2014 års ...

Bloggen verkar ha gått i ide, kanske är det tillfälligt, vi får väl se, men en årslista ska det i alla fall bli. 2014 var bra! Jag fyllde många år och Die Nationalmannschaft vann VM i Brasilien. Under hösten genomgick jag en sorts metamorfos till Filmmoster och en elak ryggskada satte dessutom stopp för det mesta när det gällde roliga grejer som resor och bloggande. Det här är årets bästa ...

läsutmaningsbryterska: Bokmoster. Jag klarade varken av höstens Tre på tre eller min tyska läsutmaning på 15 böcker. 12 st blev det ändå, jag försöker igen under 2015, noteras om inte annat på Goodreads.com.
tyska: en hel hoper bra tyskor blev det i år, men allra bäst var nog Alle leben so - Angelika Klüssendorf (min recension)
tysk: Timur Vermes startade året starkt med Er ist wieder da (min recension), men han fick ingen vidare konkurrens därefter.
möte: mitt med Håkan :)

bokaktivitet: bokresan till Syninge!
bloggaktivitet: fler deltagare än någonsin i årets läsmaraton, kul!
bloggaktivitet 2: på grund av anledning hade vi ett hbtq-tema
utländska roman: Sankmark - Jhumpa Lahiri (min recension)

upptäckt: e-lån från Goethe Institut!
sf: två goda svenska kandidater i Den nya människan - Boel Bermann (min recension) samt Sången ur det kinesiska rummet - Sam Ghazi (min recension)
svenska: Linda Boström Knausgård, med Helioskatastrofen (min recension) och Grand Mal (min recension)
norska: En av oss - Åsne Seierstad (min recension)

fakta: precis som alla andra älskade jag Expeditionen. Min kärlekshistoria - Bea Uusma (min recension)
tegelsten: jo, jag hade en sådan utmaning med ... Bäst var Vägen mot bålberget - Therése Söderlind (min recension), som borde ha vunnit SR:s romanpris, så det så!
minnesdag: den 9 november var det 25 år sedan Berlinmuren föll, jag skrev om några av filmerna och böckerna där Die Mauer står i centrum.
bokutmaning: Lindas bokgeografi, där vi hamnade i bl a Sydafrika, Danmark, Kanada och Israel.

Gott nytt bokår 2015!

Shalom Israel!

Med anledning av det historielösa resultatet i EU-valet går veckans resa till Israel, världens enda judiska land och ständigt kontroversiellt i samband med Israel-Palestina-konflikten. För några år sedan reste bokbloggarna Jorden runt, då gjordes bl a ett stopp i Mellanöstern.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Israel eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Kvinnan i Jerusalem - Abraham B. Yehoshua var en av böckerna jag läste under den tidigare nämnda läsutmaningen, författaren räknas som en av Israels främsta med flera titlar översatta till svenska. Tyvärr blev jag inte helt förtjust, kanske för att jag inte riktigt förstod allegorin, hrm ... (min recension).

Mycket bättre tyckte jag om Hur man botar en fanatiker - Amos Oz, den israeliska författaren som ofta nämns i samband med Nobelpriset i litteratur. I denna lilla bok presenterar han sitt förslag på lösning i konflikten mellan israeler och palestinier, en som han säger plågsam kompromiss, men på något sätt så självklart.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Israel. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Förra året läste jag en israelisk deckare, inte vardagsmat precis, Utsuddade spår - Dror Mishani (min recension). Mycket bra, denna första bok i en planerad trilogi om kommissarie Avraham Avraham, Avi kallad, den vann faktiskt Svenska Deckarakademins pris för bästa översatta deckare 2013. Författaren är litteraturprofessor med kriminalromaner som specialitet och i september kommer den efterlängtade andra delen på Brombergs, Okänt hot:

En sprängladdning hittas i en väska nära ett daghem i en förort till tel Aviv. Några timmar senare mottar polisen ett hot. Det visar sig bara vara början på något mycket större och mer skrämmande. Kriminalkommissarie Avraham Avraham får uppdraget att leda utredningsarbetet, men han plågas av skuldkänslor från ett tidigare fall där ett barn var inblandat. Han är fast besluten att inte göra om samma misstag.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Israel, som du inte läst, men är nyfiken på.

Etgar Keret är förutom författare även filmregissör som med debuten Jellyfish 2007 vann en Camera dOr i Cannes. Att han jämförs med mina favoriter Franz Kafka och Woody Allen får mig att genast flytta upp honom ett par placeringar på läslistan. När jag läser om hans Plötsligt knackar det på dörren ser jag förresten att amerikanen Nathan Englander står med som översättare, jag har tidigare läst Englanders novellsamling Vad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank (min recension). Så här skrev jag t ex om novellen Systerkullar:

... det blir nedslag på samma plats, på toppen av en höjd någon mil öster om Jerusalem, från 1973, vid fyra olika tillfällen med några års mellanrum, fram till vår tid, en berättelse som kan läsas med djup symbolik, om religion, om politik. Och det är kontroversiellt, beroende på var man har sina sympatier.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Israel.

