Skriver om sånt som händer i litteraturens underbara värld.
Mycket om tyskspråkig litteratur. Och ibland en del annat också.
torsdag, januari 24, 2013
Tematrio: Vinter samt en bokvinst
1. Fröken Smillas känsla för snö – Peter Høeg är en gammal favorit. Grönländska Smilla, bosatt i Köpenhamn, får ett mysterium på halsen. Grannpojken Esajas halkar ner från taket och dör. Det är ingen olyckshändelse, menar Smilla och forskar vidare i fallet. Gillar språket och stämningen, och starka, coola Smilla förstås.
2. Iskallt spår - Stephen Booth, en av mina favoriter i serien om poliserna Ben Cooper och Diane Fry, den tredje boken närmare bestämt, då allt var frid och fröjd och jag tyckte att Booth var underbar ... Det är vinter och kallt och snöigt i nationalparken Peak District, när man under vingen på ett gammalt flygplansvrak hittar ett dött spädbarnslik. Fram ur snön krafsar man mörka hemligheter ... Min recension.
3. Snömannen - Jo Nesbø. Boken som lyckades ge mig samma rysningar av snögubbar som en del får av clowner. En kvinna försvinner spårlöst från sitt hem i Olso och någon okänd person bygger en snögubbe i hennes trädgård. Ett anonymt brev till kriminalkommissarie Harry Hole från någon som kallar sig Snömannen leder in på ett snårigt spår, när han upptäcker att gifta kvinnor under flera år har försvunnit i samband med det första snöfallet. Brr! Min recension.
onsdag, februari 29, 2012
Bokhyllerunda - B
Borta med vinden - Margaret Mitchell, en riktig klassiker i både bok- och filmform.
Babes i Beijing - Rachel DeWoskin, en dokumentär reseskildring om författarens egna upplevelser i Kina. Min recension.
Blindspel -Stephen Booth, den fjärde boken i serien om Diane Fry och Ben Cooper. Min recension.
Blaue Wunder - Ildikó von Kürthy, tysk chick lit. Jag minns faktiskt inte vad den handlade om men det var nog något chicklittigt :)
Boktjuven - Markus Zusak, en bok som det däremot är omöjligt att glömma! Vackert och gripande, sorgligt och spännande om boktjuven Liesel i andra världskrigets Tyskland.
Bendoktorns dotter - Amy Tan. Kinesisk kulturkrock i USA. Min recension.
måndag, februari 13, 2012
Tematrio - oväntat ogilla
1. Paul Auster måste hamna allra högst upp på den listan, jag fick faktiskt kämpa för att ta mig igenom hans senaste Sunset Park. Efter Invisible och Man in the Dark hade jag kanske inte längre några jättehöga förväntningar, men jag är ändå förvånad - och besviken - över hur författarskapet har utvecklats och hur oväntat lite jag gillar det.
2. Kerstin Ekman, precis som för Lyran. Jag har prövat ett antal böcker av Ekman, men inte läst ut särskilt många av dem vilket känns nästan hädiskt. Så kanske ska jag ändå göra ännu ett försök med Mordets praktik ...?
3. Efter att ha skrivit upp Unni Lindell och Stephen Booth i över ett decennium kändes det väldigt oväntat att helt ändra uppfattning om deras böcker, som jag skrivit om tidigare, När gamla hjältar dör. Möjligen är det ett fall av "det är inte du, det är jag", för min toleransnivå för deckare/krimis har helt klart sjunkit med åren.
tisdag, januari 03, 2012
När gamla hjältar dör
Tack och lov finns det många andra böcker att läsa!
torsdag, december 17, 2009
Bokfrågornas ABC: D
Ruth Rendell/Barbara Vine är min favoritförfattare förstås!
Stephen Booth skriver deckare som utspelar sig i Peak District i norra England och jag utnämner härmed poliserna Ben Cooper och Diane Fry – i mycket tuff konkurrens – till mina favoritpersoner i deckarvärlden. Svart som synden är den åttonde boken i serien och den senaste jag läste. Del nio, Sista samtalet, kom för några veckor sedan, som vanligt på Minotaur.
