Till ER alla från oss BÅDA en riktigt GOD JUL.....

Eftersom Rantamor är lite stressad imorron så lägger hon upp en blogg till ikväll,
där både Rantamor och Rantafar önskar alla , läsare alla bloggare, alla vänner,
och grannar som kanske läser, inte vet jag, men vi önskar alla, alla en
underbar julhelg, var rädd om varann, ät gott och njut av dom ni har runtomkring er.
Ni som sitter ensam hoppas jag också kan njuta av en trevlig helg.

Colin fick öppna dom två återstående luckorna.
lucka 23 kom den ettriga, elaka och retfulla Lilla My ut hoppande.
Lilla My är ju nästan alltid arg och aggressiv och viljestark och busig,
men ändå rättvis och vänskaplig till sättet.
Hon är aldrig lessen, utan arg eller glad, och ofta då skadeglad,
och när hon är riktigt arg bits hon !!!!
Och om något faller My in, så gör hon det på en gång utan att planera eller tänka.
När Tove Jansson själv var lite var hon en Lilla My.
Lilla My har 35 syskon minst !!

Så öppnade vi lucka 24, och där hittade vi Too-Ticki i sin randiga tröja och basker,
han är en lugn och sansad och jordnära, och bor i mumintrollets båtskjul på vintern.
"Allt är mycket osäkert , och det är just det som lugnar ned mig, sa Too-Ticki.."

Så har då 2014 års mumintroll kommit fram ur kalendern, nu ska dom ställa till julfest.
Själv ska Rantamor, Rantafar och Colin hacka sallat i morron,
sen ska vi julbasta (ja ni ser ju att vi var nakna redan...haha)
och sen packar vi bilen och åker till Tomtebo och firar jul med hela familjen.
Längtar verkligen.

Nej nu ska jag lägga mig, ha det nu så gott alla läsare och GOD JUL.
Tjingelingen från Rantamor.
Vi hörs efter jul !!!

Mumintrollet är vänlig och äventyrlig....

Lucka nr 3 och då hoppade det omtalade Mumintrollet ut.
Begreppet Mumintroll använde Tove Janssson redan i sin dagbok i tonåren,
och enligt vad jag läst så var det hennes morbror, Einar Hammarsten som hon bodde hos i Stockholm, som myntade ordet mumintroll.
Då studerade Tove på Tekniska skolan, numera Konstfack.

Redan på 1930 tecknade Tove sitt allra första mumintroll, men då var han en svart figur,
men som senare blev helvit, och skaffade sig en hel stor underbar familj.
Kriget i Finland påverkade Tove starkt,
och hon drog sig tillbaka och i sin ensamhet började hon skriva små berättelser,
och då ville hon ha en mycket bättre värld, en snällare och sagolik.
Den sagan kallade hon "Mumintrollets underliga resa",
men den publicerades aldrig, men jag hoppas att den finns kvar någonstans,
och att vi nångång får läsa om den underliga resan.

Den första boken om Mumintrollet kom 1945 och den hette "Småtrollen och den stora översvämningen".

Mumintrollet är till sin natur vänlig, äventyrlig men samtidigt lite ängslig och rädd,
men väluppfostrad och artig, och har svårt att säga nej.
Men han ser positivt och lyckligt på sitt liv i mumindalen,
och älskar att livet finns omkring familjen.

Lägger upp ett foto på två av mina tomtar ur tomteskåpet,
pärltomtarna, hantverk av det ovanliga slaget.

Dagens lunch.
Städade ur kylskåpet och hittade lite gosaker,
och slängde en massa ogosaker!!!
Skönt med ett nytömt och städat kylskåp.

Avsluter bloggen med ett foto från våren i Borgafjäll,
grönt och skönt och lite snö kvar längst uppe på fjället.
Längtan !!

Tjingelingen från Rantamor, hoppas ni inte tröttnar på mina skriverier
om mumintrollen...
Sov väldigt dåligt inatt på soffan, ännu inga madrasser,
men dom borde anlända i morron!!!