Israel är ett favoritland när det gäller Eurovision med vinst två år i rad, A-Ba-Ni-Bi - Izhar Cohen & Alphabeta 1978, och Hallelujah - Gali Atari & Milk and Honey 1979. Vinst blev det även för Diva - Dana International 1998. Jag gillade årets bidrag Same Heart - Mei Feingold som tyvärr inte tog sig ända till final. De israeliska bidragen brukar alltid ha med ett par rader/strofer på sitt eget vackra språk, så även här:



Ata shotek, ani shvuya
Mitoch milim notzra dmama

Zman, lakum bli hashash livchor mehadash
Vehashemesh titgale elay
Dam, boer lo nirdam, hakoach be kam
Hahofesh kvar kore li lesham

Mitoch hadmama el avir lenshima
Lo achsir od peima
Zman lakum velivhor shamaim veor
Lo achsir od peima
En favoritfilm från Israel är Footnote av amerikanen Joseph Cedar, från 2011. Om två excentriska professorer, far och son, som trots hög intelligens inte är lika kompetenta när det gäller känslolivet. So what else is new liksom. När pappan får veta att han kommer att belönas med ett mycket prestigefullt pris för sitt arbete blir det konsekvenser och konfrontation.

Citronlunden (2008) av den israeliska regissören Eran Riklis är berättelsen om Salma, en palestinsk änka som måste försvara sin citronodling som ligger precis på gränsen till Västbanken. Problemen börjar när hon blir granne med Israels nye försvarsminister. Träden bedöms som en säkerhetsrisk och man ger order om skövling. En allegori som till och med jag fattade ;)

Nelson, Reeva, Malik, RIP

I veckans bokgeografi reser vi till Sydafrika, ett land som med elva officiella språk nu går vidare mot framtiden efter en vardag med apartheidsystem under åren 1948 - 1994. Helt okomplicerat är det förstås inte, många vita sydafrikaner brottas med samma skuldkänslor som tyskarna efter andra världskriget, medan andra drömmer om livet som det såg ut innan 1994. Diskussioner om och protestaktioner mot apartheid är jag uppvuxen med och vi var alla med och firade Mandelas 70:e födelsedag i direktsändningen från Wembley i London 1988. Och till sist blev han ju faktiskt fri, Mandela.

Eftersom jag är fascinerad av rättegångar i allmänhet och sportvärlden i synnerhet har jag den senaste tiden suttit klistrad vid livesändningarna från Pretoria och Oscar Pistorius rättegång. Upprörda röster anklagar rättsväsendet och polisen för särbehandling och menar att Pistorius som vit och rik blir behandlad på ett helt annat sätt än om han varit svart och fattig. Den paralympiska sprintern, som står åtalad för att ha skjutit ihjäl flickvännen Reeva Steenkamp, sydafrikansk fotomodell, kommer nu i trettio dagar genomgå en rättspsykiatrisk utredning innan dom kan falla. To be continued ...

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Sydafrika eller är skriven av en författare med anknytning dit.

När J M Coetzee 2003 belönades med Nobelpriset blev han den andre sydafrikanske författare som fått priset. Hans Onåd var en stor läsupplevelse, om en vit medelålders universitetsprofessor som när hans förhållande med en ung student avslöjas tvingas lämna sitt jobb. Han flyr till sin dotters gård ute på landet, där förhållandet mellan svarta och vita inte riktigt ser ut som inne i staden. Yttre och inre kamp skildrad med ett fantastiskt språk.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Sydafrika. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Landets store författare André Brink blev i början av 1980-talet min första kontakt med sydafrikansk litteratur, och där gjorde jag genast en djupdykning och läste allt som kom på svenska. Han var en av de första som kritiserade apartheidregimen på afrikaans, de vita förtryckarnas eget språk. En kedja av röster är en mäktig kollektivroman om ett slavuppror i början av 1800-talet, en fascinerande berättarteknik och en gripande historia.

Romanen En torr vit årstid, som har vissa självbiografiska drag, blev 1989 film med bl a Donald Sutherland, Susan Sarandon och Marlon Brando. Jag har inte läst några av André Brinks senare verk, han har skrivit flera historiska romaner som inte lockat mig, men jag ska leta i hans stora produktion och kan säkert hitta något som intresserar.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Sydafrika, som du inte läst, men är nyfiken på.

När Nadine Gordimer fick Nobelpriset 1991 försökte jag läsa men det funkade inte. Nu är jag äldre och kanske lite klokare och vill gärna göra ett nytt försök. Kanske väljer jag någon av alla hennes novellsamlingar. Marlene van Niekerk är en annan sydafrikansk författare jag gärna vill läsa. Jag har sett många fina recensioner om Agaat, bl a har Anna och Bokmania skrivit om denna tegelsten.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Sydafrika.

Hela världen sörjer nu den alldeles för tidigt bortgångne dokumentärfilmaren och journalisten Malik Bendjelloul som med den vackra och gripande Searching for Sugarman visade Sydafrika vägen tillbaka till en av landets stora hjältar, Sixto Rodriguez. Under apartheidtiden inspirerade den amerikanske folkmusikern sydafrikanerna att våga göra motstånd. Filmen har fått en rad priser, bl a en Oscar för bästa dokumentär 2013. En annan Oscarsvinnare är Tsotsi som fick priset för bästa utländska film 2005, baserad på en bok med samma titel av Athol Fugard, sydafrikansk författare, skådespelare och regissör. Om den unge gängledaren som genom att ta ansvar för ett annat liv förändrar sitt eget.

Lite science fiction också, District 9 handlar om rymdvarelser som landat i Johannesburg och hur de sedan behandlas ses som en allegori till apartheidtiden. The Bang Bang Club från 2010 är baserad på en sann historia om en grupp fotografer som i början av 1990-talet samarbetar för att berätta om våldet och orättvisorna i Sydafrika. Mitt minne av filmen består främst av Malin Åkerman och Ryanne Phillippe som sexar sig på ett vackert sätt men det kanske är orättvist ... Ändå lite intressant om historien om några av våra kändaste nyhetsbilder.

Vi åker till Danmark, vi är fria att göra vad vi vill. Vi ska göra vad vi vill i Danmark.