2. Jag är ingen storläsare av drama, men det händer. Främst var det under mina litteraturstudier som jag fick i mig en del. Vilken är din favoritpjäs? Har du läst eller sett den, eller kanske både och?
Jag måste ju svara något av Shakespeare, men har svårt att välja. Filmatiseringarna av Much Ado About Nothing och Hamlet är favoriter, kanske främst pga Kenneth Branagh… Och Romeo och Julia – läst och sett ett antal gånger.
3. D som i dumburk. Böcker blir inte sällan tv-serier. Vilken är din favoritserie med en litterär förlaga?
Hmm … får kanske återkomma här.
4. Det är redan december. Berätta om en bok som utspelar sig i december eller i alla fall på vintern.
I Johan Theorins Nattfåk är vintern högst närvarande, snöstormens bitande vindar riktigt svider i kinderna under läsningen. Iskalla kårar av flera anledningar.
onsdag, juli 01, 2009
Krim-alfabetet: J
Jungfrudansen har jag redan skrivit en del om. At length! kanske någon utbrister nu… Men jag hittar inte mycket annat på J, så det får bli den igen. Och den är bra.
Författare: P D James
Nej, det går inte att hoppa över baronessan James of Holland Park, även om jag blev riktigt besviken på den senaste boken, Patienten. Men P D är ändå alltid P D och böckerna om Dalgliesh är underbara. Jag tycker att det har hållit bra fram till I mördarens rum och även Fyren, men nu är jag lite orolig för Phyllis Dorothy, på flera sätt.
Vill läsa: Das Jesus Video – Andreas Eschbach
Den här verkar så knasig att den kanske kan vara bra. Vid en arkeologisk utgrävning i Israel hittas skelettet av en man som dog för tvåtusen år sedan. Omständigheterna gör att man tror att mannen är en tidsresenär som kan ha fångat Jesus på video! Beskrivs som en technothriller och har filmatiserats.
söndag, maj 17, 2009
Lilla hjärtat
LILLA HJÄRTAT
Kriminalroman – Bra Böcker
[0]
En krimi kan nog inte bli mycket mer lockande för mig, än en som beskrivs som ”Morden i Midsomer möter Alfred Hitchcock”. Engelsk landsbygdsidyll i kombination med iskall thrillerstämning, är det verkligen vad som väntar i Lilla hjärtat? Jo då, detta är en spännande kriminalroman/psykologisk thriller som mycket riktigt utspelar sig någonstans i England.
Alice åker som relativt nyförlöst mycket motvilligt iväg för koppla av på ett spa i några timmar, en present från snälla svärmor. Som på nålar väntar hon där tills hon äntligen kan få åka hem till det lilla underverket, dottern Florence, igen. Men hemma väntar mardrömmen – i Florences säng ligger helt oväntat ett annat barn. Maken David fattar ingenting, visst är det deras dotter Florence! Har hustrun blivit galen, förlossningsdepression eller vad? Men Alice är säker på sin sak och kontaktar polisen, inte så populärt, ska det snart visa sig...
Till min glädje lånar Lilla hjärtat drag av två favoriter: Daphne du Mauriers (och Hitchcocks) Rebecca samt den psykologiska thrillern Gasljus med Ingrid Bergman. Som andra inspirationskällor nämner Hannah bl a Ruth Rendell och Agatha Christie, men jag misstänker att hon även har läst en del Stephen Booth. Jag kan nämligen inte låta bli att jämföra den blyge och rättrådige kriminalassistenten Simon Waterhouse och hans kvinnliga chef, den tuffa Charlie Zalier, med Booths Ben och Diane. Sophie Hannah har tidigare skrivit poesi och barnböcker, men nu är fler böcker om Simon och Charlie att vänta. Jag läser gärna.
torsdag, maj 07, 2009
Krim-alfabetet: B
Böckerna om kriminalkommissarie Claes Claesson och läkaren Veronika Lundborg tillhör mina favoriter och jag har följt med i serien sedan första boken, Sista jouren. Blocket är ett annat namn på universitetssjukhuset i Lund, där Veronikas dotter, Cecilia, bor för att plugga. Sent en kväll blir Cecilia överfallen och nedslagen, med allvarliga skallskador till följd. Och när en av Cecilias tidigare rumskamrater hittas död i sin lägenhet i Lund, misstänker polisen genast ett samband. (Tröstaren är f ö den senaste boken i serien och när jag kollar författarens hemsida efter ev nya titlar, hittar jag i stället en historisk roman, Sigrids hemlighet. Ny karriär på gång?)
