Så mycket dubbelt av all kärlek....

Den här helgen då vi hade våra hjärtan, och vår tid till dom små underbara bröderna Stormfjäll.

Vi packade in dom i Kottebil och åkte upp till HögaKusten...där dom små genast trivdes, boade in sig, och började leka.

Vi har ju inte mycket till utomhustält, men vi kunde ju ge lite liv till utomhuslek iallafall...

Och det blev riktigt varmt, och svalkan i form av vatten infann sig....
hos dom små bröderna.

Fina John med fräknar på näsan...

Skulle ta ett fint foto av bröderna Stormfjäll,
och det var inte helt lätt, för den lilla Vincent var då inte helt lätt att fånga i kameran , tillsammans med sin bror.

Mycket spring i benen var det hela tiden,
och så mycket att utforska.

Som när kvällen kom och det blev beställningar på mat,
då tog dom på sig... 

allvaret av att "kuta en älg"..... som riktiga norrländska killar.

Inte helt lätt dådå...

men vi kan ju fixa något annat sa kocken...

Och så lades menyn om helt plötsligt...
och den lille kocken beodrade sin lärling om att hämta kryddor....

okey, okey ska se vad vad jag kan hitta....
sa den lilla kocklärlingen, och hittade lite som hade grott i naturen.

Va ska vi servera nu när vi inte lyckades "kuta nån älg".....

Blev sådär...det syns nog också på kocklärningens min, men ibland får man ju precis det som blev, men inte som man beställt....

Kvällen infall sig,
dom två små kockarna skulle sova.
Det var inte helt skrattfritt när dom två bröderna hamnade i samma säng och...
kom på att det var så otroligt kul att skratta åt  ordet "bajskorv",
att dom skrattade så att dom kiknade,
men att dom i samma andetag bara toksomnade i sängen och sov hela natten,
blev så bara himlans bra, vi , farmor å farfar var så nöjda,
och det var nog killarna med.

Alltså en otroligt underbar dag på högakusten,
med lek och massor av kärlek.

Tjingelingen från Rantamor....
som idag är barnbarnsbakis...

Varning !! En barnbarnsblogg med mycket kärlek !!!

Det var bara så länge, alltför längesen vi fick njuta av våra älskadebarnbarn,
så när sportlovet kom,
och vi lagt våra sjukdomar lite bakom oss, då kom tre små och lite större, vitaminpiller
hem till oss.
Nu har ju dom små juvelerna vuxit, Colin blir 10 år i höst och då blir John 5 år,
och lille Vincent fyller 3 år i april.
Och den lilla snarttreåringen har så mycket spring i sina små ben, så det finns inte en chans att farmor fick honom att sitta ned med dom större killarna för att få ett foto.

Nej det var spring och kuta runt för hela slanten.
Hur kan man bara ha så mycket energi i en så liten kropp ?? Hoppas att lite av hans energi smittar av sig till hans farmor/farfar också.

Vi gjorde lite utflykter som sig bara bör när det är sportlov,
och vi drog till kärleksudden, där kan man grilla och bara mysa, och där finns så mycket kärlek !!!
Här packar Rantafar upp ryggsäcken med allt gott vi hade med oss,
medans Vincent yr omkring som ett riktigt underbart vitaminpiller.

Colin har ju blivit en riktigt hejare på att åka skidor,
och dom små glada kusinerna sprang efter i spåret.
När Rantafar och jag inspekterade Colins skidutrustning så blev vi verkligen imponerad över hur lätta och smidiga  skidorna och stavarna var, och pjäxorna som bara trampades fast.
Tänk om man hade haft sådant när man var liten då hade vi nog varit elitskidåkare vi med.
Nu fick ju jag ärva mina syskons utrustning,
tunga breda, långa skidor, alltför långa stavar, och stora pjäxor som jag lätt kunde åka omkring inuti med foten.
Det enda jag hade gemensamt med en elitåkare var nog allt snor som rann,
och den fångade jag upp i en blöt vante som frös till is och skavde sår under näsan.