Syttende mai i dag, stort grattis Norge! Men i veckans bokgeografi drar vi till ett dejligt land i söder. Danmark! Inspirerad av Eva-L får jag plötsligt lust att börja läsa på danska, jag undrar om det skulle funka? Som alltid är det friheten att "göra vad jag vill", läsa vad jag vill utan att vara beroende av översättning, som lockar. Kanske ett framtida projekt. Här är i alla fall mina tills vidare svenska svar:

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Danmark eller är skriven av en författare med anknytning dit.

2007 gavs en uppmärksammad "hämndroman" ut på svenska, Den som blinkar är rädd för döden - Knud Romer (min recension). En stark barndomsskildring där författaren, som är väl känd i det danska kulturlivet och dessutom medverkar i Lars von Triers film Idioterna, berättar om sin uppväxt, om föräldrarnas familjer och de mer eller mindre excentriska släktingarna. Om mobbing och förtryck av våra minsta.

I ABC - Ida Jessen (min recension) skildras ett förhållande, dömt att misslyckas. Skarp dialog och minnesvärda karaktärer, den ensamstående mamman Susan och den ensamme karriäristen Joachim som flyttar ihop i Joachims stora lägenhet på ABC-gatan. Det som först känts som en spännande dynamik, med Susan som är slarvig och spontan och bestämd och Joachim som... inte är det, blir en katastrof.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Danmark. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Jag tyckte mycket om Undantaget (min recension), så jag vill gärna läsa Christian Jungersens nya som kommer i augusti. Du försvinner handlar om Fredrik som måste opereras för en stor hjärntumör, en skakande och realistisk roman om den kaotiska värld som uppstår i följderna av en hjärnskada. Christian Jungersens prisbelönade och storsäljande roman väcker många obehagliga frågor, inte minst den om hur långt kärleken kan nå när allt man lärt känna som sitt plötsligt raseras.

Författaren, som numera bor på Malta, har tidigare jobbat som bl a copywriter, manusförfattare och lärare i filmvetenskap. 2012 röstades Du försvinner (Du forsvinder) av biblioteksbesökare och läsare fram som vinnare av Læsernes Bogpris.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Danmark, som du inte läst, men är nyfiken på.

Av Pia Juul har jag tidigare läst novellsamlingen Den gången med hunden (min recension), men jag vill gärna läsa mer. Fler noveller finns i Mitt förfärliga ansikte, berättelser som är på gränsen mellan det smärtsamt allvarliga och det absurda och monstruösa. Det kan nog vara något för mig!

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Danmark.

Eurovision? Danmark är tyvärr lika tråkiga som de flesta andra länder och väljer att sjunga på engelska, de senaste femton åren om jag räknar rätt. Var kan jag lämna in min protest? Har ingen direkt dansk favoritlåt från tävlingen, landet gjorde dessutom ett långt uppehåll under mina mer formbara år på 1970-talet.

Nej, vi går vidare till film och där ser det ljusare ut. Jag har sett mycket bra danskt. 2012 var ett bra år för Mads Mikkelsen, A Royal Affair nominerades till en Oscar för bästa utländska film (förlorade dock till fina Amour) och för Jakten fick han pris som bästa skådespelare i Cannes. Regissören bakom den senare, Thomas Vinterberg, gjorde även den första s k Dogmafilmen, Festen. Ännu ett danskt filmtips är Nattvakten med bl a Nikolaj Coster-Waldau, Sofie Gråbøl, Kim Bodnia, en riktig rysare från 1994 där amerikanarna senare gjorde en sämre remake.

När det gäller teveserier är jag kvar i det förflutna, Matador och Riket, och det är inte mycket som har lyckats fånga mig sedan dess. Broar och brott och mordkommissioner, nej, jag har inte fastnat.

(Lånar inläggets titel från kultlåten Vi åker till Danmark/Klassresan - Jimmy Bölja, Törebodasonen känd från 100 höjdare)

Soluppgångens land

Tyvärr ingen tysk torsdag den här veckan, men väl en japansk fredag. Eftersom Anna snart drar till Asien vill Linda tillägna henne veckans bokgeografi. Lite japanskt har jag allt fått i mig, och då menar jag inte bara misosoppa och sushi, som jag f ö älskar.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Japan eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Först och främst Fågeln som vrider upp världen - Haruki Murakami, jag läste tillsammans med Bokcirkeln i P1 och var tacksam för deras stöd! Härligt surrealistisk och tankeväckande läsning, där dröm, verklighet och mardröm flyter ihop i en magisk historia. Jag har skrivit en rad inlägg om min läsupplevelse, med början med det första inlägget här. Sedan har det inte blivit mer Murakami, men jag kan tänka mig t ex Elefanten som gick upp i rök, noveller som utspelar sig i vardagens välbekanta miljöer, men de realistiska kulisserna av villaförorter, bakgator och kontorslandskap ruvar på surrealistiska hemligheter.

En annan novellsamling är Kvällens lagar - Mary Yukari Waters (min recension) med elva berättelser på temat "västerländsk påverkan på det japanska samhället under och efter andra världskriget fram till nutid". Många exempel på hur traditionell japansk kultur försvinner till förmån för västerländska seder och bruk, som alltid en balansgång för att skapa ett mångkulturellt samhälle. Författaren föddes i Kyoto, Japan med japansk mor, fadern var amerikan med irländska rötter, och flyttade som nioåring till USA.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Japan. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Efter att ha läst Det nakna ögat (min recension), en stämningsfull och originell berättelse om en ung vietnamesisk kvinna som blir besatt av den franska skådespelerskan Catherine Deneuve, vill jag gärna läsa mer av Yoko Tawada. Kanske väljer jag nya romanen Etüden im Schnee, om Knut, världens kändaste isbjörn som föddes på Berlins Zoo. Författaren är född i Japan men flyttade till Tyskland i början av 80-talet och skriver nu på båda sina språk, japanska och tyska, romaner, essäer och diktsamlingar. Har bl a belönats med Goethemedaljen, ett pris som varje år delas ut av Goetheinstitutet till icke-tyskar för insatser i dess anda.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Japan, som du inte läst, men är nyfiken på.

