Japansk kottepalm

Cycas revuluta

I vintras så köpte jag en japansk kottepalm.

Redan efter några veckor så kunde man se att kottepalmen stannade av och började torka. Bladen blev liksom mindre och tycktes torka ihop, men förblev gröna ändå.

Ändå försökte jag vara noga med att jordklumpen i krukan skulle få torka upp mellan de gånger som vi vattnade den.

När det blev sommar så ställde jag in kottepalmen i växthuset, jag tänkte att det varma och fuktigare klimatet skulle väcka liv i plantan, men den stod liksom oberörd av mitt försök att ge den ett klimat som skulle få den att börja växa igen.

Här den enda bild som finns på kottepalmen från växthuset i sommar, den syns till höger, bakom en blommande tofslilja.

När jag sedan flyttade in kottepalmen till vårt hus igen efter en ovanligt kyslagen sommar ute i växthuset så vaknade kottepalmen till liv och rullade ut flera nya blad från toppen av den kotteliknande klumpen, och de nya bladen blev dubbelt så höga som de gamla bladen.

Den numera dubbelt så höga kottepalmen börjar att få det trångt på sin plats i fönstret, så den fick stå ute i dimman för fotografering till detta inlägg.

Nu är det ju bara att hoppas på att kottepalmen håller sig vid liv genom hela den långa vintern som ju innebär både torr luft och mörker inomhus.
För utomhus klarar den sig ju inte, till och med en sommar inne i växthuset var för kall för att kottepalmen skulle växa och må bra.
Jag gissar att kottepalmen hade sin vintervila då den var i växthuset över sommaren, då den vaknade till liv och började växa så fort den kom inomhus i varmare temperatur än vad växthuset kunnat erbjuda denna ovanligt kylslagna och regniga sommar.

Gul clivia

Helt rätt i färg nu i påsk är en gul clivia.
Den klarar dessutom inomhusklimatet bättre än påskliljor som snabbt blommar över i värmen.

Den gula clivian är ny, för våra gamla clivior torkade ihjäl under vinterförvaringen.
För att få clivior att lättare blomma om så fick jag rådet att placera dessa svalt och torrt en period under vintern.
Men någon måtta får det vara med torkan tyckte de gamla cliviorna och dog av torkan i fönstret i ett förråd.

Clivian med de gula blommorna blev direkt min favorit.

Clivia kallas ibland för mönjelilja.

Clivian som härstammar från Afrika ser ju lite malplacerad ut med all snö i bakgrunden där utomhus.

Nu lyser den upp i vårt vinterland, för än dröjer det flera veckor innan den första snödroppen vågar fram ur snön och ropar ut att den riktiga våren är här.

Clivian får bli min tröst så länge...

Glad Påsk!

Fjäderstjärnvinda

Ipomoea quamoclit cardinalis

En klätterväxt blommar inomhus, de små blommorna liknar inga andra, men de är mycket mindre än vad jag trodde att de skulle bli. De små röda blommorna blommar snabbt över sedan de öppnat sina knoppar tidigt om morgonen.

Skuggan av glansvingar.

Klätterväxten ger en snygg skugga på en gardin.
Det är en växt som jag dragit upp från frön som jag köpte i våras i Finland.
Jag hade aldrig hört talas om denna växt förut, namnet Trichterwinde Sperlings Glory Wings sa mig inget, men jag köpte en fröpåse och testade att så.
Alla frön grodde bra, men när jag sedan planterade de små klätterväxterna utomhus så slutade de att växa. Den svenska sommaren var för kall för denna värmeälskande klätterväxt.

 Nu blommar den enda planta som fick flytta inomhus och leva ett liv som krukväxt.

Det är inte så konstigt att dessa plantor som planterades utomhus i den svenska sommaren lider, för fjäderstjärnvindan är en tropisk växt som kan nå en höjd av drygt tre meter, och den blommar tidigt på morgonen. Här under har blomman redan börjat att vissna då jag fotograferade mitt på dagen.

Trichterwinde betyder 'morgonstånd' och ger en vink om när blomman är som grannast.

De djupt flikade bladen är vackra.

Men av mina planer för denna klätterväxt utomhus blev det inte mycket, de kedjor som jag trodde skulle vara helt täckta av klätterväxten är ännu tomma.

Vid en tuja har en fjäderstjärnvinda orkat upp en bit, men den är trots det inte mycket att hurra för.