Rantafar fotograferade oss när vi väntade på grillade tunnbrödsmackor med ost och korv.
Älskade ungar och dom är lite våra också !!!
Tänk bara så rika vi är, och ju mera vi tar ut på förmögenheten ju rikare blir vi !!!

Åååå så mysigt att få sitta ute och dricka varm choklad och en nygrillad tunnbrödsmacka.
Livet...det är nog detta som ÄR livet, triss i kärlekar.

Ibland skulle man ge mycket för att få veta vad dom små tänker...
lite snor i näsan, lite mat runt munnen,
men med ögon som drömmer och funderar.
Tänk bara om alla barn fick vara så älskat. Någonstans önskar vi nog alla det, att det finns vuxna som stöttar, som älskar, och som finns till för varje litet barn.
Men när vi så önskar, så vet vi ju också att så är det inte,
det finns så många barn som far så illa, och där finns inte ett plåster i världen som hjälper.
Därför får vi aldrig blunda om vi ser barn som far illa, för då blir vi en medbrottsling, att anmäla är inte att vara nyfiken, att anmäla när ett barn far illa är att vara en hjälte !!

Hemfärden från vår utflykt gick i ett rasande tempo, här susar bröderna Stormfjäll nedför backen...se upp i backen, och lillebror höll i sig må ni tro...

Efter kom Colin i en skön stil nedför backen, och med tungan rätt i munnen gick det hur bra som helst.

Vår utflyktsdag blev riktigt lyckad, och det var trötta barnbarn, trötta gammelpäron som kom hem och pustade ut.
Inte helt lätt att se pigg och likgiltig ut, när varje muskel värkte av onaturliga rörelser.
Det som glänste av oförställd ansträngning var hjärtat, så fylld av kärlek denna dag.

Tjingelingen från Rantamor och Rantafar på sportlov med barnbarnen...

Vi tjyvstartade julen i lördags med barnbarns kärlek...

I lördags tjuvfirade vi en liten julafton med våra barnbarn,
vilket var väldigt uppskattat av Rantafar och Rantamor,
att få lite julstämning  med...

busiga , förväntansfyllda barnbarn.
Det är som att längta efter en riktigt skön sommardag,
då lyckan verkligen infinner sig.

Eftersom fjolårets tomte satte skräck i dessa två nissar, så brydde vi oss inte alls om någon tomte denna kväll, och förresten vilken tomte skulle komma en vanlig lördagkväll ??
Men nissarna var ivriga och letade paket med sina namn på.

Och glädjen var stor vid paketöppnadet när John hittade en fyrhjuling i sitt paket.

Rantafar samlade sina småkillar omkring sig.
Kärlek och stolthet.

Efter maten var det skönt att Colins mamma och småkillarnas faster,
hade en stor famn att sjunka ned och mysa i.
Lite spännande på paddan.
John , Vincent och pappan och Colins föräldrar åkte hem på söndag,
och vi fick låna Colin ett par dagar eftersom skolan var slut för året.
Idag har vi varit med honom när han handlade julklappar till sin mamma å pappa,
och jag njöt verkligen av att stå vid sidan om och höra hans resonemang med expediterna,
om varför han skulle just köpa den klappen....
Sen åkte vi hem och hade paketering och rimstuga,
en trevlig dag är snart till ända, och i morron kommer pappan å hämtar sin skatt.

Tjingelingen från Rantamor som tjyvstartade med julen...

Vi Är Barnbarnsbakis !!!!!!!

I kväll kan vi bara säga att vi ÄR barnbarnsbakis...
efter dagar med vårt förstfödda barnbarn Colin,
så kom våra två små prinsar och hälsade på, två små goa prinsar med myror i brallan,
och det var inte många minuter i farmors famn.....
men så var dessa tillfällen också extra goda.

Sen skulle ju Farmor/Mormor fotografera alla tre barnbarnen i olika åldrar...
Oooooops... 

sådärja nu är ju alla ...nästan i samma nivå ???

Verkligen svårt att vara en "fotograf" till dessa tre killar....
men söta som socker är dom....