Det får så klart bli Vi kom över havet - Julie Otsuka, om de japanska kvinnor som kom till Kalifornien som postorderbrudar på 1920-talet - från den mödosamma båtresan fram till den dag i december 1941 då de tillsammans med sina familjer pekas ut som förrädare. Otsuka är född och uppvuxen i Kalifornien, med japanska föräldrar. I år kommer även När kejsaren var gudomlig på svenska, debutromanen som skildrar hur livet förändrades för Kaliforniens japanska befolkning efter attacken mot Pearl Harbor, med trakasserier och interneringsläger.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Japan.

Förutom klassiska Akira Kurosawa är japansk film främst skräck för mig, som Ringu/The Ring, Grudge, One Missed Call, filmer/filmserier med mystiska telefonsamtal, livsfarliga videofilmer och läskiga spökflickor. Jag har också sett en del animerade långfilmer, som Min granne Totoro och Spirited Away, och actionfilmer som blodiga Battle Royale (2000), baserad på en roman med samma namn. Japan styr här sina oregerliga ungdomar med hjälp av ett statligt program som kallas Battle Royale. De förs till en öde ö där de får veta att de måste döda varandra, med slumpmässigt utvalda vapen, för att själva överleva. Lite Hunger Games, lite Flugornas herre, med maskingevär och lite för mycket tonårskärlek för min smak.

Jiro Dreams of Sushi är en amerikansk dokumentär om den japanska sushikocken Jiro Ono, äldst i världen med att ha tre stjärnor i Guide Michelin. Hans enkla restaurang har endast 10 sittplatser, men dit vallfärdar matälskare från hela världen. Intressant och aptitretande, men även en mycket gripande historia.

Tematrio - Kulturgrejer

Jag är en äkta kulturtant, gärna med prefixet pop-, vilket eventuellt märks här i bloggen och i veckans tematrio: Berätta om tre kulturella aktiviteter (definiera själva) ni gärna ägnar er åt!

1. Böcker och litteratur måste få vara med på listan, jag läser det mesta från chick lit och feel bad-litteratur till Nobelpristagare och en och annan thriller. Författarsamtal kan vara kul, i alla fall om författaren heter Håkan Nesser! Den stora bokmässan i Göteborg har jag vuxit ifrån, eller möjligen tvärtom, jag trivs bättre med boksamtal i det mindre formatet. Som under bokresan, vilken ljuvlig läslyx! Där fick jag också smak för att bokcirkla, kanske skulle jag försöka leta rätt på någon lämplig bokcirkel här på hemmaplan också.

2. I Lindas bokgeografi har jag kastat mig över tillfället att prata film, jag ser gärna lite "smalare" film på min stads trevliga filmstudio, men kan även fläska på med amerikanska blockbusters. Stockholms filmfestival har blivit en höjdpunkt, synd bara att jag på grund av avståndet inte kan hänga på precis alla medlemsvisningar. Last Stop Fruitvale Station blev t ex min favorit under förra årets festival. Jag gillar mycket att se film i de här sammanhangen där publiken för det mesta förstår att en ska vara tyst under visningen!


3. Musik är en annan passion, det blir förstås en hel del annat än Eurovision även om våren präglas främst av denna underbart glittriga och helt oförutsägbara musiktävling. Musik och språk, perfekt kombination. Sluta sjunga på engelska, hör ni! Tyvärr kan jag inte spela något instrument men sjunger fortfarande med i det mesta, hellre än bra. Rötterna har jag i britpop, vidare till indiepop och -rock, men fortfarande är Everybody - Backstreet Boys låten jag önskar i olika sammanhang. Boy Bands 4-ever.

Molto bene, Italia

Sì, min italienska är mycket begränsad men när veckans resa går till Italien hänger jag gärna på till detta fina turistland. Det är rätt tunt med Italien i den här bloggen, men jag har så klart konsumerat en hel del pizza ... eh, kultur ändå.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Italien eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Om stora ämnen som dödshjälp och adoption handlar kortromanen Själamakerskan - Michela Murgia, författarens debut, som utspelar sig på Sardinien. Den äldre och välbärgade Tzia Bonaria adopterar lilla Maria som till en början inte alls förstår varför hennes adoptivmamma måste smyga ut på nätterna ibland. Och det konstiga är att det alltid är någon i den lilla byn som har dött nästa dag ... Jag gillade själva storyn, upplägget, men det var ändå något som inte gjorde mig lika begeistrad som jag vet många andra blivit.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Italien. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Antonio Tabucchi var en författare som ofta nämndes i samband med Nobelpriset, dessvärre gick han bort 2012, utan något Nobelpris. Påstår Pereira (min recension) är väl hans kändaste verk, ännu en bok som utspelar sig 1938 (se Hägring 38), fast i Lissabon. Änkemannen Pereira arbetar som journalist på en dagstidning där han skriver nekrologer över berömda författare. Han lever ett enkelt och inrutat liv och ser ingen anledning att ändra på den saken. Men så blir han en dag plötsligt medveten om hur världen ser ut utanför hans egen lilla kulturredaktion. Boken har även blivit film med Marcello Mastroianni i huvudrollen.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Italien, som du inte läst, men är nyfiken på.