Att ha för många ägodelar, gör livet komplicerat, tycker Snusmumriken.

Lucka nr 2, där hittade jag Snusmumriken.
" Det hade varit lätt att gå, för ryggsäcken var så gott som tom,
och det fanns ingenting som bekymrade honom.
Han var lycklig med skogen, lycklig med vädret,
och lycklig med sig själv.
Morgondagen och gårdagen var båda lika långt borta,
och just nu lyste solen klarröd mellan björkarna,
och luften var så där sval och skön...."

Så skrev Tove Jansson om Snusmumriken, den enslige, filosofiske.
Han som gillar att fiska och sitta på bron och spela på sitt munspel,
så där sorgset men ändå tröstande.
Och i motsats till Hemulen som är en fanatisk samlare,
så tycker Snusmumriken, att allt för många ägodelar gör livet onödigt komplicerat.
Han är lugn, obekymrad och mycket omtyckt,
tycker om att vandra ut i natten och bo i tält i skogen, även vintertid.
Klär sig i grön hatt och grön sliten rock, och förekommer första gången i boken
"Kometen kommer" 1968 som nyutgåva,
1946 hette boken Kometjakten.

Nu blev ju Hemulen glad att få en kompis, någon att prata med och bry sig om.

Alltså...har ni sett så gräsliga tomtar ???
Den tredje ser då riktigt ond ut och kunde passa i någon skräckfilm..
"den onda tomten som stal en julgran..."
Har nog köpt dessa tomtar på någon loppis, kommer ihåg att vi hade något sådant hemma hos mig när jag var liten, men dom såg då snällare ut....tror jag.

Jahaja och hur har Rantamor och Rantafar tänkt sova inatt dådå ???
Städade ur sovrummet idag, och kan inte hitta igen madrasserna nu ikväll,
det där städandet kan ju gå överstyr ibland.
Jaja vi får väl hitta nån soffa att knyta ihop oss på, inte så noga heller,
Rantafar kommer bergis att vela sova i wiskey/musik rummet gissar jag.

Nej Tjingelingen nu, bäst att leta en soffa att bädda upp.

Muminkalender och lucka nr 1.

Tredje året i rad, och jag blev med en Muminadventskalender i Finland.
Hade nästan bestämt mig för att inte ha någon kalender i år, men så kommer Rantafar
jätteglad och berättar, att han hittat en kalender med mumintrollen.
Klart jag föll dit !!
Och visst ser ni att jag öppnat ettan längst upp, och där fanns,

Hemulen !!
Hemulen fanns med redan 1945 i den allra första boken om muminfamiljen,
han är en tankspridd tänkare och samlare av olika slag.
Frimärken och växter är nog hans favorit och därför ser man honom ofta med förstoringsglas.
Symboliserar även ordning, inskränkthet, paragrafrytteri och myndigheter.
Alla hemuler, oavsett kön, bär helst en klänning eller särk.
Så alltså är man en samlare, så är man med all säkerhet en Hemul.
=)  =)

Två av mina tomtar från tomteskåpet.
Visst är dom lite söta och ovanliga...

Känns riktigt skönt att vi har lagt av med fisket nu när kylan har bitit sig fast,
och vi är inne i december.
Och ni ser ju hur glada dom firrarna är som har klarat sig från Rantamor...

Också fiskmåsen har vänt rumpan åt oss och börjat gå på vattnet...???
Klart man kan gå på vattnet när man har långa vingar som hjälp,
och får man inge mer fiskrens av Rantafar, ja då är det lika bra att ge upp å gå vidare i livet.

Avslutar dagens blogg med ett foto från sommaren i Borgafjäll,
måste bara få se den blåa himlen som just nu i november, inte visat sig så ofta,
och den blåa sjön och dom vackra fjäll som finns där.
Roligt att kunna plocka fram lite sommar i bildgalleriet.

Tjingelingen från Rantamor första december och lucka nr 1.

När det går Troll i Muminpepparkaksdegen....

