The Complete New Yorker

Ett tidigt julklappstips till den kultur- och litteraturintresserade: The Complete New Yorker är nästan för bra för att vara sann (och är det också, enligt flera användare). Varenda utgåva av tidskriften sedan starten fram till 2007 - jag antar att en uppdatering är på gång. Poesi, noveller och romaner av William Carlos William, W.H. Auden, Vladimir Nabokov, Dorothy Parker, Mary McCarthy, Raymond Carver, Cynthia Ozick, Woody Allen, Steve Martin, James Baldwin, J.D. Salinger, Janet Flanner, Milan Kundera, Jonathan Franzen, Truman Capote, David Sedaris, Hanna Arendt, E.B. White, Martin Amis, Fitzgerald, Hemingway, Plath m.fl. samt artiklar om Hiroshima, Rwanda, Hitler, kärnvapenhot, miljön, Abu Ghraib etc. Nackdelarna, då: man kan inte skriva ut artiklarna, de måste läsas på skärmen och sökmotorn är inte den bästa. Dessutom är det ett evigt flippande med cd-skivorna. Jag gillar idén ändå och använder den faktiskt rätt ofta, spyware m.m. till trots.

They Have New York on Their Minds

Tre debutanter väcker just nu ett visst uppseende bland amerikanska kritiker. De är unga (nåja, en är 37), de är män, de är priviligerade och de tar sig själva och sina åsikter på största allvar. De har startat tidskrifter* där de profilerat sig i kontrast till tidigare unga, priviligerade... ja, ni vet. Och nu har de skrivit böcker om unga, priviligerade och litterära män. Jag menar, vad finns här inte att tycka om? Självklart förtjänar de uppmärksamheten eftersom de utgör en sådan bortglömd, undanskuffad och motarbetad skara (ha!): Harvardutbildade, manliga intellektuella i New York. Det är nästan en kritikers plikt att puffa för de här männens verk, vilket - kudos till honom - författaren till den här intervjun gör. Den ger verkligen inte mersmak, fast det är intressant att också unga män ibland recenseras i grupp. Slå ett slag för den goda smaken, det esoteriska och det mycket självupptagna: läs Keith Gessens All the Sad Young Literary Men (bara titeln!), Nathaniel Richs The Mayor's Tongue samt Ed Parks Personal Days. Den sistnämnda är visst en komedi...
*) n+1, The Believer.