Stål - Silvia Avallone har många bokbloggare skrivit positiva recensioner om, så den vill jag gärna ta en titt på. Om vänskapen mellan två 13-åriga flickor i en mansdominerad värld. Den har också blivit film som dock verkar ha fått ett ganska svalt mottagande.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Italien.

Om jag vill! Marco Mengoni! L'Essenziale! Italien har tack och lov återvänt till Eurovision efter att ha gjort ett uppehåll på alldeles för många år. Denna smäktande ballad på italienska slutade på sjunde plats, men borde förstås ha kommit högre upp. Italien har faktiskt bara vunnit tävlingen två gånger, senast med Insieme 1990. Annars minns jag nog mest bidraget från 1987, Gente di mare - Umberto Tozzi och Raf. I år representeras Italien av Emma Marrone med poppiga La mia città.

Lite film också. Jag hoppar över klassikerna och väljer några lite nyare titlar. I år vann La grande bellezza (Den stora skönheten), regissör Paolo Sorrentino, en Oscar för bästa utländska film, jag har inte sett den än men lär väl göra det i något sammanhang. I ett av dessa sammanhang har jag tidigare sett den dramatiska Terraferma (2011), som utspelar sig på en liten ö i närheten av Sicilien. Vackra scener och immigrantproblematik, ganska perfekt - om det inte varit för Filippo!

I ett annat sammanhang som heter Stockholms Filmfestival såg vi härligt mystiska Yuri Esposito, om en man som föddes fullt frisk, men under sitt liv har blivit världens långsammaste människa som rör sig i ständig slowmotion. När han ska bli pappa går Yuri med på en experimentell behandling för att bli normal. Det skulle han kanske inte ha gjort ... Sista kyssen från 2001 är en ganska unken dramakomedi om ett gäng thirty something, som försöker förstå sig på livet och kärleken. Gott om passionerade utbrott åt ena eller andra hållet! Regissören Gabriele Muccino har också gjort Seven Pounds med bl a Will Smith och senast värdelösa Playing for Keeps med bl a Gerhard Butler och Uma Thurman.

Back in the ... Россия

Intressant val av land den här veckan! Linda fortsätter på den aktuella konfliktlinjen, förra veckan berättade vi bokbloggare om våra kulturintryck från Afghanistan, nu Ryssland.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Ryssland eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Fästmön - Anton Tjechov och En dåres anteckningar - Nikolaj Gogol är två av böckerna som ingår i Novellix fyra med ryska klassiker, båda två finns att låna snabbt och smidigt på e-lib. Fina klassiker, men en lite aktuellare bok är Mannen utan ansikte - Masha Gessen, rysk journalist som kartlagt den före detta KGB-agenten Vladimir Putins väg till makten i Ryssland.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Ryssland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

2000 läste jag en rysk deckardrottning, De som dör först - Alexandra Marinina (min recension), författare och kriminolog med överstelöjtnants grad inom polisen som skriver om Anastasia Kamenskaja, kriminalkommissarie i Moskva. Hon lanserades som "den största litterära exporten sedan Tolstoj" och en av de kvinnor som hade störst samhällsinflytande i landet. Bäst gillade jag att läsa om vardagslivet i Ryssland, om de sociala klyftorna med ekonomisk brottslighet, korruption och maffia på ena sidan och myndigheter med knappa resurser och de vanliga människorna på den andra. Det skulle vara intressant att veta hur hon skildrar landet i dag!

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Ryssland, som du inte läst, men är nyfiken på.

Hanna tipsar om Allahs svarta änkor - Julia Juzik, en ukrainsk journalist bosatt i Moskva, som skriver om kvinnliga självmordsterrorister i Tjetjenien och vad som får dem att begå dessa fruktansvärda brott. Tydligen en bok som bränts på Putins bokbål, bara det kan ju vara en anledning att läsa.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Ryssland.

Jag återvänder till ett av mina käraste ämnen - Eurovision! Vem kan t ex - hur gärna man än vill - glömma de ryska gummorna från 2012, med Party for Everybody? I den nationella tävlingen slog de ut en av mina favoriter, Dima Bilan, som tidigare tävlat med Never Let You Go och Believe, kanske Eurovisions bästa nummer någonsin. Den fantastiske konståkaren Jevgenij Plusjenko var med på scen och bidrog säkert till segern 2008. Eftersom Dima Bilan är bisexuell kommer han antagligen inte få tävla igen på ett tag ...

Den senaste tiden har en del dokumentärer om Vladimir Putin kommit i min väg, t ex I Putin - A Portrait, Tsarens återkomst och Putins vinter-OS. Intressant, och inte så lite skrämmande om tillståndet i landet just nu.

Om en är intresserad av Leo Tolstoj, med bl a Anna Karenina och Krig och fred, vill en kanske se filmen The Last Station, baserad på en biografisk roman med samma namn, om de sista månaderna i författarens liv, med bl a Christopher Plummer, Helen Mirren, James McAvoy). Det ville jag, men filmen är tyvärr ingen höjdare. Rysk film ska jag försöka få upp ögonen för, jag kan i princip ingenting. Tips?

Ett land i förändring

Kanske med anledning av det tragiska mordet på SR:s mångårige medarbetare och Asienkorrespondent Nils Horner i Kabul väljer Linda i sin bokgeografi denna vecka Afghanistan, ett land i förändring, enligt Radiohjälpens kortfilm på svtplay. Talibanstyret störtades 2001 men de senaste åren har våldsattackerna trappats upp igen, framför allt mot utlänningar. Afghanska flickor går i skolan, kvinnorna arbetar utanför hemmet och sitter i parlamentet. 2014 är ett viktigt år i Afghanistan, svensk militär och NATO-styrkorna kommer efter tolv års närvaro lämna landet och i april är det presidentval igen, förhoppningsvis både fredligt och demokratiskt.

