När det gäller
Anneli Jordahl så sparade jag mig ganska länge att läsa något av henne. När jag visste att jag skulle komma att lyssna på henne i mars så valde jag att inte läsa något innan utan att låta mig inspireras.
Sedan dess har jag läst tre böcker av henne. Att det blev
Att besegra Fru J som blev den första boken var en tillfällighet, då jag inte ens kände till den boken tidigare. Den var en stor läsupplevelse som jag redan skrivit om. Sedan har jag bara fortsatt läsa Anneli Jordahl under våren...
Det är något med hennes språk som gör det lätt att tycka om hennes texter. De är ju tre väldigt olika böcker på det vis att
Att besegra Fru J är en biografi,
Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) är en roman om en verklig person (Ellen Key) och
Augustenbad en sommar är rätt och slätt en roman. Eller så har de två senare böckerna mer gemensamt om man tänker efter, den ena utgår från en historisk person och den andra från en historisk plats - den sörmländska kurorten Augustenbad.
Även om huvudpersonen i
Augustenbad en sommar är en ganska inskränkt karl som blivit sänd till kurorten av sin hustru för att bota sin alkoholism så har jag inga problem att själv förflytta mig i tiden till denna plats där tron på vattnets helande kraft är så stark. Språket gör i denna boken allt. Det händer i det närmsta ingenting (något författaren själv påpekade när jag lyssnade på henne) ändå är den lätt att tycka om, leva sig in i och vilja leva kvar i.
Boken med den långa titeln
Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) om Ellen Key föll mig inte lika mycket i smaken som de andra två böckern. Mest för att jag nog förväntade mig att lära känna Ellen Key bättre. Men det läggs väldigt stor tyngd vid hennes långvariga, olyckliga förälskelse i en gift man, och det är först när över halva boken när läst och Ellen ganska sent i livet flyttat ut till Strand vid Vättern som jag blir intresserad. Jag får leta material om Ellen Key på annat håll - för nyfikenheten är inte på något vis stillad.