Men så vackra blommor som utlovades på bilden på påsen har jag än aldrig sett, kanske jag sover för länge om morgonen?

Kanske har blomman redan börjat att vissna då jag vaknar?

Fjäderstjärnvindan tillhör samma släkte som den mer kända 'blomman för dagen', men denna skulle nog kunna kallas för 'blomman för morgonen' med tanke på den kortvariga blomningen.

Väderkvarnspalm eller solfjäderspalm.

Trachycarpus fortunei eller Livistonia chinensis

Vi var nyss i Turkiet, där såg vi palmer på många ställen.
Men, jag måste ju erkänna att jag inte är helt säker på om detta är väderkvarnspalmer eller solfäderspalmer, men de är ruskigt likt någon av dessa palmer.
För en svensk så är ju detta mycket exotiskt, för palmer trivs inte med svensk vinterkyla.
Men eftersom vintern vid medelhavet mer är att likna med en svensk sommar, så utsätts de ju inte för någon sträng kyla där.

Dessa palmer i Turkiet har troligen en gång blivit inplanterade där, för palmen har sitt ursprung bland Kinas berg, där de kan växa på platser som ligger mer än 1000 meter över havet.

Det sägs att lite äldre väderkvarnspalmer klarar ungefär 18 minusgrader utan att ta någon skada.

Små plantor av väderkvarnspalmen vill helst inte ha någon frost alls om de ska överleva vintern.

Detsamma gäller för solfjäderspalmer, de gillar inte alls minusgrader.

Adnan Menderes Bulvari, Side

De används som gatuträd vid Medelhavet, och ger ett tropiskt inslag även där, på ett sätt som varken pinjetallar, olivträd eller ceder gör.
En palm är ändock en palm, och är exotisk för oss.

Väderkvarnspalmen kan dessutom nå en höjd på tio meter, men nog är ju palmerna på bilden här under högre än så.
Kan de vara palmer av någon annan sort ändå? Solfjäderspalm?
Det finns en sort som heter europeisk dvärgpalm, men det kan knappast vara sådana på bilden här under, de är ju höga som svenska tallar.

Dess solfjäderformade bladverk är väldigt fint.

Om någon av Er vet vilken sort palm detta rör sig om så får ni gärna skriva en kommentar här under.

Hela sommaren har jag sett att det finns liknande palmer till försäljning hos en blomsterhandel i Boden, men de kostar nästan 300 kronor styck.

Efter att ha sett dessa palmer i Turkiet är jag nu väldigt sugen på att köpa hem en sådan, men det som gör att jag tvekar är ju att denna palm har svårt att klara och överleva hela vintern som krukväxt inomhus.

De trivs bäst med lite svalare placering, och högre luftfuktighet än vad vi någonsin kan erbjuda inomhus. En europeisk dvärgpalm klarar sig nog bättre under snön utomhus än inne i det torra inomhusklimatet. 

Och vinterförvaringen inomhus här i Norrbotten blir en lång, torr och mörk tid, från mitten av september till mitten av maj månad. Det är nog längre tid inomhus än vad som kan anses som hälsosamt för en sådan palm.

Europeisk dvärgpalm till salu i Boden.

Men visst, jag är omåttligt sugen på att köpa en sådan, men vi får se om förnuftet lyckas lugna begäret.

Narrhuva

Kohleria ×gigantea

Vi har en Narrhuva som blommar nu, den borde kanske ha börjat fundera på att gå i vintervila, men istället började den att blomma för en månad sedan och blommar ännu.

Men vintern är ju lång, den hinner nog få den vila den behöver för att orka blomma även nästa år också.

Denna krukväxt är ny för oss då vi köpte den på en marknad i somras, men för att lära mer om den så sökte jag information och upptäckte då denna sida:

Gesneriasterna.se

Jag läste att man ska låta rötterna vila torrt en period efter att växten vissnat ned, sedan planteras de åter i blomjord när våren är här. Det låter lite för avancerat för mig, hur ska jag lyckas hålla rötterna vid liv om de plockas upp från krukan?

Det är inte alla sorter som kräver vintervila, vissa sorter står gröna året om som en vanlig krukväxt.
Jag hoppas att våran är en sådan...

Frilandshibiskus

Hibiscus syriacus

Blommig fredag - Nr 1

I en kruka i köksfönstret blommar nu en hibiskus.
Nu då nattfrosten gjort slut på blomningen ute i trädgården så är det extra roligt med krukväxterna inomhus.
De hamnar liksom i blickfånget, på förstaplats jämfört med trädgårdens nedvissnade flor.