Författare: Stephen Booth
Jamen, självklart. Svart som synden heter den senaste boken i serien om Fry och Cooper. Den som av någon anledning har missat allt jag har skrivit om dessa poliser tidigare kan ta en titt här. Bok nr 9 heter The Kill Call och kommer på svenska i november med titeln Sista samtalet, på Minotaur som vanligt.
Vill läsa: Berättelsen om herr Roos – Håkan Nesser.
Eftersom jag har läst de två första böckerna om kriminalpolis Gunnar Barbarotti är jag förstås också intresserad av trean.
onsdag, april 22, 2009
Svart som synden
SVART SOM SYNDEN
Kriminalroman – Minotaur
[+]
Ingen blir särskilt glad när ett lik och snart ett till dyker upp på den ödsligt belägna lantgården Pity Wood, vare sig byggarbetarna som gjorde fynden eller kriminalinspektör Diane Fry. Det är bara en vecka kvar till jul, den efterlängtade ledigheten ser ut att kunna bli inställd och kriminalassistent Ben Cooper lyser med sin frånvaro. Annars är ju detta precis hans grej, som Fry uttrycker sig. Gården har stått tom efter två gamla bröder och det visar sig snart att deras försök att bredda verksamheten inte var alldeles snyggt, eller lagligt. Då återstår bara identifieringen. Och kanske också motivet. Och varför inte gärningsmannen.
Svart som synden är den åttonde boken i Stephen Booths kriminalserie, något som säkert kan få en ovan ”serieläsare” att baxna. Men det som kan vara jobbigt är annars bara att behöva vänta ett år på att nästa del/avsnitt i serien ska komma ut. Det hade nog CSI-fansen aldrig orkat med!
Vi rör oss alltså en bra bit ut på landet och Stephen Booth lyckas som vanligt med att skildra allt annat än pratsamma bybor, illegala invandrare som används som svart arbetskraft och inflyttade storstadsbor som försöker finna sin plats i hierarkin. Dessutom serveras en rejäl dos gammalt skrock. Cooper blir flummigare än någonsin, Fry är iskall som vanligt, något även hennes överordnade börjar få upp ögonen för. Är det egentligen så självklart att hon passar i E-distriktet?
tisdag, april 07, 2009
Tematrio – Påskekrim
Oj, oj, vad svårt. Jag skulle nog kunna göra Tematrio året ut på just temat kriminalromaner - böcker, författare, romanfigurer, mina tyska vänner etc… Men det finns några bokserier jag följer slaviskt, som de flesta nog vet vid det här laget, och jag ska försöka välja min favorit ur dessa.
Rödhake – Jo Nesbø, bok nummer tre om kriminalkommissarie Harry Hole, som gjorde att jag föll pladask för både Jo och Harry. I Rödhake pendlar berättandet mellan norsk nutid och tidigt fyrtiotal i Wien och Leningrad, om de frivilliga norska frontsoldater som slogs på tyskarnas sida i andra världskriget. En av dessa män, sjuk och bitter, planerar att hämnas på samhället som stämplat dem som förrädare. Med benäget bistånd av nynazisterna.
Jungfrudansen - Stephen Booth. De båda poliserna Ben Cooper och Diane Fry är ett omaka par, lantis och citytjej, som funkar alldeles utmärkt i krimi-sammanhang. Kanske skulle de inte själva hålla med om det… Jungfrudansen var den andra boken i serien som i dag omfattar åtta böcker och att jag ännu inte har läst den åttonde, Svart som synden, är en liten skandal faktiskt.
