Trädgårdslandet

Den skissade planen som jag byggde efter så gott det gick.

Nu har vi vår egen variant av en 'klosterträdgård'.

Blommig Fredag - Premiär!

Denna sommar har trädgårdslandet blivit färdigbyggt.
Det tog ungefär två år att färdigställa, och det hade varit klart redan före midsommar om jag inte slitit upp ett besvärande diskbråck igen, det gick ju att få hjälp hos en kiropraktiker, men veckorna efter det så vågade jag inte gräva i jorden då jag var rädd att slita upp det igen, så därför drog färdigställandet ut på tiden.

Men redan förra våren hade vi smygpremiär av de första färdigbyggda odlingsbäddarna, men i våras så var det premiär för nästan hela det nya trädgårdslandet då vi startade den senaste tillbyggda delen med att fylla på med ny jord och så in.
I slutet av augusti blev det sista hörnet i trädgårdslandet så till sist också färdigt.

Vårt trädgårdsland är så äntligen färdigt, jag klädde mig i munkhuva för att få rätt känsla till denna  fotografering i vår kloster- och medeltidsinspirerade lilla anläggning.

Trädgårdslandet är inte särskilt stort, bara 6 meter långt och knappt 4 meter brett.

Kanske jag borde gjort det större, men samtidigt har jag ju haft nog med att hinna bygga färdigt detta lilla, så det får bli lagom stort åt oss.

  

Vårt gamla trädgårdsland som fanns på denna plats kvävdes av ogräs, så därför är syftet med detta nya att kunna hålla borta ogräset så länge som möjligt härifrån.

Vår dotter rensade ogräset i midsommartid.

För att hålla ogräset borta från grusgångarna så har jag lagt markduk under gruset i grusgångarna, jag har gjort likadant i odlingsbäddarna, under jorden. Dessutom så ska de rostiga plåtarna hindra rotogräs att sprida sig in till trädgårdslandet (det var ju det som hände förut).

Det är nödvändigt att fylla odlingsbäddarna med fin kompostjord, för den jord som finns här på tomten är näringsfattig och på många ställen är den röd, troligen av järnoxid. (Det kanske förklarar varför vissa växter inte trivs i vår trädgård?)

Kanske vi skulle försöka framställa järn istället för att försöka odla här?

Den röda jorden.

 En av odlingsbäddarna har jag fyllt med sand för att kunna förvara frösådder av perenner.
Förut har dessa små krukor fått stå på grusgångarna mellan odlingsbäddarna, men nu är de nedsänkta i sanden för att inte torka så fort.

Men hur gör jag före vintern kommer?
Bör jag ställa upp krukor med perenna sådden ovanpå sanden så det inte blir för fuktigt?
Om allt fryser till is så kanske många små fröplantor dör.
Kanske de små plantorna borde täckas under vintern för att slippa vinterfukt?

Men trots att jag nu är nöjd över att det nya trädgårdslandet är färdigt så återstår nu att lära sig att odla matnyttiga växter. Bilden ovan visar morötter vi fick av min farbror Bertil och hans fru Rut, de små ynkliga morötterna till vänster är de som vuxit i vårt trädgårdsland.
Det är visserligen sju mil till byn Börjelslandet där de bor, men hur kan det vara sådan skillnad mellan våra och deras morötter?
Kan förklaringen på storleken bero på gallring och vattning?
Jag tror jag får åka på kurs till dem...

Så nu är det bara att hoppas att vårt nya trädgårdsland kommer hålla länge och bjuda på både blommor och grönsaker under många många år.

Nu faller björklöven av och gör att hösten känns påtagligt nära.

Nu är det ju även premiär för säsongens första Blommiga Fredag.

hos fina bloggen Bland rosor och bladlöss.

Ha en bra dag, hälsningar/Hans.

Morot

Daucus carota sativus

 Nu blommar moroten.