Förra helgen åkte vi ned med en mjölkfri pepparkaksdeg,
för att baka peppisar med två av våra barnbarnsförmögenheter.
Men dom blev febersjuka och tokförkylda, så det blev inte alls något julbak.
Denna helg gjorde jag en ny deg ...
och det blev då inget av det heller, för Colin som skulle komma å baka peppisar med mig han fick hög feber...
Suck, det har då gått troll i min pepparkaksdeg iår.
Men så bakade jag själv med Rantafar två plåtar idag,
bara för att få känna doften av advent och pepparkakor.
Och mina formar är ju som bekant mumin inspirerade.... 

Och ska pepparkakorna ändå ligga i LillaMys kakburk,
så ska dom ju vara lite muminformade....

Har också öppnat tomteskåpet idag, och jösses vilket liv det blev,
dom tjattrade och sprang om varann och var så glad att få lite ljus i skåpet.

Har också försökt att få lite advent stämning här hemma....

I morron tänder jag det första ljuset mot julafton.
Ska väl läsa lite ur julevangeliet för Rantafar...
näe skojade bara, han skulle nog kasta ut mig dådå, eller ringa 112....
och några snälla människor skulle komma med en sån där "kramaommigtröja"...
iåförsig varm och skön nu i dessa bistra tider.

Nä nu önskar jag er alla en riktig skön första advent,
och ni i Finland en trevlig LillaJul,
kommer nog ihåg alla mina spännande LillaJular när jag var liten...

Tjingelingen från Rantamor.

Utbildning, gasbildning och kungaparet tjurar.....

Nu ska jag presentera den allra sista tomtebilden, på ca.12 månader,
för som ni ser håller den lilla nissen på att packa ihop julgranen och snart viker han ihopa sin tomtedräkt som säkert ska vara ett nummer större detta år,
för visst blir det jul i år också... men det är lååångt dit.
Och även om Knut inte har namnsdag idag, så har Rantafar plockat ned julkransen och
ljusslingan ute, som förövrigt hamnade rakt ned i soporna, inte många lampor som lyste efter alla stormar som har härjat.

Inomhus är det gott att sitta när regnet skvätter ned där ute,
och jag har suttit tillsammans med Per Morberg och kollat lite på hans husmanskost.
Fick boken i julklapp av Colin, som vet att Farmor är svag för just kokböcker,
och också för den lite oborstade Per i köket.

Nu blev det ju inte något vidare långkok i köket idag, utan jag kunde sopa ihop lite
fläskpannkake-ingredienser i kylen, enkelt och gott,
men säkert inte ett dugg hälsosamt.
För allt ska ju vara hälsosamt och kalorifattigt nu efter nyår,
det kan man läsa i all media, och studera i reklam som kommer till oss just nu.

Igår hann vi ut på en promenad precis innan vattnet från ovan började vräka ned,
och vi kunde konstatera att det är fruktansvärt med vatten i Levarån.
Nu heter den ju å men jag brukar mera säga att det är ett "bäckhelvete..."
Men nu har det helvetet svämmat över både här och där, och inte ens på våren brukar det vara så här mycket vatten.
Kan förstå att bävern har ett extremt jobb nu, med att dämma upp vattnet,
och det syns i skogen där han har fällt träd lite här och där.

När vi gick förbi "hemmet" så var flaggan på "halvsvaj",
och jag tror inte att det berodde på det sura och småtrista väder som råder,
utan mera på att en kaffekopp hade förlorat sin ägare.
Även om detta med döden är det enda vi vet om att ska hända oss, så vill vi som inte riktig beröra den händelsen.
För omkring förlusten finns det nästan alltid, sörjande lessna människor, som berör oss.

Vad som annat har hänt i Sverige är väl att kungaparet har tackat nej till en inbjudan till Norge när dom ska fira 17:de maj...
Och det är ju det enda jobb dom har, att just representera Sverige,
vinka och le, klä sig fint och äta gott,
det är ju det vi alla betalar dom för,
så vad är problemet????


Tjingelingen här blev det lite av varje denna dag från Rantamor.

" det hade ju varit bra med en god utbildning....
men nu får jag allt vara nöjd, med att ha en fungerande gasbildning..."

