Sanningar och Lögner

Jag har av någon anledning svårt att komma in i lättlästa böcker, förmodligen har det med det lätta språket att göra. I början av Saba Sanningar och Lögner från LL-förlaget var jag rent av uttråkad, men efter kanske femtio sidor kunde jag plötsligt inte släppa den.

Saba sanningar och lögner handlar som ni hör om hemligheter. I Sabas klass har någon hackat sig in på skolans databas och skickat ut känslig information om alla elever över hela klassen. Saba är en cool tjej som många ser upp till, men ingen vet egentligen vem hon är. Hennes pappa har åkt hem till Eritrea och Saba måste själv ta hand om sina småsyskon eftersom hennes mamma bara ligger i sängen. Loke som är den blyga killen i klassen börjar plötsligt prata med Saba, tycker han om henne? Tycker hon om honom? Men Sabas tankar glömmer snart Loke när hon börjar förstå att något inte är som det ska i hennes familj. Att hennes pappa bär på en stor hemlighet.

Varför blev jag plötsligt så fast i boken? Kanske för att jag plötsligt blev nyfiken på sanningen bakom alla dessa lögner. Hemligheterna var bokens drivkraft, ändå blev jag lite besviken när jag förstod att det inte var mer komplicerat än så, och att det var så lätt att lista ut, lite för lätt tycker jag nog. Annars handlar boken mycket om vad som är rätt och fel, att våga stå för sina handlingar och hur långt man är beredd att gå för att skydda andra. Och med allt detta, väldigt väldigt lättläst.

Detta var nog den första boken jag läst som börjar och slutar med en Facebook chatt. Facebok stavat med ett O?

Läskigt + lättläst!

Ett tag trodde jag att lättläst inte var min grej. Men jag blev verkligen förvånad när jag började läsa den lättlästa versionen av John Ajvide Lindqvist bok "Låt den rätte komma in" och blev helt fast. Som jag tidigare skrivit gillar jag lättläst av den anledningen att man kan få handlingen lätt berättad för sig, men det blir lite som att läsa en lång redogörelse och någon större språkupplevelse kan jag inte säga att det är. Men "Vampyren i Blackeberg" tog tag i mig. Berättelsen är grymt bra. Den kalla spänningen lyckas även komma fram ur de lättlästa raderna och skrämma om mig rejält. En riktig skräckis helt enkelt.

Om du inte orkar ta dig igenom "Låt den rätte komma in" tycker jag inte att man kan kalla det för fusk att läsa den lättlästa versionen. Jag tror även att den fungerar bra för de yngre, eller om man har en lägre skrämseltröskel. För jag kan tänka mig att "Låt den rätte komma in" är mycket mycket värre "Vampyren i Blackeberg."

Testa något nytt

När jag gör en recension måste jag alltid ha boken vid mig, bläddra genom den, undersöka omslaget noggrant som om det skulle berätta något för mig. Nu har jag inte boken här, den finns kvar i Sverige och jag befinner mig i London. Boken jag tänkt recensera är den lättlästa versionen av Joyce Carol Oates bok Svart flicka, vit flicka.  

Som tur var gjorde boken ganska starka intryck, inte handlingen utan mer hur den var skriven. Jag inte läst så mycket lättläst. Jag föredrar för det mesta orginalen, hur krångliga och svåra de än är att läsa. Men man måste testa något nytt. Lättläst här var inte rätt för mig, handlingen grep aldrig tag i mig utan blev istället en lång redogörelse.

Handlingen i korta drag.  Genna och Minett blir rumskompisar när de börjar på college, Genna är vit och Minett är svart. Genna gör tydliga försök att bli vän med Minette men Minette visar tidigt att hon inte vill ha några vänner. Efter en tid utsätts Minett för rasistiska hot och något senare dör hon i en hemsk brand. Femton år senare är Genna vuxen och hon börjar skriva om hennes förflutna...

Lättläst är perfekt om man bara vill få historien berättad för sig. Det är bra att det finns böcker som är omskriva till lättlästa men jag tror inte det passar mig, dessutom var det för många lösa trådar. Vem skickade hoten? Jag har ingen aning!  Något jag däremot skulle vilja testa är att läsa en bok där originalet är skrivet på ett lättläst sätt. Det får bli nästa "testa något nytt" grej.

Muren

 

På var sin sida av muren bor Peter och Sofia. Muren har alltid funnits där och de har blivit uppfostrade till att hata fienden på den andra sidan. Men en dag kommer en ny häst till Peters stall, Storm. Storm är till en början vildsint och de vuxna kallar honom farlig. Men Storm kommer förändra Peters och Sofias liv för alltid.

Vad jag först av allt gillade med Muren var att den var så lättläst och kort samtidigt som den handlar om viktiga ämnen. Det betyder att man inte behöver vara den mest bildade personen eller boknörden för att läsa en bra bok.
För visst innehåller muren viktiga ämnen! Murar är något som finns överallt omkring oss. Man kan prata om att bo på rätt eller fel sida av vägen, en fin eller sämre skola. Berlinmuren var en verklig mur som splittrade ett land och nu byggs det ännu en mur nere i Palestina.

Jo, murar är något som alltid är aktuellt. I boken möts tillslut Peter och Sofia. Med de fördomar och hat de två sidorna byggt upp mot varandra tror de först att de ska mörda varandra, äta upp varandra levande och allt möjligt. Men det visar sig att båda egentligen är helt vanliga barn.

Gillar även att figurerna i boken har helt vanliga svenska namn, de spelar dataspel och chattar precis som vi och ingen speciell plats utpekas. Den skulle kunna utspela sig vart som helst och när som helst.