Vår frilandshibiskus är ny, den har jag fått av Kjell Benjamin Erixon som bor vid Piteå.
Han hade flera och gav bort en fin med knoppar som blommar nu.

Frilandshibiskus är ingen tuffing som klarar vårt klimat, så den får växa som krukväxt inomhus.
Hos oss är den en exotisk glädjespridare som lyser upp och får en att glömma höstens härjningar utomhus.
De krukväxter som blommar nu är som balsam för själen, och de växter som man fått som gåva av andra känns extra viktiga.

Jag är ju helt okunnig om hur jag ska få denna skönhet att överleva någon längre tid.
Kanske borde den få vila en tid i ett svalt rum när den blommat färdigt?

Om du vill se vad andra bloggare listar på förstaplats idag,
kika in hos Helena med fina bloggen Bland rosor och bladlöss.

Vad är det här?

Stjärnlik knopp.

Vi har en krukväxt som vuxit upp frän en liten stickling.
Växten är en klättrande ranka med ganska tjocka blad, som om den skulle klara av en torrare period utan att torka ihjäl.
Vi har dessvärre ingen aning om krukväxtens namn.

För ett år sedan planterades den lilla sticklingen, och nu blommar den för första gången.

Kanske någon av Er käre läsare kan hjälpa oss med att bestämma vad det här är för växt?

Här under visar jag några närbilder på den egendomliga blomman...

Klänglilja

Gloriosa Rothschildiana

Nu blommar vår nya klänglilja, Gloriosa Rothschildiana i ett fönster mot söder.
Den har med hjälp av bladens klängen svingat sig uppåt mot taket.
Bladen smalnar av för att längst ut i spetsen övergå till ett klänge med snurr.

Klängliljan härstammar från tropiska Arfika, där finns några olika varianter och den första som kom till Europa är just denna sort som hittades i Uganda vid förra sekelskiftet.

Eftersom det är en tropisk växt så trivs den bäst inomhus, en kylig och regnig sommar i Sverige skulle inte vara någon önskedröm precis.
Nej klängliljan vill ha mycket ljus, och mycket värme för att trivas, och även en lagom mängd vatten.
Om det blir kallare än 18º C så trivs den inte så bra.

Klängliljan blommar med starkt bakåtböjda blad och ger hemmet en exotisk känsla.
Vår klänglilja har blommat några veckor.

På förpackningen visas en blomma med skarp gul färg, det ser eldigt och dramatiskt ut.

När den första blomman öppnade sin knopp så blev jag lite, låt säga förvånad snarare än besviken.
Blommornas färg stämmer inte med bilden på förpackningen.
Kanske blommornas blekgula färg beror på att den ändå saknar något när den växer hemma hos oss.
Kanske den längtar tillbaka till Afrikas regnskog?

De stora blomknopparna var vackra även de innan de öppnades.
När de blommat över så är det inte lika vackra, men de ger ändå sken av förgänglig skönhet där de hänger kvar.

När blommorna vissnat så ska man vattna växten som en vanlig krukväxt, men den vill ha ganska mycket näring för att liksom ladda upp inför nästa års blomning.

När plantan vissnar så kan man spara rotknölen i krukan till nästa år, men för att den inte ska ruttna så ges ofta rådet att lägga krukan med rotknölen på sidan i ett mörkt utrymme som håller en temperatur på strax över 10º C.
Rotknölen går i vintervila då, och den går (kanske) att väcka till liv igen följande vår.
Jag själv kommer inte på något sådant utrymme hemma hos oss.

För många år sedan försökte vi att spara en sådan rotknöl, men den lyckades vi inte hålla vid liv genom vintervilan.

Om det hela misslyckas så kan man ju istället köpa en ny, de finns ibland till salu om våren tillsammans med dahlior och andra sommarknölar.
Jag har under flera år sökt för att finna någon sådan rotknöl i de butiker jag brukar besöka (att köpa en Klänglilja via Internet i mars är dömt att misslyckas om man bor i Norrbotten) men här finns de inte längre till salu.
Kanske utbudet är större i landets södra delar?
Denna förpackning köpte vi i Finland förut i år.

Kan detta bli nästa års trend bland växtmode?

Kanske inte Klängliljan tillhör de växter som anses trendiga just nu?
Hur är det möjligt?
En enkel och exotisk växt som klängliljan borde alltid vara av senaste mode.