Ups, jag höll nästan på att glömma att blogga om Roslund & Hellströms bok Flickan under gatan som jag läste ut i helgen.
I dubbel bemärkelse handlar boken om gatubarn i svåra omständigheter. Temat känns bitvis jobbigt, men det är engagerat skrivet och berör.
Själva deckarhistorien handlar om en kvinna som hittas död i anslutningen till tunnelsystement under Stockholms gator. För omväxlings skull är jag inte så intresserad av upplösningen av gåtan, utan det är misären och de illa medfarna barnen som lämnar mig berörd av boken.
Ämnesord
afrikansk litteratur
arbetarlitteratur
arkitektur
att blogga
barnböcker
bibliotek
bilderböcker
biografier
boken i framtiden
bokhandel
dansk litteratur
deckare
e-böcker
engelskspråkig litteratur
facklitteratur
familjefrågor
fantasy
film
filmatiseringar
finsk litteratur
fransk litteratur
grafiska romaner
guideböcker
handböcker
helgdagar
historia
historiska romaner
hobby
högläsning
invandrarlitteratur
irländsk litteratur
italiensk litteratur
italienska utflykter
japansk litteratur
kapitelböcker
klassiker
kokböcker
konst
kulturhistoria
litteraturpriser
livet i Italien
ljudböcker
läsning
läsplatta
läsutmaningar
moderna klassiker
norsk litteratur
noveller
om översättningar
poesi
politik
post-kolonialism
postmodernism
samhälle och ekonomi
samhällsskildring
semester
spansk litteratur
språk
svensk litteratur
tecknade serier
thriller
tidskrifter
traditioner
true crime
tv-serier
tysk litteratur
ungdomsböcker
uppväxtskildringar
utmaningar
torsdag 30 september 2010
tisdag 28 september 2010
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
I över två veckor har jag vid tillfälle lyssnat på Jonas Jonassons succébok Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.
Den är lång, den är totalt osannolik och den är ofattbart rolig.
Oj, vad jag skrattar när författaren hänvisar till Arto Paasilinnas komik. Sedan början av boken var en av mina tankar varit just att jag inte läst något med sån här härlig humor sedan jag hade en period på 90-talet då jag plöjde just Paasilinna.
Men den är som sagt lång och jag kände mig klar med boken vid drygt två tredjedelar. Visst är det kul att fortsätta följa Allan Karlsson vidare öden och äventyr, men tillslut räcker det liksom. Att allt omöjligt kan hända har man redan förstått och jag slutar skratta och förvånas över de förvecklingar han råkar in i.
Ett intryck består: historiskt är hundra år är ett mycket långt liv och det finns de som upplevt vad min generation kan tycka tillhöra förhistorien.
Den är lång, den är totalt osannolik och den är ofattbart rolig.
Oj, vad jag skrattar när författaren hänvisar till Arto Paasilinnas komik. Sedan början av boken var en av mina tankar varit just att jag inte läst något med sån här härlig humor sedan jag hade en period på 90-talet då jag plöjde just Paasilinna.
Men den är som sagt lång och jag kände mig klar med boken vid drygt två tredjedelar. Visst är det kul att fortsätta följa Allan Karlsson vidare öden och äventyr, men tillslut räcker det liksom. Att allt omöjligt kan hända har man redan förstått och jag slutar skratta och förvånas över de förvecklingar han råkar in i.
Ett intryck består: historiskt är hundra år är ett mycket långt liv och det finns de som upplevt vad min generation kan tycka tillhöra förhistorien.
fredag 24 september 2010
Hänga på trenden!
Mitt i den uppmärksamhet som nu råder kring svenska deckare här i Italien verkar man publicera allt man kommer åt i förhoppning att hitta "nya" Stieg Larsson! (inget fel i det - bara kul med publicitet kring svensk litteratur)
Idag fick jag med ett provtryck från boken L'alfabetista av Torsten Pettersson, med trycket "Il thriller svedese che non puoi non leggere" (typ: en svensk deckare du inte får missa). Boken heter Ge mig dina ögon på svenska och kom ut 2008. Den finns inte att köpa via Bokus och själv har jag aldrig hört talas om Torsten Pettersson. Har du?