I vårt trädgårdsland finns just nu några vita blommor, som bara är där för dekoration. Det är några gamla morötter som blommar fint mitt bland raderna av årets sådda morötter.
Det är ju så att moroten blommar andra året för att sedan dö då den gått i frö, så för att få lite spänning bland sådden av morötter så stoppade jag ned några morötter vi köpt i butik lite här och där.

Morötterna var ju liksom redo för ett andra liv då de börjat att växa i påsen.

 Nu blommar några av de morötterna fint, det är ju inte alla av dessa stora morötter som kommit att stå kvar där i trädgårdslandet hela sommaren, då barnen och deras kompisar gallrat och ätit, så har de ju troligast blivit lyckliga över att också ha funnit en och annan stor morot redan i mitten av sommaren.
Men jag tror inte längre att dessa gamla morötter är lika goda att äta som de som grott fram ur frö i år.
Årets morötter är nog bäst att äta.

Att lämna kvar dem i trädgårdslandet över vintern för att hoppas på blomning nästa år skulle mest troligtvis misslyckas, då moroten inte tål att frysa fast i tjälen som blir här på vintern.

Det här med att odla morötter är ju något som vi inte är speciellt duktiga på, men det är kul för barnen att kunna ta sig en morot då och då.

På avstånd påminner de vita blommorna om hundkex  men blommorna är lite fylligare.

Vi skulle nog inte vinna några pris för de största morötterna, men de är goda även om de är ganska små.

Kanske vi nästa år kan peta ned några gamla morötter i perennarabatten istället?
Då får ju alla stå kvar och sedan blomma, för nu tror jag som sagt att de flesta av de stora gamla morötterna åts upp av barnen redan för flera veckor sedan.

Gräslök

Allium schoenoprasum

Vår gamla gräslök försvann då det förra trädgårdslandet förtvinade och försvann under ogräs och vanvård för några år sedan.
Nu har vi en ny liten planta i det nya trädgårdslandet som med tiden kanske blir lika stor som det vår gamla planta var.
Att ogräset kunde kväva vår gamla stora planta, ja det var kanske inget jag hade räknat med, men så var det, den stora plantan försvann av konkurrensen av gräset.

Lite nostalgisk blir jag ändå när jag ser bilden av vår gamla planta, men nu hoppas jag som sagt på vår nya och än så länge lilla planta.

Vår gamla planta...

Ogräsrensning!

Idag har vi fått hjälp av vår dotter Elin att rensa ogräs från rabatter och trädgårdsland.
Det är tur, för ogräset växer snabbare än vårt ogräsrensande.

Hon tycker dessutom att det är roligt att rensa ogräs och plantera.
Trädgårdslandet gillar hon speciellt, för där växer ätbara godsaker som sallad, dill, rädisor och gräslök.
Hon väntar på att morötter, jordgubbar, smultron och sockerärtor också ska bli färdiga att smaka på.

Trädgårdslandet / Köksträdgården

Här är en skiss över det trädgårdsland som jag håller på att bygga.
Jag har lånat lite former från en klosterträdgård jag sett på bild en gång.

Trädgårdslandet byggs på samma plats som där vi hade vårt gamla, för det gamla försvann under allt ogräs några år då vi ej hann med att rensa bort ogräset.

För mer än ett år sedan så påbörjades ombyggnaden, men arbetet har gått sakta, och i våras hade jag bara hunnit med att bygga hälften när frön från grönsaker och sommarblomster skulle i jorden.
Vi sådde förstås för tätt, och det blev inte mycket att skörda.

Under den torra och varma sommaren när jag var ledig och hade tid att fortsätta med renoveringen, så ville jag inte flytta undan stora perenner och träd som var i vägen för de nya odlingsbäddarna, då jag var osäker på om växterna skulle tåla att flyttas i torkan.

Nu när det blev höst var det mindre risk för torrväder, och de växterna flyttades undan.