Sorgmantel - Unni Lindell. Jag hyser nästan en sorts hatkärlek till Cato Isaksen, ibland både fördomsfull och osympatisk kriminalkommissarie. Hatkärlek är däremot ett för starkt ord för mina känslor för Unni Lindell, men visst har jag under åren blivit irriterad över att kvaliteten kan skifta. Något gör ändå att jag återkommer, jag tippar på att jag gillar Catos familj för mycket för att sluta läsa. Och intrigerna brukar ju också funka. :-) Sorgmantel, den tredje titeln i serien, var en bok som kändes annorlunda när den kom, men som jag nu kan tänka tillbaka på och uppskatta, främst för skildringen av ett litet barns tankar och oro, något som också har återkommit i senare böcker.
måndag, februari 04, 2008
Bokfemman v 6
Ben Cooper och Diane Fry-serien av Stephen Booth. Första delen, Svarta hunden som kom på svenska 2001, hade ganska svårt att övertala mig, men med del två, Jungfrudansen, var jag fast. Senaste delen i serien heter I skydd av mörkret.
Harry Potter av J.K. Rowling. Förstås. De första böckerna i serien läste jag högt för mina barn, ju äldre de blev desto mer läste de själva. Några av böckerna slogs vi om! Och den sista, HP och Dödsrelikerna, är det bara jag som har läst än. The times they are a-changing.
Lotta-böckerna av Merri Vik. Underbara barndomsminnen!
Jolly-böckerna av Ingrid Bredberg. Ja, bokserier hör nog, i a f för mig, ungdomen till, dessa böcker minns jag var populära när jag gick på mellanstadiet. Då man hade bänkbok. Det är ett tag sedan. (Härliga bokomslag!)
Plats fem får jag lämna tom tills vidare, men kommer kanske på något mer under dagen...
fredag, december 14, 2007
Årets bästa
projekt: det tyska läsprojektet, såklart! Tack vare det har jag lyckats läsa hela 17 böcker på tyska i år, långt fler än jag vågade hoppas på.
projekt 2: att anta Bett R Worlds utmaningar på Klotet 2007.
tysk: Sebastian Fitzek för Die Therapie, klurig psychothriller som jag har tjatat om sedan jag läste den.
tyska: Sabine Thiesler för Der Kindersammler, mycket spännande - och otäckt - om pedofilen Alfred som samlar på barn.
land: Tyskland i all ära, men i år blev det även mycket danskt, med bl a Knud Romer (Den som blinkar är rädd för döden), Ida Jessen (ABC), Astrid Saalbach (En lek med lågan). Pia Juuls Den gången med hunden ligger i SUB:en.
stad: Oskarshamn, kanske, efter att Karin Wahlberg i Tröstaren bestämt sig för att hänga på alla andra deckarförfattare som jobbar med stark lokalförankring.
roman: Jag är allt du drömt av Ali Smith gillade jag väldigt mycket!
nykomling: Johanna Lindbäck debuterade med ungdomsromanen En liten chock och många bokbloggare blev lite extra stolta.
deckare: I skydd av mörkret. Stephen Booth får stå för det brittiska under ett mycket tyskt läsår.
uppföljare: Mannen i mina drömmar. Jippi, Curtis Sittenfeld lyckades med att följa upp fantastiska I en klass för sig.
förlag: Kabusa Böcker gjorde helt rätt som närmade sig bokbloggarna på ett trevligt sätt. Mycket smart.
bokgrej: Malins bokfemma förenade alla bokbloggare i en jättelik listorgie. Själv lyckades jag komma ihåg att vara med ibland.
bokgrej 2: Expressens klassikersatsning, faktiskt.
besvikelse: varje år är det alltid någon bok som inte lyckas infria alla förväntningar. I år råkade det tyvärr bli Lisa Jewell och hennes Våga flyga.
[-]: Morden i Oxford av Guillermo Martínez var nog den sämsta bok jag ändå läste ut i år. Fråga mig inte varför.
onsdag, oktober 31, 2007
Bokfemman v 44
Fröken Ensam Hemma åker gungstol - Gunnel Linde. Min bästa värld, som jag kunde tillbringa timmar i som liten. Nu när jag får chansen vill jag återigen färdas över Korkmattohavet till sköna Sängängen, från kusliga Skrivbordsgottan till utkiksstället vid Fönsterstranden.
