inhandlat under april, I

Om Mary Stewart har som jag redan nämnt the inkling skrivit bra och mycket. Det är också hon som introducerat mig i Stewarts romantiska författarskap. Resultatet kan ses ovan, även om det är långt ifrån alla titlarna. Av de fyra romaner jag hittills läst gjorde nog My Brother Michael det starkaste intrycket. Jag tycker faktiskt att Stewarts Greklandskildring står sig väl i jämförelse med t.ex. Tobias Hills betydligt senare och på ytan respektablare The Hidden. Flera av Stewarts romaner tycks utspela sig i just den grekiska arkipelagen och jag undrar om inte hennes popularitet en gång hade med att göra att hon skrev om ett Europa som åter blivit tillgängligt för den brittiska medelklassen. Kriget låg en tio-femton år tillbaka och de första charterresorna hade precis gjort entré. Under den romantiska ytan bubblar också både krigsförbrytelser (i My Brother Michael) och kalla kriget-espionage (i Airs Above the Ground). Precis som the inkling skriver är Mary Stewart dessutom en enastående naturskildrare och -förespråkare. Ibland verkar de romantiska inslagen mest vara ursäkter för att skriva om en plats och ett större skeende; dessutom är flera av hjältinnorna redan gifta om än utan barn. På de sätten skiljer sig Stewart från flera både samtida och senare romantikförfattare. Att hon var universitetslektor i engelsk litteratur skiljer henne förstås också. Dubbellivet som universitetslärare och romantikförfattare får mig f.ö. att tänka på en favorit bland Almodóvars filmer, Min hemlighets blomma. Där hyser huvudpersonen liksom Stewart en kärlek för de stora kvinnliga litterära karaktärerna och författarna (Charlotte Brontë, Virginia Woolf, Djurna Barnes etc) men skriver i hemlighet romanser under pseudonym:

Tobias Hill - "The Hidden"

Hills huvudperson Ben Mercer är på flykt från Oxford, arkeologistudier och ett misslyckat äktenskap. Han tar jobb i ett smutsigt grillkök i den grekiska förorten Metamorphosis, vars namn är det enda intressanta. Genom en gammal bekant utgör han dock snart del av en arkeologisk utgrävning i landskapet Lakonien, där Sparta en gång låg. Liksom övriga gruppen unga arkeologer lider Mercer av lakonofili, dvs. en fascination för just spartansk kultur och krigsföring. Trots det känner han sig utestängd från de andra. Vilken är hemligheten de inte vill dela med honom? Ja, det kan inte avslöjas utan att förstöra för andra läsare.

The Hidden har (så klart) jämförts med The Secret History, men når inte alls upp till den senares nivå. Där Tartt utnyttjar New England-miljöerna för att förstärka gruppens egenart, fungerar inte jämförelserna mellan huvudpersonerna och spartanernas hemvist i Hills bok lika väl. Dessutom gör Hill misstaget att låta själva hemligheten utgöra dramat i romanen. Hos Tartt är det istället de skiftande relationerna mellan karaktärerna som skapar spänningen. Följden blir att jag redan halvvägs in i Hills bok gissat mig till arkeologernas göranden och bara väntar in slutet. Motivationen till deras handlingar förblir det enda och olösta mysteriet. Och så var det nog inte tänkt.

Slutligen, om det inte vore för filmen 300 hade jag kanske uppskattat de historiska referenserna i Tobias Hills bok mer. Romanen som genväg till bildning - alltid trevligt. Nu ser jag bara män med magrutor när jag läser utdragen från Mercers avhandlingsanteckningar. Slutsats: för spartansk spänning se filmen istället.