Susan Loomis är inte Bodil Malmsten. Susan Loomis är en amerikansk expatriate i Frankrike och därför hänförd och glatt fascinerad av allt franskt. De är jättekul att behöva flytta sex gånger under ett halvår i Paris; de otrevliga kockarna på skolan där Susan Loomis studerar är mest exotiska; så också de sura ägarna till blomsterhandeln, som snart charmas av av Susan Loomis söta, amerikanska Thanksgivingbullar; inte ens regnet som ständigt faller över det hus Susan Loomis så småningom köper i Normandie har någon effekt på det goda humöret. Det regnar ju ännu me
r i Seattle, konstaterar hon bara. Ett tag önskar jag nästan att jag var Susan Loomis, som kan leva på att skriva om fransk mat och anordna matkurser i sitt eget hem. Tills jag ser bilder på hennes hus, som faktiskt ser rätt ruckligt ut. Och hur kul är egentligen det att tvingas bjuda främmande människor till sitt hem för att ha råd att bo kvar? Nej, tacka vet jag Bodil Malmsten. Hon vet att berätta att det inte spelar någon roll om man flyttar till ett hus i ett aldrig så charmigt hörn av Frankrike. Man kan ändå inte fly ett grått sinne eller sitt ledsna jag. Kanske borde Bodil Malmsten pröva något av alla de recept Susan Loomis fyllt ut sin bok med, förslagsvis de söta bullarna.
r i Seattle, konstaterar hon bara. Ett tag önskar jag nästan att jag var Susan Loomis, som kan leva på att skriva om fransk mat och anordna matkurser i sitt eget hem. Tills jag ser bilder på hennes hus, som faktiskt ser rätt ruckligt ut. Och hur kul är egentligen det att tvingas bjuda främmande människor till sitt hem för att ha råd att bo kvar? Nej, tacka vet jag Bodil Malmsten. Hon vet att berätta att det inte spelar någon roll om man flyttar till ett hus i ett aldrig så charmigt hörn av Frankrike. Man kan ändå inte fly ett grått sinne eller sitt ledsna jag. Kanske borde Bodil Malmsten pröva något av alla de recept Susan Loomis fyllt ut sin bok med, förslagsvis de söta bullarna.