Grottbjörnens folk etc - Jean M Auel. En gammal goding till! Hänger gärna med Ayla och jagar mammut, plockar örter och botar sjuka och allt vad hon nu gjorde. Fast vid vissa tillfällen *host* får jag väl dra mig tillbaka och låta henne och Jondalar umgås i fred...
Harry Potter-böckerna - J K Rowling. Ja, jag kan väl också tänka mig att plugga något år på Hogwarts, om jag får använda alla coola grejer, som osynlighetsmanteln och den där kartan. Och träffa professor Snape.
Cooper och Fry-böckerna - Stephen Booth. Visst, morden och det där är i otäckaste laget, men jag vet ju att Ben Cooper och Diane Fry fixar det mesta. Och så får jag se den vackra nationalparken Peak District.
Stolthet och fördom - Jane Austen. Om Mark Darcy fortfarande ser ut som Colin Firth.
Nr 8
Läs det första kapitlet på http://www.stephen-booth.com/. Svensk utgivning på gång från Minotaur. Jag står först i kön.
tisdag, augusti 14, 2007
Bokfemman v 33
Jane Austen - Pride and Prejudice, förstås, Sense and sensibility, Emma. Och Persuasion!
Paul Auster - kärleken började med New York-trilogin och sedan har vårt förhållande bara fortsatt att blomstra. Kanske blev det lite kyligare med Resor i skriptoriet, men det är sånt som händer. En man som har skrivit Orakelnatten och Illusionernas bok och Leviathan och... och... kan man förlåta en del.
Stephen Booth - favoriten bland deckarserier. Jag har följt de båda poliserna Ben Cooper och Diane Fry ända från början, den senaste boken i raden var I skydd av mörkret och jag längtar alltid efter nästa del när den senaste är utläst.
Agatha Christie - min introduktion till kriminallitteraturen måste få vara med på en sån här lista. Tio små negerpojkar förstås, jag tror också att det var den första bok jag läste på originalspråket.
Barbara Vine/Ruth Rendell - The Star! Jag gillar henne allra bäst när hon inte skriver om kommissarie Wexford. Förra årets Tretton steg var en fulländad thriller, men jag har så många favoriter bland hennes böcker att det är omöjligt att lista dem.
(Och som vanligt borde flickan som skriver brevet jobba i stället.)
tisdag, april 03, 2007
I skydd av mörkret
I SKYDD AV MÖRKRET
Kriminalroman - Minotaur
[+]
Två fall. Det första: en kvinna och hennes två barn omkommer i en nattlig husbrand, maken var ute och festade med polarna och klarade sig därför med livet i behåll. När branden visar sig vara anlagd är det givetvis honom polisen vill kolla upp lite noggrannare. Det andra: en äldre kvinna som levt ett tillbakadraget liv hittas mördad i sitt hem, i ett hus där hon gjort stora ansträngningar för att få vara i fred, med avancerade larmsystem och gallergrindar. Mysteriet tätnar när det visar sig att hon skjutits genom det öppna sovrumsfönstret från en åker en bit därifrån. Råkade hon bara komma i vägen för en tjuvskytt eller blev hon avrättad? Och i så fall varför?
Att återvända till det idylliska lilla Edendale känns den här gången betydligt dystrare, i ett land i förändring där rasismen frodas och välbeställda engelsmän flyttar ut till landsbygden för att hitta tillbaka till "det gamla landet", de gamla goda tiderna utan invandring och EU. Någon bygemenskap att tala om existerar ändå knappt längre. I stället ansluter man sig till Grannar mot inbrott, inte så mycket för att hjälpa andra utan för att själv få beskydd om något skulle hända. Diane Fry och Ben Cooper har återigen fått inte bara ett, utan två problem att lösa och gör det förstås med den äran, även när utredningen kommer att sträckas ut över landets gränser. Att de två fallen, som till en början verkade helt fristående, hänger ihop upptäcker de förstås snart. Som vanligt, måste man väl säga.
