Visar inlägg med etikett spöken. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett spöken. Visa alla inlägg

lördag 21 december 2013

Laxdrällssoppa, spöket och snorkfröken och fortfarande i FINAL....

Idag...ikväll (det är ju mörkt ute) är jag ännu helt euforisk (fint ord)
över att jag är i trissfinalen.
Tänk vad lite som kan få Rantamor att gå i den spagat hon inte ens kommer i näheten av.
Och utan spagaten, så kokade Rantamor en håll för öronen nu...en satans god fisksoppa av laxdrället.
Varför svär du...brukar Ruth skriva...jag vet inte, fick kanske inte göra det när jag var liten och söt, sånt passar inte för en liten flicka i polkahår och rosa underkläder,
minns ni dom med långa ben med gummiband.....i bomull.
Men hur kom jag nu in på det, skulle ju skriva om den goda laxdrällsoppan jag kokade ikväll.
Den blev underbar och igen hummade vi,
undrar om våra grannar tror att vi är några urtidsmänniskor som alltid när det blir kväll...
hummar....
(viskar lite....det var iallafall skitgott.)
Tillsatte till den goda fonden jag kokade igår lite nykokt räkfond,
i med slantade morötter, vitlök och broccoli....
lite kryddor av alla de slag,
och så kan man servera en god fisksoppa av laxdräll, räkor och lite scampistektaräkorpåsidanom.....
urgott tunnbröd som bakas i Nordmaling....
vi är helt sålda av alla smaker....
Från Laxdrällsoppan till spöket...
idag fick jag en kommentar av en tjej från Jakobstad i Finland (där Rantafar växte upp)
hon kunde sin muminhistoria och förde mig till Youtube klipp Fyren E26,
och där kunde jag titta på en film om hur muminfamiljen åkte till en ö,
där det fanns en fyr, och där skulle muminpappan skriva en bok, men så hittade dom ett spöke,
som hade blivit kvarglömt av ett spökskepp,
alla andra spöken åkte ifrån honom.
Varför?
Jo för att han var rädd...vem ville ha ett spöke som var rädd ???
Igen halkar vi in i 2013 och kan se att...
vi inte får vara rädda, vi måste följa den takt som livet har, att vara en utanför mängden gör att vi blir ensamma...
och då är det gott att en snäll, omtänksam muminfamilj finns,
som tar om hand alla dessa svaga i samhället.
Tack du okända Pernilla Granlund i Jakobstad.
Idag i min kalender kom,
Snorkfröken.
En syster till Snork, men mest känd som mumintrollets flickvän.
Hon är söt, snäll och fåfäng...och inte ett mumintroll utan en snork, skillnaden är att snork kan ändra färg efter sinnesstämmning,
och älskar pärlor, snäckor och diamanter och har en guldring runt sin fot, och den har hon fått av mumintrollet.
Snork är ju också en som skulle passa i kungahuset....lite fåfäng med guld på foten.
Varför lägger jag upp min bock...
tycker faktiskt att han är rätt snygg.
Och detta är en produkt av att jag pulade in tre ljus i min lykta i bastukammaren,
hela havet stormar...
och mina ljus brann ihopa och hade jag nu varit Ernst hade jag tagit patent på det hela,
men nu är jag Rantamor och blev helt förbannad, innan jag fick ut ljushelveten ur lyktan.
Ikväll lyser bara ett ljus.

Vet ni det går att rösta ikväll också om ni hade av någon anledning missat min kampanj...
Rösta här....
Finns åtta att rösta på men det är väl klart att ni röstar på Rantamor,
men vem tusan sa att jag var ett ego ????
=)  =)  =) ????

Tjingelingen fredag...men jösses va skriver jag.... naturligtvis är det lördagkväll från Rantamor,
som snart ska förpassas in i bastun.

" Maria var höggravid på julafton,
ändå ville hon ut å rida...."

Emilie 8 år.

Där du Madde som inte ens kunde komma på Nobelfesten,
du borde skämmes.....

fredag 1 november 2013

En midvinter MacMyra.

