tema nästa år.

  Längs Margaretas blomstergata stod en parad av vackra klänningar, alla gjorda av blommor och blad. Många fina och vackra skapelser!

 Återbruk tilltalar mig alltmer. Gärna ett sånt här bord, tack!

 Birgit som förr drev plantskola Citron och Timjan gjorde en annan vacker installation i härliga färger med mycket ätbart. Kolla de vackra aprikoserna!

 Ännu en tjusig dukning med mycket ärbart. Jag säger bara kronärtskockor!

 Men lök och bondbönor är också vackra.

Från entrén ledde en lång allé där varje träd representerade en av paragraferna i FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna. Pampigt och tänkvärt av Cecilia Liljedahl.

Hoppas ni njuter av allt det vackra som ännu finns kvar i trädgården. Själv ska jag gå ut och plocka mig en klase vindruvor. Både vackra och goda!
Allt gott,
Eva