Visar inlägg med etikett Recept. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Recept. Visa alla inlägg

onsdag 2 augusti 2017

Dryck med smak av ängens drottning.


Jag provade göra en dricka som är smaksatt av älggräs.
En dryck som fungerar bra att dricka till maten.

Älggräs, Filipendula ulmaria

Älggräset växer runt omkring vår trädgård och blommar mitt i juli månad med gräddvita blommor.
Just med dessa blommor kan man krydda upp sin citrondricka, som man enkelt tillverkar själv.


Älggräset ansågs en gång vara ängens vackraste växt, och fick tillfälligt namnet Regina pratensis ett namn som passade för ängens drottning.
Älggräs är en vanligt förekommande växt i hela Norden.



För att göra dricka som du kryddar med älggräsets blommor så behöver du förutom vatten även citroner, citronsyra, kanelstänger och socker.
Du skivar citronerna som du lägger ned i vattnet, och lägger sedan på nyss plockade blommor av älggräs.
Sedan tillsätter du sockret.
Ställ undan byttan på ett svalt ställe, låt den stå där några dagar, rör om i byttan då och då.
Sila och häll upp på flaska så har du en dryck med smak av ängens drottning att njuta av även sedan älggräset slutat att blomma utomhus.

Förr så kryddade man även sitt te med älggräsets blommor, då fick det en smak av mandel.
Växten har även används som brännvinskrydda.

Recept på älggrässaft hittar du här.

lördag 20 april 2013

Recept med Pomeransskal.

Bröd från Gotland


Här kommer ett recept från Anna-Stina på Gotland som skickade det till mig sedan jag skrivit om Pomerans Hon har ett recept som innehåller pomeransskal.
Jag tänkte att det var intressant för fler, och frågade Anna-Stina om lov att visa det här.

Så här skriver hon:

"Limpa i långpanna"

2 kg rågsikt
12 dl vatten
1 pkt jäst (Blå förpackning)
1/2 kkp sirap
1/2 kkp strösocker
4 'korkar' (drygt) ättiksprit
1 msk salt
3 dl apelsinmarmelad

Blandas ihop som vilken annan deg som helst, men degen blir mycket smetig och svårhanterlig. Jäses till dubbel storlek direkt i långpannan. Rekommenderar smort bakpapper under!
200° i en timme. Pensla med mjölk när brödet tas ut, så blir det blankt och vackert!

Detta är det recept jag använt i många år. Min syster (86) som bakat tonvis med bröd och kaffebröd under sitt liv som bondmora (och ännu bakar och gör degarna med sina händer) lärde mig i dag att hon jäser denna 'falska' limpdeg först i bunken. Då går det att hantera degen och rulla till limpor om man vill och sedan jäsa på plåten en andra gång och brödet blir godare. Jag har nu antecknat det goda rådet på mitt recept. Frågade henne varför skorpan höjer sig så det blir ett mellanrum (se bilden) ibland. Det händer henne också påstod hon och hade ingen förklaring. Naturligtvis måste det bero på jästen, värmen i deg eller rum, eller båda i kombination.

Frågade om hon kunde ge mig recept på riktig gotlandslimpa, men det var lite svårt när man bakat 'på ho' (på en höft) i över 70 år. I stora drag: man gör en liten deg i tråget kvällen före och fortsätter med kokt avsvalnat vatten, rågsikt och lite vetemjöl dagen efter. Det handlar om ca 10 kg mjöl. Då har man också färdigt Pomeransen , som kokats mjuk, det vita skurits bort, det gula skurits i små tärningar som legat i sirap över natten. Det ska ju sirap ändå i limpan. Sedan ska degen slås med  en träspade med rak avslutning mot trågbottnen. Mitt barndomsminne är att mamma hade något av mina större syskon eller pappa på andra sidan, så slog de degen mot sig varannan gång.

Man kan naturligtvis lägga riktig pomerans i min latmansdeg, kanske minska på marmeladen i så fall och ta lite mer sirap i stället för västskans skull.

Jag har några älsklingsrecept på bröd, men bakar mestadels 'på ho'-deg till mina frukostbröd: tlll 12 dl vatten: 1 pkt blå jäst,ca 0,5 dl matolja,  2-3 dl graham, 1-2 kli, 1-2 vetegroddar, resten vetemjöl till lagom deg + salt. Jäser först i assistenten, rullar en lång 'korv' och skär lagom bitar. De jäser upp och blir rätt runda o snygga utan att ha rullats till bullar.

Hälsningar från Anna-Stina

onsdag 19 september 2012

Lingon

Vaccinium vitis-idea


  

Lingon växer i vår trädgård på den del av "gräsmattan" som aldrig täcktes med matjord då den nya trädgården anlades i mitten av 1980-talet.

Envist håller sig lingonriset kvar söder om vårt växthus, och även där trädgården övergår till natur.

Men vill vi plocka lingon i större mängder så får vi gå en kort promenad in i skogen vid vår trädgård, där på den ljusa tallheden trivs lingonen bra.

Lingonmarker.

Det är på torra marker i tallskog som lingon växer bäst, men lingonriset klarar även att växa i skuggan, men ger då inte lika mycket bär. Jorden skall ha lågt ph-värde, lingon trivs inte om ph-värdet överstiger 5,5.