Det är november och det betyder att dom släppt en ny MacMyra på GrönIca,
och vem var där å dörrhängde...jo min Rantafar.
Men nu är det slut på MacMyra specialutgåvorna och det dimper ned en,
MacMyra Midvinter Swedish Singelemalt Whisky.
Här kommer en ny Whisky för frusna vintersjälar.
MacMyra Midvinter - I väntan på vårens återkomst.
Och det låter ju bra helt okey.
Den ska bli spännande att korka å smaka på.
(whiskyn som är i glaset är en MacMyra 8 och en rekvisista som Rantafar gillade....)
I kväll gjorde jag  en Hall-Å-Vin lykta på en liten paprika,
nu brinner den på vårt vardagsrumsbord och doftar lite rostad paprika,
men är rätt söt.
Man behöver inte en stor pumpa för att få stämmningen.
Skulle det plinga på dörren ikväll finns det absolut inte en godis i hela huset....
vi får allt lägga oss på golvet och spela osynliga,
och hoppas att vi inte hostar till....
vi lägger oss bakom soffan tätt, tätt tillsammans,
och sen får dom kasta ägg och tomater på oss om dom vill...
skitungarna... =)  =)
På tal om helgen den spökliga som kom från Amerikat...
kolla vad jag fann på tapeten i vardagsrummet ikväll...
Säg nu inte att det är jesus för ingen har ju sett han så ingen vet ju hur han ska se ut...
men vem ser ni ????
Fågelfotograf...
blir jag ju inte...
HackeHackspett var här och jag skulle fota han,
joho det blev sådär kan jag ju säga och ni se.
Han fick bråttom hem, någon som kallade kanske, eller så kanske han sa,
Rantamor...fan jag sticker !!!
Blev glad när jag såg att jag hade haft 25000 unika besökare på min blogg...
Men för detta är det ju ni som ska ha en applåd....
TACK alla ni som tittar in till mig och läser min blogg,
och TUSEN TACK alla ni som kommenterar.
Jag blir lyckligt glad för varje kommentar.
Och ni är alla SÅ VÄLKOMMNA tillbaka.

Tjingelingen från Rantamor som redan ikväll hällt upp ett glas vitt.
Hoppas att inte mörkrets utklädda folk plingar på ikväll,
utan snälla grannar och vänner, som vill snylta in sig hos er för att dom tycker,
att ni bara är alldeles för underbara.

tisdag 16 oktober 2012

Tror ni på spöken, här bor det några...

Igår när vi var ute på vår utflykt så körde vi igen förbi detta gamla, ledsna hus.
Det ligger alldeles ensam ute på en åker, och ser väldigt mäktigt, spökligt ut.
Jag är helt övertygad om att jag skulle kunna känna in någon av dom människor som levt sitt liv här, om jag bara klev in genom dörren.
Men skulle jag ens våga mig på att glänta på dörren och kika in ??
Redan utanför med kameran i handen , kände jag ett stort vemod och en kyla i kroppen, som suttit i hela dagen i dag med.
Jag vågade inte ens kika in genom fönstret utan nöjde mig med att fotografera.
Vi har kört förbi så himla många gånger, och min nyfikenhet har varje gång kittlat i mig,
så denna gång stannade vi bilen och gick en runda,
men bara inte för nära, man ska inte väcka gamla spöken....
Tillåmed bilen hade blivit parkerad och inte blivit besiktad på flera år,
men nån gång har den säkert varit nyputsad, och puttrat fram på vägen till stolthet för sin ägare.
Och visst har den varit röd ??
Tänk att sådana där ödetorp kan kittla ens nyfikenhet, och snacka om att gamla tiders vingslag
blir så påtagliga, men att kliva in i huset vore som att dra på sig hemstickade strumpor,
det skulle kittla och klia, och inte lämna stunden innan benen var sönderkliade...
För sådan är Rantamor...en riktig trollpacka !!!!

Hur det är med Rantafar efter att han inträtt i vuxenlivet....
jodå rätt bra, men han kom på idag att det pubishår man blir glad av i puberteten....
har idag vandrat en meter uppåt, och sitter helt galet i öronen och i näsan ????
Lite mera glanslöst och glest runt pungen.....****fniss****

Hahaha...Tjingeling från en lite frysen Rantamor...och galen !!!!

"när äntligen det rätta ögonblicket kommer,
vet vi sällan vad vi ska göra med det...."