För att de nya odlingsbäddarna ska klara sig från invaderande ogräs underifrån och i sidled, så har jag en markduk under grusgångar och odlingsbäddar, och varje odlingsbädd omges av en kant av rostig plåt.
Jag har inte hunnit med att fylla de senaste odlingsbäddarna med jord, det gör jag till våren.

Än återstår ett hörn kvar att bygga, där står ett litet äppelträd, som säkert hade gått att flytta nu, men därunder finns lökväxter som är omöjliga att hitta. De har vissnat sedan länge, och risken är stor att jag bara skadar lökarna om jag gräver efter dessa nu.
Kanske det går lättare att flytta dessa när de visar sig tidigt till våren?

Trädgårdslandet är inte stort, bara 6 meter långt och knappt 4 meter brett.

Vad är egentligen skillnaden mellan ett trädgårdsland och en köksträdgård?
Vi har alltid sagt trädgårdsland om en plats som denna, men vad är då en köksträdgård?
Är en köksträdgård samma sak som ett litet trädgårdsland?

Jag längtar redan till våren då de nya odlingsbäddarna fylls med jord, och när vi sedan får fundera på hur vi ska så och plantera där.

Nu blommar löken...

Allium cepa

Blommig Fredag - Här blommar just nu...

Gul lök Allium cepa

På höga stjälkar blommar nu löken.
Det är gul lök som jag planterade i trädgårdslandet i maj månad som belönar mig med blommor nu.

I normala fall så skall man väl plantera små sättlökar för att få fin matlök denna årstid, men de lökar jag petede ner i jorden för lite mer än tre månader sedan var då redan stora lökar som legat så länge i svalen att de börjat få gröna blad och så hade de börjat att bli mjuka.
De gula lökarna rensades ut ur kylen, men eftersom de ändå var vid liv så fick de en ny chans i jorden.

Så jag odlar gul lök som prydnads-blomster, och det fungerade ju bättre än vad jag hade vågat att hoppas på.

Nästa år måste jag plantera många fler stora gula lökar om våren för att åter få blommande lök denna årstid.

I trädgården blommar annars bara ölandstok, stormhatt och sommarblommor, så därför blir lökarnas blommor ett fyrverkeri som sätter punkt för säsongen.

Jag tror inte att de nu blommande lökarna kommer att klara att övervintra, men de får vara kvar i jorden så får man väl se om de är vid liv även nästa år.

Grand finale i trädgården?

De blommande lökarna står i stark kontrast mot den döende och vissnande höst-trädgården, de små knopparna öppnas nu på lökarnas blommor, de har nog tänkt att blomma någon vecka till.

Hoppas frosten dröjer några dagar till, den frost som varit hittills har varit så lätt att den inte skadat lökens blommor. 

Här brukar ju annars frosten komma i slutet av augusti, jag är så glad att lite sommarfägring ännu finns kvar i trädgården, en frostnatt förstör så mycket flor i ett svep.

Gul lök blommar mot höstgula löv.

Gamla kasserade lökar, någon är ännu vid liv.

Här blommar löken nu, (nästan inget annat) om du vill se vad som blommar i andras trädgårdar så kan du spana in länksamlingen hos Pilgrim i fina bloggen Bland rosor och bladlöss.

Där pågår nu Blommig fredag som bäst.

Sideneternell

Rhodanthe manglesii

Min fru älskar Sideneternell Rhodanthe manglesii och har odlat dem ofta sedan vi flyttade hit för mer än 20 år sedan.

Den första rabatt jag fick bygga till henne kom att innehålla just sideneterneller det första året som vi bodde här.

Ibland hinner de just öppna sina knoppar innan frosten tar dem, men de senaste åren så förodlar vi dem inne i växthuset om våren för att de ska starta tidigare än annars.
Vi bredsår fröna i plastlådor och pillar ned färdiga småplantor vid midsommar.

Nu har de just börjat att blomma, om de skulle ha väntat i två veckor till innan de öppnat sina knoppar så smyger sig risken för nattfost allt närmare. Men då de blommar nu så kommer min fru hinna plocka många buketter att torka och spara.