Lingonriset är en vintergrön lågväxande dvärgbuske som har läderartade blad, under försommaren blommar lingonriset med vackra blommor, men de är så små att de kan vara svåra att upptäcka för en stressad heltidsarbetande småbarnsförälder som jag själv.
Jag lugnade ned mig en smula och sjönk ned på huk bland ris och mossa för att fotografera de små blommorna.





Lingon är ett av de bär som alltid betytt mycket för oss människor, de har alltid varit lätta att bevara då bären innehåller naturliga konserveringsmedel. Det som ger lingonet sin sträva sura smak är bensoesyran som är en av orsakerna till den långa hållbarheten.
Bären klarar att ligga under snön hela vintern för att sedan under våren ätas av skogsfågel.
Själv plockar vi bara lingon nu under hösten, när frosten varit för svår får de vara kvar, även om smaken mildras något av just frost.




 Lingonsylt:
2 kg lingon
500 gr strösocker

Koka lingon tills de kokar sönder och påminner om sylt.
Kyl ned den varma lingonsylten i kallbad och och rör ned strösocker.

Det blir en fin och tjock lingonsylt.


Lingonglass:
4 äggulor
3/4 dl florsocker
5 dl lingonsylt
4 dl vispgrädde
3 äggvitor

Vispa äggulor och florsocker poröst.
Rör ned sylten i äggsmeten.
Vispa grädde och äggvita var för sig.
Vispa ned grädden i lingonblandningen.
Rör försiktigt ned äggvitorna i smeten.

Häll i en lagom stor form och låt den ligga i frysen i minst fyra timmar.



Den här lingonglassen är en riktig favorit hos oss, men vår granne tycker den blir för syrlig.
Hon byter ut lingon mot hallon istället, och det blir också gott, (men lingonglassen är bättre)

Hej svejs i lingonskogen!






onsdag 17 augusti 2011

Blåbär

Vaccium myrtillus
Blåbär växer vilda i hela vårt land och är en av de vanligaste förekommande växterna i skogarna. Bären växer på lövfällande dvärgbuskar som trivs bäst på näringsfattig mark.
Blåbärsriset föredrar en något torrare växtplats, men växer även där det är fuktigare mark, och det är tur för i år när sommaren här i Norrbotten varit så varm och torr så finns ändå Blåbär att hitta där det är lite fuktigare.
Bären är egentligen svarta men omges av en vaxhinna som ger bäret dess blå färg. Ibland saknas vaxhinnan och de blåbären blir svarta. Det förekommer även vita Blåbär på några få platser i vårt land, men de är mycket sällsynta.


Det växer vilda Blåbär i trädgårdens östra hörn. En liten ruta bakom vår lekstuga har kvar skogens fauna, där blev aldrig någon gräsmatta anlagd när trädgården fick sin form för länge sedan.



I vår trädgård har vi förra året även planterat in Amerikanska buskblåbär.
Vi har provat sorterna Northsky och Northblue. De har övervintrat men ger inte några bär i år.
Jag har planterat dem i kemiskt sur jord i skyddat läge, kanske det blir bär nästa år?
Jag kanske skriver om dessa vid något senare tillfälle, här visar jag bara vårt vanliga Blåbär.


Blåbär har sedan länge varit ett viktigt bär för hushållen i vårt land. Att koka sylt, saft, soppa eller kräm av bären är fortfarande vanligt. När bären är färska så kan man använda dessa till fyllning i vetedeg, det blir Blåbärskaka, eller Blåbärsbulla som den kallas för ibland.

God Blåbärskaka från konditori Opalen i Boden.
Av färska bär kan man även göra Blåbärsvin.
Här i Brännberg finns ett muntligt berättat recept på Blåbärsvin.
Det är ett Solvin som folk gjorde förr här i byn, jag tycker det är viktigt att traditionen förs vidare från generation till generation och vissa år så gör även jag lite Blåbärsvin.
Blåbär som inuti har ett rödfärgat fruktkött ger vinet en härlig färg. Det är inte svårt att göra detta vin själv, förutsatt att man har tillgång till färska Blåbär.

Blåbärsvin
Fyll kallt vatten i en flaska som rymmer ungefär en liter.
Pilla ned färska Blåbär i flaskan. Ungefär ett glas fyllt med bär. ( ca 3 dl.)
Stäng flaskan ordentligt, och ställ flaskan i ett fönster, gärna så solen får lysa på flaskan.
Där skall flaskan stå i tre veckor.
Det jäser lite i flaskan så man måste kolla så att korken sitter kvar på flaskan, annars finns en risk att korken flyger ur flaskan och halva rummet får en ny färg av allt Blåbärsvin som då sprutar ut.
Det har aldrig hänt mig men jag har hört talas om de som fått måla om efter att Blåbärsvin 'exploderat'.

Efter tre veckors tid har vattnet fått en vacker mörkröd färg och då är det tid att sila bort bären från vinet.
När detta är gjort fyller du i lika mycket socker i vinet som de Blåbär du använt. Blanda väl och fyll vinet i rena flaskor och förvara det svalt.
Något riktigt vin är det ju inte förstås, det innehåller knappt någon alkohol och det smakar väldigt sött.
Jag blir så nostalgisk av denna smak.