December utan snö...då bröt tomtarna ihop.

Förra bloggen gick lite överstyr för Rantamor,
men så kan det bli för det svänger snabbt mellan skratt och gråt här på bloggen,
men jag tycker att det hör livet till.
Idag tog vi en sån där "tadigikragen" promenad, eftersom det mest har handlat om soffsport för Rantafar just nu, så blev det långkallingarna på och ut.
Vi gick ned till Sally och hälsade på, och där låg hon å myste torr å fin och utan snö.

Den lilla å vi brukade åka när vi ska ut på havet var alldeles knökafull med vatten,
så här i slutet på året brukar det ju normalt ligga is där.
Och vår lilla brygga håller allt på att flyta iväg.

Vårbäckarna porlar i solen, visst ser det mysigt ut...
om det nu inte var för att det är december som är kalendermånaden.
Jag blir nästan lite glad, för detta betyder att vintern i år kommer att krympa lite.

Det enda som liknar snö är skummet i bäcken.

Solen tackar jag lite extra för idag, för den har vi inte sett på flera dagar,
och visst gör ljuset en skön terapi för sinnena, det är som att sticka en laddningsadept till hjärnan, och den börjar genast slicka i sig och ladda.

Det här fotot tog jag för att visa att här uppe i norr fyller vi på vedförråden rejält....
och kanske är det just veden inuti som håller upp hela byggnaden !!

Vi var inte ensamma ute på promenad idag,
det vimlade av folk....ja iallafall 4 vuxna + två barn och en hund som såg rätt less ut.
Och jag vet inte riktigt hur vi gick, men vi mötte farbrorn med den trötta hunden två gånger,
samhället är ju inte så stort.

Om det är bristen på snön,
eller om det är för att julen är slut, men tomtarna i Nordmaling har brytit ihopa... alldeles.....

När vi kom hem tog Rantamor tag i den där förbaskade inglasade duschkabinen,
som helt har tappat sin lyster, efter alla kroppar som har sprungit in å tvålat in sig och så ut igen.
Jag skurade jäklar anamma först med ättikvatten, och sen med universal medlet,
och nu skulle ni bara se så snyggt det blev.
Nu glänser duschkabinen som en elefantballe i månskenet på savannen.
Och handfat, toalettstol ja allt fick sig en rejäl omgång,
och nu är jag tillfreds och så nöjd, och jag vet att jag inte behöver göra det mera i år,
ja om nu någon av oss inte skulle hinna fram riktigt å skita ner oss...har ju hört talas om vinterkräksjuka !!! men det ska vi ju inte tro.

Ute är det redan mörkt, Rantafar väntar på juniorhockey,
och själv ska jag förvandla en laxbit till en förhoppningsvis, god middag.

Tjingelingen från Rantamor så här i slutet av året.

" när dina vänner börjar säga att du ser ung ut,
är det ett säkert tecken på att du håller på att bli gammal..."

JAAAA jag VANN, tack alla ni som röstade....

Tomten kom tidigare än jag vågat hoppas på i år,
för kan ni tänka...
jag VANN i finalen med mina foton från skogens skafferi.
Och det är ju alla ni som har gjort det möjligt, att jag nu snart står med ett
presentkort från Ving, och en fotobok så att jag kan lära mig mera
om fotografering.
Så TACK tusen TACK alla bloggvänner som röstade.
Inte dåligt att vakna dan före dopparedan och vara vinnare !!!
Tack också till Helena som tålmodigt håller på med sin fotoutmaning,
så att vi fotonördar kan delta, och lära lite av varandras fototeknik.

Så till min Muminkalender,
igår kom denna söta drake och överraskade hela muminfamiljen,
och mig med, inte helt lätt att hitta något att skriva om den.
I alla fall är det Mumintrollet som fångat draken,
och han trodde inte sina ögon,
" du ska få vara min hemlighet"...viskar mumintrollet.

