I går kom finaste Rantafar hem från ett bankbesök för föreningen, och såg lurig ut och räckte fram en bukett med rosor. Sammetsrosor för kärleken, rosor för kärleken och Rantafar för kärleken.... Suck vad detta blir bara kärlek...och lite mera kärlek. Ni vet ju imorron är det ju just 45år av kärlek, va konstigt egentligen, att en pissnödig Rantamor vid ett altare lovade evig kärlek till Rantafar, och hade inte en aning om vad hon lovade !!! Inte fan visste jag vad ett långt liv var då, när jag var 17 år ung, nästan gift, nästan mamma, och nästan familj, familj jag kunde bara smaka på ordet familj och huvudet blev totalt urblåst. Herregud en liten tjej, gravid och tokkär i en Jakobstadsbo, trevlig och rätt gullig. Fattar ni hur livet ser ut i en liten tjejs huvud från landet, gravid, måste absolut gifta sig, kär som aldrig förr...inte mycket att jämföra med, en tjej som aldrig ens haft en fylla, aldrig ens haft ett kärleksförhållande att jämföra med... Men nu var det allvar, prästen frågade den pissnödiga lantortstjejen om hon ville älska... klart hon ville...jaaaa (innan jag pissar på mig) |