Sideneternell trivs i lätt men näringsrik trädgårdsjord, de vill inte torka men samtidigt får det inte samlas fukt där de växer. Bilden ovan visar de som just börjat att blomma.
Vi sådde frön från en fröpåse.
Nu växer våra sideneterneller i vårt halvfärdiga trädgårdsland.

När hon plockat buketter så hänger hon dessa upp och ned för att torka, de behåller sin färg och spröda form under lång tid. Ett riktigt härligt minne från sommaren när vintern plågar som värst.

Här ovan är en bild från vårt halvfärdiga trädgårdsland, den högra sidan är färdig men än återstår den vänstra att bygga. Bilden är från juni före allt hade hunnit att växa sig så högt.
Sideneternellerna växer i den rundel som finns mitt i bilden (även om den syns dåligt på bilden ovan).
Jag hoppas kunna visa det färdigbyggda trädgårdslandet innan snön faller...

Piplök

Allium fistulosum

I kanten av trädgårdslandet växer en planta Piplök Allium fistulosum som är en av mina favoriter.

Jämfört med andra allium-växter så är plantan kraftig, och blommar fint med ganska små blommor på grova stjälkar. Det påminner om en stor gräslök med ljusa blommor.

(Sommarbilder)

Stjälkarna är ihåliga och är fina att använda till sallader, då de ger god smak och är dekorativa för det blir fina gröna ringar när man skär den. Smaken påminner om purjolök och gräslök.

Vår planta är några år gammal, men har inte än spridit sig med frö, trots att den producerar ganska stora mängder frö. I år har jag plockat in frön för att så till våren, kanske kan de då gro bättre än de som lämnas kvar utomhus?

Men varför kallas den för just Piplök? Jag har själv ingen aning, är det någon av er som vet varför?

Kajplök

Allium scorodoprasum

Det kom ett paket på posten från min vän Anna-Stina som bor på Gotland.
Hon hade packat ned Kaip-lökar för att vi skulle få testa sådana.
Jag blev så glad när jag såg paketet titta upp ur postlådan, det kändes som julafton så här i försommar-tider.

Kaip- eller kajplök (Allium scorodoprasum) växer vilda på Öland och Gotland, och även i delar av Bohuslän.
De kallas även för Skogslök, men jag själv tycker att Kaip låter bättre.
Växten smakar som mild purjolök, helt lagom mycket löksmak om ni frågar mig.

Jag planterade kaiparna i en kruka, de skall så småningom få växa i trädgårdslandet vid andra lökar.
Jag undrar redan om dessa lökväxter kommer att klara en vinter här i Norrbotten, jag har aldrig sett några sådana i någon trädgård här i trakten.
Hur långt norrut klarar Kaip att växa? Är det någon som testat?

På bilden här ovanför så syns de avklippta kaiplökarna i sin kruka mellan Incarvillea som jag också odlar i kruka, men de har jag inga planer på att plantera ut på friland. Rosenincarvillea klarar inte vintrarna här i vår trädgård, jag har testat många gånger förut med av-skrämmande resultat. Alla dog.
Nu har jag lyckats hitta nya.
Som krukväxter är de ju också fina.

Till sist några rader från Anna-Stinas mejl om hur man gör soppa på Kaip:

"Om ni vill prova att göra soppa: Tvätta dem, ta bort de tråkigaste bladen och skär sedan skivor. "Smält" dem i det matfett ni brukar ha (jag tar rapsolja + lite smör om det ska vara 'fest'), späd med vatten + buljongtärning + lite salt, red av. Jag brukar inte krydda med annat än salt, buljongtärningen ger ju smak. Grädda i tallriken förhöjer smaken.

I övrigt använder jag kaip som purjo eller ersätter gul lök i t ex Janssons frestelse."


Tack än en gång Anna-Stina!