Lyckligtvis har jag ingenting emot ett sådant upplägg - jag gillar att läsa om poliserna, gillar språket och miljöskildringarna, om det så är en a-lagares gamla husvagn eller en myllrande gatufest i någon småstad. Stephen Booth har skrivit sex kriminalromaner om Fry och Cooper (och jag har läst dem alla). Vissa böcker i serien har varit lite svagare än andra, men på det hela taget är det här min favorit bland kriminalserier. Även efter den sjunde boken håller mitt intresse i sig och jag kan ärligt säga att jag ser fram emot nästa del i serien - på sin myspace (jeah!) berättar författaren att han kommer att skriva åtminstone tre böcker till om Fry och Cooper.
torsdag, mars 29, 2007
Årets påskdeckare
torsdag, december 07, 2006
Vårens böcker, del 6
tisdag, augusti 01, 2006
Dödens plats
DÖDENS PLATS
Kriminalroman - Minotaur
[+]
I anonyma telefonsamtal till polisen i Derbyshire talar en förvrängd röst om mord som kommer att begås, om ett dödande som är planerat med omsorg, nästan kärleksfullt, och om något som kallas Dödens plats. Det stället vill polisen förstås hitta, men var ska man börja leta? På det mest uppenbara alternativet - en kyrkogård eller gammal begravningsplats? Eller är det mer symboliskt menat, som någon nedlagd fabrik? Kanske är det rent av ett dåligt skämt, ett utslag av någons sjuka fantasi, men man vågar heller inte nonchalera samtalen. När en kvinna rapporteras saknad, förmodligen kidnappad från ett parkeringshus sent en kväll, får polisen, och kriminalinspektör Diane Fry, upp det spår man har väntat på. Med hjälp av bevakningskameror (som nu även har kommit upp i lilla Edendale) är jakten på gärningsmannen i gång.
På sitt håll pysslar kriminalassistent Ben Cooper med något helt annat. Långt ute i skogen har man funnit likdelar och polisen arbetar nu för att identifiera kroppen. Till att börja med vet man bara att den döda är en vit kvinna i fyrtioårsåldern, men ingen som kan stämma in på den beskrivningen har rapporterats saknad i trakten. En konstnär, anställd på universitetets institution för patologi, lyckas bygga upp ett ansikte med utgångspunkt från kraniet och bilden publiceras också i tidningarna. Snart hör en anhörig av sig och påstår att det måste vara hennes syster som man har hittat. Problemet är bara att systern dog för drygt ett år sedan och blev kremerad. Hur kan då hennes stoft ha hamnat mitt ute i naturen? Och vems kropp var det som kremerades i stället? Och framför allt - varför?
Att sätta sig ner med en ny kriminalroman om Ben Cooper och Diane Fry känns alltid som att komma hem för mig. Stephen Booths sjätte bok gör mig inte på något sätt besviken, även om jag gärna hade sett att polisprivatlivet, det för mig så viktiga, förts framåt med åtminstone ett par centimeter. Jag vill ju veta mer om Frys syrra, som nu bara skymtar till vid ett enda tillfälle. Jag vill läsa mer om Bens trista lägenhet och torftiga kärleksliv. Mer. Varning utfärdas om du vet med dig att du är lite äckelmagad, här ges nämligen otroligt detaljerade beskrivningar av vad som händer med en kropp efter döden. Jag vet nu allt, eller åtminstone betydligt mer än jag faktiskt vill veta, om enzymer, balsameringar och kremeringar. Med skräckblandad förtjusning noterar jag också att man på BBC just nu håller på med förberedelserna för en tv-serie baserad på böckerna. Hur ska det gå? Del sju i kriminalserien, Scared to Live, finns förresten redan på engelska. En resa "to the other side of Europe and back" och "a charismatic Bulgarian police officer" som väcker känslor i Fry utlovas, men jag kan sätter mig på händerna och väntar på den svenska utgåvan.
torsdag, juli 27, 2006
Sen sist
P.S. Ja, just det, Stephen Booths Dödens plats har jag ju också hunnit med, sjätte boken om Cooper och Fry. Recension kommer!