I dagens lucka kom Snusmumriken, en riktig kändis i Mumindalen.
Han är en vänlig, klok ensling och en äventyrare ut i fingertopparna.
Varje vinter vandrar han söderut och bor i tält lite varstans.
Men på många bilder kan vi se honom sittandes på en bro vid mumindalen och
spela på sin "munharmonika"...
Han röker pipa och hatar förbuds-skyltar.
Snusmumriken vill gärna vara i fred, vilket mumintrollet har väldigt svårt att acceptera.

Nu ska vi fira jul,
och hoppas att vi idag kommer ned till dom här...
(Rantamor är allt lite klen just nu....)

två små nissarna.
(fotot stal jag från sonens blogg....men det är ju jul och jag behövde två söta nissar....)

Nu hoppas jag att alla bloggvänner, ni som följer min blogg,
ni som troget kommenterar på min blogg
att ALLA ni, får en helt underbar jul.
Allt behöver ju inte vara perfekt, eller som det varit alla år,
huvudsaken är att vi kan njuta av helgen.

En varm julkram till ER ALLA från Rantamor och Far.

" tomten handlar olika saker i affärer.
Ibland har han mask på sig,
men ibland uppträder han som en vanlig människa med mycket pengar...."

Mathilde 7år.

JAG ÄR I FINAL.....YR Å GALEN.

Jag ÄR i FINAL på trissen från söndagen.
Gissa om jag är GLAD och STOLT och jag vill att ni alla skall rösta på RANTAMOR
på HÄR.
Nu är jag verkligen riktigt egentänkande och med inte en tanke på mina 7 andra medtävlande.
Är så stolt och så glad att vara i finalen,
Rantafar blev så glad att han tog en Whiskey....
och så sprättade vi en liten cava som vi hittade i kylen....
jag bara älskar överraskningar och finaler.
Men det är ju klart att jag gillar alla finalister...eller gör jag ens det...
jag vill ju bara vinna, nu är jag taggad....äntligen i final !!!!

Idag i min muminkalender kom Stinky.
En riktigt hårig filur, som ofta avger en hemsk stank eftersom han äter det mesta,
beskrivs som en skurk, eftersom han är oärlig och gillar
verkligen att förstöra för alla andra.
Men han är inte riktigt genomelak, för ibland vill han verkligen hjälpa andra...men
bara när han tjänar på det själv.
Undrar bara hur många sådana som vi möter i vår vardag ????

Här sitter några av mina tomtar och väntar på jul....

Bredvid står en riktigt cool tomte som väntar på tomten den riktiga,
sen drar han ut på stan.....samhället.

Eftersom det var fredag så gjorde jag lite fredagsmys,
bakade dessa köttfärsinbakadesnippor....läs snippor....

Kan meddela att dom var riktigt goda...
vi hummade flera gånger när vi åt.
Köttfärsfräs med mozarella och västerbottenost på toppen är då inget att runka på näsan åt.

Sen kokte jag en Gelè till julbords-skinkan på aronia-tranbär...
och nu hoppas jag bara att gelèhelvetet blir tjock.... å att den blir god vet jag för det har vi avsmakat,
lite julkryddor i och det är en hit för mig och Rantafar.

Nu kommer kvällen en fredagkväll, då Mark Levengood ska underhålla oss...
en liten figur som tagen ur min muminkalender....
som Jonas säger har man varit i mumindalen vill man bara in igen....
jag vill också leva i mumindalen, och möta alla dom figurer jag presenterar i min kalender.
Ju mer jag tittar på programmet om sveriges hjältar,
så förstår jag att Timell och den där Ernst skulle ha sett liite längre ut i världen än stockholm....
orangeriet och alla tillbyggda uteplatser blir lite gråa ikväll...

Tjingelingen snälla rösta på den där Rantamor....

" tomten är inte överviktig...
han använder nog bara parabola steroider....

Banka skiten ur tomten...

