En hösthelg för 2 år sedan åkte vi till Ferrara. En vacker stad inte allt för långt hemifrån. Där njöt vi av god mat, soligt väder och glada barn. Otroligt! Kunde faktiskt inte ha varit bättre.
Ferrara från ovan, taget i motljus från ett torn i slottet. Här syns lite av stadens struktur och pampighet. Ferrara finns på Unescos världsarvslista pga av att det är en så välbevarad renässansstad. Men innanför stadsmurarna kan man även hitta mysiga krokiga gränder från medeltiden.
Detalj av slottet, Castello Estense. Ett måste att besöka.
Sonen tjatade om att få gå tillbaka dit hela tiden.
Utsikten från vårt hotellrum.
Vårt rum vette rakt ut mot katedralen och piazzan som sjöd av liv. Utsikten var värd varenda krona, men i övrigt var hotellet inget speciellt.
Kanske var det sådana här pauser som fick barnen att uppskatta helgens utflykt så mycket!?
Det här området är väldigt präglat av sin egen matkultur och lokala specialiteter serveras på varenda restaurang. I Ferrara åt vi mycket bra!
Vid lunch råkade vi på en jättetrevlig restaurang på en överglasad innergård. Hade det inte funnits så mycket mer att upptäcka i Ferrara hade vi kunnat bli kvar där mycket länge :)
Jag åt en fantastisk skaldjurspasta. När jag frågade kyparen vad det var för skaldjur kunde han bara förklara att den var ful och så gick han och hämtade en i köket. Jag har inte sett något liknande. Otroligt ful men otroligt god!
En och annan glass är inga problem att få ner mellan måltiderna!
Mellan måltiderna provade vi även på Ferraras typiska bröd,
Coppia Ferrarese. I sin enkelhet är det mycket smakrikt. Något annat som vi provade var
Panpepato som är en mörk kaka fylld med torkad frukt och överdragen med mörk choklad. Smaskigt.
Även på kvällen hade vi tur och hittade en bra restaurang. Sonen hade proppat i sig så mycket bröd att han var mätt, och själv förolämpade jag kyparen genom att fråga om
Salama da sugo (
beskrivning på italienska) verkligen kan vara gott!(?) Mitt sällskap skämdes för mig men jag vågade prova och fick den serverad med potatismos. Gott var det men det motsvarar ingenting som man som svenska förknippar med "typiskt italienskt".
Samma helg besökte vi även
Comacchio, en mycket speciell och vacker by i närheten av Ferrara.
Ferrara ligger i landskapet Emilia-Romagna
Vi besökte Ferrara i oktober 2009
En souveniraffär a'la Assisi!
Efter en massa gående på steniga gator och gränder kan jag lova att poolen på agriturismon där vi bokat rum uppskattades oerhört mycket !
Själv var jag ganska imponerad av utsikten upp mot Assisi!
Resten av lördagen spenderades på en agriturismo i närheten av Angera. Vi vuxna åt hela tiden, medan barnen först fick mat sedan hade de ett gediget program som bestod av att titta på gårdena alla djur (åsnor, ponnyer, kor, getter, gäss, rådjur, grisar etc), leka, göra ost och inte minst äta av gårdens egenproducerade glass. 
Byn, nedtill till vänster, och slottet, upptill till höger, sett från vägen.
Man parkerar bilen i byn och promenerar upp till slottet.
Byn och omgivningarna sedda från slottet.
Ferrara från ovan, taget i motljus från ett torn i slottet. Här syns lite av stadens struktur och pampighet. Ferrara finns på Unescos världsarvslista pga av att det är en så välbevarad renässansstad. Men innanför stadsmurarna kan man även hitta mysiga krokiga gränder från medeltiden.
Detalj av slottet, Castello Estense. Ett måste att besöka.
Utsikten från vårt hotellrum.
Kanske var det sådana här pauser som fick barnen att uppskatta helgens utflykt så mycket!?
En och annan glass är inga problem att få ner mellan måltiderna!
Mellan måltiderna provade vi även på Ferraras typiska bröd, Coppia Ferrarese. I sin enkelhet är det mycket smakrikt. Något annat som vi provade var Panpepato som är en mörk kaka fylld med torkad frukt och överdragen med mörk choklad. Smaskigt.
