Jag snittar sällan mina bröd. Jag tycker det är svårt och det blir sällan som jag vill ha det. Istället brukar jag baka ut bröden så att de kan spricka i en naturlig skarv i degen. Men härom dagen snittade jag ändå ett sånt här parisbröd och se, nästan som på bageriet!
Poängen med att snitta ett bröd är, förutom att det kan vara snyggt, att brödet tillåts spricka och expandera så mycket det vill. Om brödet inte kan spricka stängs det liksom in i sin skorpa och blir onödigt kompakt. Ett sånt instängt bröd brukar bli lite som en uppblåst boll som nästan ser ut att vilja lyfta.
En anledning till att jag sällan snittar mina bröd är att jag ofta bakar på ganska lösa degar, och då blir det sällan lika bra effekt som när man snittar bröd på lite fastare degar. De lösare degarna flyter liksom ut i snitten medan den lite fastare degen kan få en mer explosionsartad och spektakulär sprickning.
För att få till de där finaste sprickningarna bör degen också ha en viss spänning, en spänning som man till exempel får om man rundriver brödet eller rullar en baguett.
Jag brukar använda en liten tandad kniv när jag snittar bröden, men ska det vara riktigt tjusigt ska man ha en sån här specialare. Sebastien på Petite France har en fin film där man ser hur han snittar sina bröd. Jag tror förresten han använder just en sån där kniv.
Brödet på bilden är det som heter Martins Parisbröd i boken, men som också finns här.
Inlägg
