Den här boken består av brev till en kvinna vid namn Claire. Brevskrivaren har tidigare varit gift med Claires man Felix och är fullkomligt besatt av de båda och särskilt av den nya frun. Hon smyger på dem och fantiserar om deras liv. Genom breven får vi en bild av brevskriverskan. Hon lever ensam med en liten dotter, förhållandet med Felix var destruktivt och hon tycks inte ha något socialt liv. Falkenland skriver med ett vackert, genomtänkt och poetiskt språk. Besattheten byggs sakta upp, boken tätnar och brevskrivaren blir allt mer obehaglig. Jag har läst många inlägg och recensioner om den här boken och alla höjer den till skyarna. Beskriver hur de dras in i berättelsen, känner obehaget komma krypande etc, etc. Det händer tyvärr inte mig. Jag uppskattar språket och de smarta formuleringarna, men den berör mig inte. Jag är inte förvånad. Jag behöver relationerna, utbytet mellan karaktärer, dynamiken. Att bara få ta del av en människas inre tankar blir en...