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Afghanistan eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Det tystade skriket - Ana Tortajada (min recension) är en reportagebok av en spansk journalist som sommaren 2000 reste till Pakistan och Afghanistan för att kartlägga kvinnornas och barnens situation i flyktinglägren. Om modiga och initiativrika människor som med dödsförakt bildar underjordiska nätverk och olika motståndsorganisationer i en fruktansvärd verklighet.

Åsne Seierstad skrev en uppmärksammad dokumentärroman om Bokhandlaren i Kabul (min recension) och ungefär samtidigt läste jag även Mitt förbjudna ansikte - Latifa (min recension), en ung kvinna som under pseudonym berättar om hur hon tillsammans med sin mor läkaren bedrev hemlig sjukvårdsmottagning och underjordisk skola hemma i lägenheten i Kabul.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Afghanistan. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Khaled Hosseini, med Flyga drake och Tusen strålande solar, är nog den författare som de flesta känner till, en amerikansk-afghansk författare född i Kabul, bosatt i USA sedan femtonårsåldern. Och bergen svarade är hans tredje roman, ännu oläst av mig. Flyga drake blev också film.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Afghanistan, som du inte läst, men är nyfiken på.

The Wasted Vigil - Nadeem Aslam fanns med i en tidigare utmaning, Tre på tre: Asien, den blev tyvärr aldrig läst men står kvar och väntar i hyllan. Om en engelsk änkling och en rysk kvinna som träffas i Afghanistan, om kärlek under krig och konflikt men även om landets historia.

Dessutom är jag nyfiken på Atiq Rahimi, tre av hans böcker finns översatta till svenska: Tålamodets sten (se även nedan!), Satans Dostojevskij samt Jord och aska.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Afghanistan.

En vacker djupröd afghansk matta skulle jag inte säga nej till ... Annars är väl kriget alltid närvarande när vi tänker på Afghanistan. Många amerikanska filmer utspelar sig i ett verkligt eller fiktivt Afghanistan, det kan handla om hemvändande soldater som i Brothers (med bl a Jake Gyllenhaal, Toby Maguire, Natalie Portman, efter det danska originalet av Susanne Bier, som jag tyvärr inte sett) eller som i Zero Dark Thirty (med bl a Jessica Chastain, Kyle Chandler, Chris Pratt) om USA:s jakt på Usama bin Ladin.

En helt annan film är Tålamodets sten, Afghanistans Oscarsbidrag till bästa utländska film 2012, efter boken med samma namn av Atiq Rahimi. En slags modern Tusen och en natt, där en kvinna berättar eller kanske lever om sitt liv, något som får helt oväntade följder.

Wir fahren nach!

Fössta tossdan i mass! Smålands nationaldag! För att fira den här veckan har Linda valt Tyskland! Jag ska försöka hålla inne med mina utropstecken! Sedan jag 2007 inledde mitt tyska läsprojekt (en bok på tyska i månaden) har min kulturkonsumtion förändrats. Jag läser inte bara tyskspråkiga böcker, jag ser tysk film, lyssnar på tysk radio och tyska poddar, tittar på tysk teve (ZDF och ARD är heta tips), läser tyska tidningar ... Det mesta via internet och olika appar.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Tyskland eller är skriven av en författare med anknytning dit.

En bok? Flera böcker? Under rubriken ovan, Månadens tyska, finns recensioner och inlägg som rör mitt läsprojekt, hur mycket som helst nästan. Nu väljer jag att berätta om en kärlek som tog slut. För jo, Josef Maria Stachelmann, historieprofessor i Hamburg, specialiserad på nazitiden, vann mitt hjärta i kriminalromanen Mann ohne Makel - Christian von Ditfurth (min recension), men vår kärlek höll alltså inte. I den fjärde boken, Lüge eines Lebens (min recension) blev jag arg och trött på denne gubbsjukling. Han har inte direkt knackat på min dörr sedan dess, men jag vet att det finns ett femte och sjätte äventyr i serien. Tyvärr för honom har jag många nya fräschingar på gång i stället.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Tyskland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Jag plockar två goda russin ur den stora tyska kakan, först Karen Duve som debuterade med den fina novellen Im tiefen Schnee ein stilles Heim, från novellsamlingen Keine Ahnung (min recension). Hennes senaste bok, Grimmm, läste jag under mitt förra läsmaraton, blev inte helt förtjust men det fanns ändå en del jag gillade med den. Precis som Jonathan Safran Foer med Äta djur började Karen Duve intressera sig för vad vi egentligen äter och skrev Anständig Essen, en skildring av ett årslångt experiment då hon uteslutande åt och använde ekologiska produkter (min recension). Intressant!

Daniel Kehlmann är en annan favorit, den tysk-österrikiske författaren som slog igenom stort med Die Vermessung der Welt (min recension), numera också film. Senast läste jag F, som nominerades till det tyska bokpriset, en roman om tre bröder och en frånvarande pappa, F som i fantasi, familj, frågor, fruktan, frid, frustration, falskhet, förfalskning, finanskris, frosseri ... Och så kunde jag hitta en liten men dock en koppling till en av hans tidigare böcker, Ich und Kaminski (min recension). Eftersom det enligt Kehlmann är dödligt för en konstnär att upprepa sig ska det bli spännande att se vad som kommer härnäst.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Tyskland, som du inte läst, men är nyfiken på.