Oj oj nu ligger jag efter en dag i min muminkalender, ska genast rättas till.
Lucka 13, på lucia kom en Marsmänniska till min Muminfamilj.
Eftersom jag har den boken och läst den otaliga gånger för Colin så kan jag allt om just den figuren.
Han landade med ett rymdskepp i skogen, och Snorkfröken och LillaMy hittade honom och tog med han hem till den alltid så snälla och omhuldande Muminmamman.
Dom döper han genast till Marsmänniskan,
men han är helt otröstlig och vill bara åka hem.
Stinky som inte alls äger dom egenskaperna att just vara snäll,
hämtar Polismästaren, som genast vill sätta Marsmänniskan i en cell.
Men Marsmänniskan, som kan trolla, förvandlar Polismästaren så han blir självlysande,
och han blir så lycklig över att inte behöva sin ficklampa mera, att han helt glömmer bort varför han kom till Mumindalen.
Sen kommer ett nytt rymdskepp som visar sig innehålla mamma och pappa till
Marsmänniskan och han kan äntligen åka hem efter alla äventyr i Mumindalen.
Och ännu en gång har muminfamiljen räddat en olycklig själ.

Idag så där 10 dagar till jul så kom Hemulens Moster.
Och det är verkligen svårt att veta vem hon riktigt är.
Men hon är ju av släkten Hemul, och då är hon onormalt pedant, lite inskränkt,
och en riktig paragrafryttare.
Hon vill hela tiden indela sin omgivning i fack, och blir lätt fanatisk.
Det var också Hemulens Moster som hittade Muminpappan utanför barnhemmets dörr, där hon jobbade, i en korg.
Där växte han upp med den stränga Mostern, tills han en dag fick nog och rymde.
Hemuler saknar helt sinne för humor.

Måste berätta vad Colin sa när han var här senast, tänk va mycket roligt som kommer ur dom små barnen, som man sen skrattar åt länge.
Vi hade ju packat upp mina tomtar hela dagen och han sprang med dom överallt.
Något han har gjort många år och tycker är så spännande.
Plötsligt står han med en rätt stor mjuk tomte, håller den i luvan och boxar på den med andra handen....
"men va gör du ??" frågar moffa
" jag bankar skiten ur tomten.." svarar Colin !!!
Jaahapp !!

När vi var nere hos grabbarna Stormfjäll så hade John fått en hel låda med
mammans små pix sagoböcker, och jag som gillar att läsa sagor för barn (kan ibland läsa för Rantafar också, men han verkar mest skruva på sig, och har plötsligt mycket att göra..)
John därimot sprang och hämtade bok efter bok som vi tillsammans läste,
och sagan om "Tre små grisarna och Vargen" gillade han skarpt, så det blev en del reprisläsning på den.
Sen när han skulle lägga sig och sova så säger han till pappan att "vargen är ute å blåser på huset.."
det stormade rätt rejält ute, och han trodde nog att det var vargen, fick jag förklara för pappan.
Man får passa sig lite vad man läser för en två-åring som lyssnar intensivt,
så "Rödluvan" där vargen åt upp mormor och jägaren kom å sprätte upp vargen,
den boken gjorde jag helt enkelt om texten i.
Alla sagor är ju inte snälla, och dom får man allt vänta med lite.

Den lilla Vincent behöver inga sagor ännu,
han behöver mest någon som övervakar hans framfart just nu,
han har nämligen kommit på att han också vill börja gå, som storebror, och just göra allt som han kan också.
Det blir nya bulor varje dag,
och hans pappa, som just nu är pappaledig, har utfärdat en klass 3 varning på denna kille varje dag.,
Men har man namnet Stormfjäll då blir det allt lite klassvarningar över det hela.

Och ni som undrar hur det gick med stormen Ivar,
så kan jag berätta att han kom till oss mitt i natten, men det blev inte så mycket av det annat än att grannens soptunna blåste ikull.
Sen drog stormen till Finland där den fick namnet Seija, och sen till Ryssland där den kanske döptes om till Putin...inte vet jag.

Nej nu ska jag allt ta å hitta på något, lördag och tokmulet ute.
Rantafar har sport-tv hela dagen, det åks skidor på längden och tvären idag.

Tjingelingen  från Rantamor ha nu en finfin lördag alla.