Tänk att man kan upptäcka nya svenska författare i utlandet!
Idag fick jag med ett provtryck från boken L'alfabetista av Torsten Pettersson, med trycket "Il thriller svedese che non puoi non leggere" (typ: en svensk deckare du inte får missa). Boken heter Ge mig dina ögon på svenska och kom ut 2008. Den finns inte att köpa via Bokus och själv har jag aldrig hört talas om Torsten Pettersson. Har du?
Tänk att man kan upptäcka nya svenska författare i utlandet!
torsdag 23 september 2010
Jag tävlar!
Bloggen Barnboksprat har en tävling där man kan vinna boken Bomben i matlådan. Eftersom min (nästan) 8-åring alltid är sugen på nya böcker så är jag givetvis med och tävlar.
Håll tummarna!
Håll tummarna!
tisdag 21 september 2010
På fast mark
Jag tycker inte jag åstadkommer någonting, men plötsligt börjar ett möjligt litteraturuppsats ämne ta form i tankarna, och genast känns allt lite lättare. Nu känner jag att det faktiskt finns lite fast mark under vattenmassorna jag trampar runt i!
måndag 20 september 2010
Men vad läser jag då?
Det är tomt med recensioner här just nu. Läser gör jag för fullt, men det går sakta med skönlitteraturen. Jag har nyligen börjat med en Hellström Roslund deckare som jag glömt namnet på, men den utspelar sig i Stockholms kloaksystem. Dessutom har jag åter börjat lyssna på ljudböcker och när jag pysslar här hemma (ja, lagar mat och styker - om man kan kalla det för pyssel...) håller på att ta mig igenom Hundraåringen som klev ut... Den lämpar sig mycket bra för lyssning, fast den är lååång känns det som.
Annars har jag läst en massa magasin som jag hade med från Sverige. Yourlife överraskade mig verkligen med intressanta artiklar och mycket bokrelaterat innehåll.
Dessutom har Mia Skäringer nu börjat blogga på deras hemsida vilket ger tidningen extra stjärnor av mig! Språktidningen är en gammal favorit som alltid är läsvärd. Jag hade även fått ett gratisnummer av Camino som lyfter fram och tillgängliggör miljöfrågorna. Jag vet inte om detta nummer var extra modeinriktat, men det känns kanske inte som det men angelägna miljöfrågan för mig...
Sen läser jag en hel massa kurslitteratur. Om jag räknat rätt har jag Jag har varit duktig och läst en hel del av skönlitteraturen under sommaren, men jag lovar att det räcker till ändå! Närmsta dagarna måste jag dessutom välja en skönlitterär bok att skriva c-uppsats om. Ojoj - det är verkligen inte så lätt... Det heter dessutom inte längre c-uppsats. På engelskan säger de Bachelor-thesis, men vad kallas uppsatsen egentligen för nu för tiden?
Annars har jag läst en massa magasin som jag hade med från Sverige. Yourlife överraskade mig verkligen med intressanta artiklar och mycket bokrelaterat innehåll.
Dessutom har Mia Skäringer nu börjat blogga på deras hemsida vilket ger tidningen extra stjärnor av mig! Språktidningen är en gammal favorit som alltid är läsvärd. Jag hade även fått ett gratisnummer av Camino som lyfter fram och tillgängliggör miljöfrågorna. Jag vet inte om detta nummer var extra modeinriktat, men det känns kanske inte som det men angelägna miljöfrågan för mig...