Två böcker av Judith Schalansky är översatta till svenska, Giraffens hals och Atlas över avlägsna öar, och bokbloggarna har i sin visdom uppmärksammat mig på dem. De handlar om Östtyskland, naturvetenskap och darwinism respektive kartböcker så det är egentligen obegripligt att jag inte har läst dem tidigare.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Tyskland.

Jag har skrivit om tysk film flera gånger, t ex Lore, Barbara och Elementarteilchen, Die Fälscher. Andra bra är Die Welle - baserad på ett skolexperiment i Kalifornien, Das Leben der Anderen (De andras liv) - vann Oscar för bästa utländska film 2007, Das Wunder von Bern - fotboll och andra världskriget, Der Untergang - om Hitlers uppgång och fall, Wer wenn nicht wir (Motståndets tid) - om revolutionära i 60-talets Västtykland. Varning dock för Baader Mainhof (utan Komplex). Och Högläsaren.

Tyskland och Eurovision då? Finns det något land som kan mäta sig med Sverige när det gäller schlagerhysteri (ordet schlager kommer f ö från tyskan, "något som slår", en hitlåt) är det Tyskland. I år avgörs finalen den 13 mars, sju etablerade artister sjunger två låtar var plus ett wild card som fått kvalificera sig genom att skicka in en video. Tyvärr för en språknörd är de flesta bidragen på engelska, en riktigt trist trend i hela tävlingen.

Isa Genzken

Thomas Ruff

De "tyska glasögonen" sitter oftast på näsan, som när jag var på Moderna Museet i Stockholm nyligen, då kikade jag lite extra på de tyska konstnärerna.

I utställningen Dansmaskiner – från Léger till Kraftwerk var en sal ägnad tyska Kraftwerks 3-D-installation 1 2 3 4 5 6 7 8 och jag fick också se Iza Genzkens skulpturer, här Oil XII, och Thomas Ruffs foto jpeg td02.


Andra som läser och pratar tyskspråkig litteratur i dag:

Ingrid - vänder blicken mot öster
mimmimarie - har läst tysk surrealism
Feministbiblioteket - skriver om Christa Wolf och en bokgeografi

Canada, o, Canada

Kanada, åh, Kanada. #hardtotrashtalkCanada, ett land som har skapat Ryan Gosling ... Efter OS-finalen i hockey inleddes ett kärleksförhållande på twitter där kanadensare och svenskar turades om att smickra varandra under denna hashtag. Ganska sött. Kanada, av någon anledning ett favoritland trots att jag aldrig har varit där. Kanske för att jag tror att det är ganska likt Sverige!

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Kanada eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Giles Blunts kriminalromaner om kriminalinspektör John Cardinal och kollegan Lisa Delorme utspelar sig i Algonquin Bay i norra Kanada, jag har läst tre av böckerna: Fruset offer (min recension), En stilla storm (min recension) samt Schamanen (min recension). Jag tror att det finns ytterligare tre senare delar i serien, som också översatts till svenska. När jag läser mina tidigare recensioner påminns jag om att jag retat mig på översättningarna (surprise ...) men minns också att jag uppskattat miljöskildringarna. Så här skrev jag t ex om Fruset offer:

Plus för Fargo-känslan, med bitande vindar och snöiga vidder och bistra invånare i den lilla (nåja, runt sextiotusen pers) kanadensiska staden, med indianreservat och ridande poliser som exotisk krydda på anrättningen.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Kanada. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Åh! Alice Munro eller Margaret Atwood, Yann Martel eller Michael Ondaatje eller Douglas Coupland eller Kim Thúy ... Men jag väljer Carol Shields. I ett tidigare inlägg nämnde jag favoriter som Mary Swann, Stendagböckerna och Om inte (min recension), jag har också läst och tyckt om Kärlekens republik och Larrys gäster. Shields skrev också en del noveller, dramatik och dikter som jag inte känner till, men det går ju alltid att åtgärda. Tyvärr gick Carol Shields bort i bröstcancer 2003, 68 år gammal.

"En eller flera författare ..." Jag passar på att också tipsa om Ann-Marie MacDonald, jag har läst två fantastiskt bra böcker av denna kanadensiska författare: På dina bara knän, en uppslukande släktsaga (min recension) samt Fågelvägen (min recension), ett gripande familjedrama. Jag hoppas på fler romaner från MacDonald som nu verkar ägna sig åt dramatik mest.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Kanada, som du inte läst, men är nyfiken på.

Jag har så klart läst Margaret Atwood tidigare men jag är väldigt nyfiken på den avslutande delen av hennes postapokalyptiska trilogi, med Oryx & Crake och The Year of the Flood, med titeln MaddAddam. För att få in den rätta känslan har jag funderat på att läsa om de två första böckerna och det är väl därför jag inte har kommit i gång än. Läser sällan om böcker även om jag kan tänka mig att göra ett undantag för i det här fallet.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Kanada.

Inte jättemycket annan kultur än film känner jag till, regissörer t ex. Sarah Polley, som i början av sin karriär spelade Sara i Road to Avonlea, har gjort fina filmer som Take This Walz och Stories We Tell, Jason Reitman står för ett par andra favoriter - Juno, Young Adult, Jeff Who Lives at Home m fl. Här skrev jag lite om ett annat av hans projekt.

Mer film? Den stämningsfulla och surrealistiska Enemy (baserad på José Saramagos Dubbelgångaren) med bl a Jake Gyllenhaal och Melanie Laurent, regi kanadensaren Denis Villeneuve, är inspelad i Toronto i kvarter med otrolig arkitektur. Mycket snyggt!