John har placerat mumintroll i cementblandaren...
månne det kommer ut keso !!!!

Den av dom tre i kusintrion som mest var med på noterna var ju Vincent som behöll sin naturliga charm hela tiden,

klippte ut han från dom misslyckade foton jag tog.
Han var ju som en liten sötnos hela tiden, lilla VincentLee.
Nu har han och storetbror John Vilde åkt vidare upp till Piteå, till sin gammelmormor,
hoppas dom får trevliga dagar.
Colin har åkt hem och
Rantafar och jag sitter här och är barnbarnsbakis....
Det är så tyst i huset.
Vi tog en två timmars tur i skogen och hittade lite trattisar.
Vi bara njöt av stillhet och natur efter att ha upplevt barnbarnslivet.
Också mor/far föräldrar blir trötta....
även om vi bara älskar våra barnbarn !!

Läste någonstans att...
Människan består av 70% vatten
så vi i princip bara gurkor med ångest......

Tjingelingen från en barnbarnsbakis Rantamor.....

En långhelg på Krokustretton med bröderna Stormfjäll...

Vi åkte ned till dessa två på torsdag, bröderna Stormfjäll,
dom allra bästa bröderna vi vet, John 4 år och Vincent 2,5 år.
vet ni hur mycket kul dom kan ha tillsammans...massor.

John Vilde är storebroren som leder alla bus som kan hittas på,

Vincent Lee är den lillebror som bara hakar på allt och tycker att livet är en fest...
till att han blir snuvad på sin leksak som storebror bara tycker sig ha rätt till,
då surar lillebror ihop...å tacka för det, vem skulle inte göra det,
men annars är denna lilla kotte alltid på bra humör, en riktigt glaskit....

På fredagkväll bakades det pizza i det Stormfjällskapalatset,
pappan som är en erkänd...hm.. pizzabagare (iafall i vår familj är han kungen)
han hade satt degen redan på torsdagkväll och den fick kalljäsa i kylen till nästa dag..
bara det !!!
Småkillarna fick varsin deg att baka ut till sin egen pizza,
och korv och annans var som favorit,

Men först lite ketchup på, här har storebror gjort klart och lillebror tar över...

Pappans pizza är inte att leka med...
men så har han också en pizzasten i ugnen, och det blir bara så nära pizzaporr man kan komma.

Vi är helt förlorade....så underbart gott att vi blundar och poff...
så är pizzan kalorifree.
Mumsmumsmums...

På lördagen tar vi en promenad ned till havet...
Rantamor låtsas vara upptagen av att fotografera och sätter sig på en bänk å vilar benen...

Och snart nog upptäcker killarna det och springer tillbaka...
faaarmooor vart blev du av ???

Och naturligtvis har inte Rantamor tagit denna bild,
det måste allt vara Rantafar som varit fotograf.
Vi har gått långt och småkillarna är lite trötta.

När vi kommer hem igen till Krokustretton så tänder pappan en eld,
för nu ska vi ha lunch.

Och lunchen består av grillad korv i taccobröd, men det var då ett sjå att hålla reda på så att korven ville vara kvar i brödet....

Men gott var det och en macka räckte inte för detta lilla matvrak....

Kvällen kom med mycket bus....

lillebror får lift på trehjulingen och det går då sisådär...

men bröderna har så otroligt roligt att det värmde ett farmors hjärta.
Hoppas att glädjen bara får fortsätta att vara bröder så nära varandra, kärlek.
Visst slåss dom ibland, men vem har inte gjort det som haft syskon ???
Men det röda varma hjärtat som finns mellan två syskon, kommer säkert att bestå.
Tack pappan för att vi fick njuta av dom två,
medan mamman var på Ullared och shoppade, och tack ni båda för att ni har skänkt oss två så underbara barnbarn,
så mycket kärlek.

I morron är vi nog barnbarnsbakis igen, men nu ska vi knalla in i bastun,
och sen ska vi se Bron och knyta ihop dagen här hemma i Nordmaling.

Tjingelingen från Rantamor å Rantafar.