Sen läser jag en hel massa kurslitteratur. Om jag räknat rätt har jag Jag har varit duktig och läst en hel del av skönlitteraturen under sommaren, men jag lovar att det räcker till ändå! Närmsta dagarna måste jag dessutom välja en skönlitterär bok att skriva c-uppsats om. Ojoj - det är verkligen inte så lätt... Det heter dessutom inte längre c-uppsats. På engelskan säger de Bachelor-thesis, men vad kallas uppsatsen egentligen för nu för tiden?
söndag 19 september 2010
På önskelistan
Jag fyller år under hösten och efter en tids funderande har jag kommit fram till att vad jag verkligen vill ha är en läsplatta. Verkligen aktuellt eftersom vi just nu diskuterar vilt här hemma var vi ska göra av alla våra böcker. Vi är i stort behov av nya hyllor då alla de böcker jag köpte i Sverige i somras fortfarande ligger nedpackade i två lådor pga platsbrist. För första gången någonsin har sambon nämnt möjligheten att göra sig av med böcker. Så illa är det ställt :)
tisdag 14 september 2010
Brödern Lejonhjärta i kvadrat
Det mesta som kommer ur munnen på min snart-8-åring handlar nu för tiden om Jonathan, eller Tengilsknektarna eller vad som kan tänkas hända i Nangilima.
Hon har helt fått dille på Bröderna Lejonhjärta. Antingen kan man hitta henne med näsan i boken, annars lyssnande till Astrid Lindgrens egen inläsning på CD, eller möjligen framför filmen på DVD. Däremellan kommer det emellanåt en utläggning om teatern från Vimmerby i somras.
Vilken förmån det är att få uppleva och iaktta läsglädjen hos sina barn!
Hon har helt fått dille på Bröderna Lejonhjärta. Antingen kan man hitta henne med näsan i boken, annars lyssnande till Astrid Lindgrens egen inläsning på CD, eller möjligen framför filmen på DVD. Däremellan kommer det emellanåt en utläggning om teatern från Vimmerby i somras.
Vilken förmån det är att få uppleva och iaktta läsglädjen hos sina barn!
Etiketter:
barnböcker,
kapitelböcker,
klassiker,
läsning,
svensk litteratur
måndag 13 september 2010
Den farliga leken
Efter en månad med massor av läsning så har det varit lite sämre sedan vi lämnade Sverige. Den farliga leken av Mari Jungstedt hann jag faktiskt låna och läsa ut innan vi åkte därifrån, men jag har inte riktigt hunnit med bokbloggen sedan dess.
Jag hade faktiskt rejält tröttnat på Mari Jungstedts deckarserie som utspelar sig på Gotland. Ändå har jag fortsatt läsa hennes böcker när de kommer ut - av gammal vana antar jag. Därför blev jag rejält överraskad av denna boken som är klart bättre än tidigare.
En anledning kan vara att de tar sig utanför Gotland och perspektivet blir lite större på något vis. Ämnet anorexia känns även det relevant och passar in i själva deckarstoryn. Jag upplever även att huvudpersonernas personliga relationerna är nedtonade och det gillar jag. Tycker inte om när man måste ha koll på vad som hänt i föregående bok för att hänga med i handlingen. När jag läser en deckare föredrar jag att deckarstoryn står i förgrunden!
Jag hade faktiskt rejält tröttnat på Mari Jungstedts deckarserie som utspelar sig på Gotland. Ändå har jag fortsatt läsa hennes böcker när de kommer ut - av gammal vana antar jag. Därför blev jag rejält överraskad av denna boken som är klart bättre än tidigare.
En anledning kan vara att de tar sig utanför Gotland och perspektivet blir lite större på något vis. Ämnet anorexia känns även det relevant och passar in i själva deckarstoryn. Jag upplever även att huvudpersonernas personliga relationerna är nedtonade och det gillar jag. Tycker inte om när man måste ha koll på vad som hänt i föregående bok för att hänga med i handlingen. När jag läser en deckare föredrar jag att deckarstoryn står i förgrunden!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)