Bokland Finland

Efter Frankrike tar vi oss an Finland i Lindas bokgeografi, ett land jag inte läst särskilt mycket från och inte ens besökt! Mycket inspirerande dock, jag ser fram emot många tips på bra böcker och annan kultur.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Finland eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Hägring 38 - Kjell Westö, finlandssvensk författare, är i år en av de nominerade titlarna till Sveriges Radios Romanpris och därför hamnade den i min läshög (min recension). Boken utspelar sig i Helsingfors just 1938, innan krigsutbrottet, och är en av de där böckerna där jag skulle ha velat påverka intrigen. "Koncentrera dig på Matilda Wiik, glöm gubbarna, utveckla historien om Miljafröken, det kommer bli fantastiskt", skulle jag ha velat säga till Kjell Westö. Men det kunde jag ju inte och därför tyckte jag bara boken var ganska bra.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Finland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Som sagt, inte så mycket att välja på här ... Jag läste t ex Snöjungfrun - Leena Lehtolainen (min recension) och gav den ett [-] i betyg, inget för mig alltså så det blev inte fler titlar i serien om polisinspektör Maria Kallio. Nu läser jag hos Linda att förlaget lade ner den svenska utgivningen så det var väl inte bara jag då. Sedan provade jag med Löpgravsvägen - Kari Hotakainen (min recension) men den var jag inte heller riktigt nöjd med. För att inte tala om Arto Paasilinna ...

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Finland, som du inte läst, men är nyfiken på.

Sofi Oksanen står för närvarande högst upp på min lista över finländska författare jag vill läsa. Kanske väljer jag att börja med debuten Stalins kossor, om esterna som under Stalins tid deporterades till Sibirien. Eftersom det inte fanns några kor i Sibirien kallade de istället getterna Stalins kor. Titeln är samtidigt en metafor för dagens anorektiska, ofruktbara kvinnoideal.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Finland.

Jag börjar med musik, närmare bestämt Eurovision. Det brukar tyvärr inte gå så bra där, Finland? Jag gillade det finlandssvenska bidraget från 2012, När jag blundar - Pernilla Karlsson. I år representeras Finland av poppiga Something Better - Soft Engine.

Illustratören Olof Landström är född i Finland 1943 men flyttade som tonåring till Sverige. Fina illustrationer till bl a Barbro Lindgren, Ulf Stark, Tomas och Jujja Wieslander, men också egna böcker och tv-produktioner. Kalles klätterträd! Magister Flykt! Helene Schjerfbeck, Viola Gråsten, Alvar Aalto ... Och som HV 71-fan är jag evigt tacksam för hockeyimporten; Laine, Voutilainen, Ruotanen, Puistola, Keskinen, Sahlstedt, Rajala, Salmela ...

Filmkanaler jag har tillgång till visar mycket nordiskt, främst norskt och danskt, medan finskt är svårare att hitta. Några lite nyare filmer är Då natten faller (alternativ titel Hush, 2012), en snygg thriller om ett ungt par där hon ber honom om hjälp att döda sin pappa, och Vuonna 85 (2013) en grabbig komedi om ett kompisgäng som vägrar växa upp.

Moi, moi, i morgon är det Tyskland som gäller!

Frankrike, je ne comprends pas!

Jag försöker då och då, men med risk för att reta upp alla frankofiler i bokbloggarvärlden (och de är många!), Frankrike, jag förstår mig inte riktigt på dig och din så kallade frukost. Någon sa att jag är alldeles för mycket german och det ligger ju en del i det ... Men Linda Odén drar i gång en bokgeografi, första landet ut är just Frankrike och jag är själv lite nyfiken på vad jag har att komma med.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Frankrike eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Förlaget Sekwa har gjort en stor insats för att höja min kvot av franska böcker. Visst hände det ibland att jag snubblade över en bok översatt från franska, men särskilt ofta var det inte. Den blå cykeln - Régine Deforges var nog en av de första jag läste (på svenska 1984), om motståndsrörelsen och unga Léas liv under den tyska ockupationen. Från just Sekwa är en favorit Viviane Élisabeth Fauville - Julia Deck (min recension), en intensiv thriller, välskriven och mycket fascinerande.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Frankrike. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Bodil Malmsten bodde i många år i Frankrike, först i Finistère och sedan ... i en annan stad. Om det kan man läsa i hennes många böcker och också i bloggen Finistère. Hennes loggböcker tycker jag har varit lite ojämna men de är ändå moderna klassiker. Snart vill jag läsa den senaste med den fantastiska titeln Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Frankrike, som du inte läst, men är nyfiken på.

Det är så mycket jag inte har läst, men främst siktar jag in mig på Feministbibliotekets lista Kvinnor i världen, t ex Förbjuden betraktelse - Nina Bouraoui som Hanna skriver om här, om kvinnors situation i Algeriet.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Frankrike.

Jag har varit i landet ett par gånger (även om det var ett tag sedan nu), har läst franska i ett par år (även om det var ett tag sedan nu) och försöker ha lite koll på detta tongivande kulturland. Jag ser mycket film och några har varit usla (ja, jag tittar t ex på dig, Ministern!) men det finns så klart guldkorn också:

• Amour är en av de bästa filmer jag sett
• jag har tidigare skrivit om Bakom stängda dörrar
• solrosorna i Le Bonheur från 1965 är oförglömliga
• Polisse är hård vardagsrealism om utsatta barn

Som eurovisionfan håller jag alltid ett extra öga på Frankrikes bidrag. Jag älskade Amaury Vassili som 2011 sjöng Sognu på korsikanska, förra året var Amandine Bourgeois ovanligt bra med L'enfer et moi.

Och franska konstnärer! Monet, Matisse, Picasso, Gauguin, Degas ...

Puh, i morgon återgår vi till ordningen igen med Tysk torsdag!