Intervju med Jessica Schiefauer

I november hälsade jag och min kompis på Jessica Schiefauer i hennes lilla skrivarlya. Schiefauer är författaren bakom de lysade böckerna Pojkarna och Om du var jag. När vi fick i uppgift att göra ett yrkesporträtt i skolan var det ingen tvekan om att det var henne vi ville intervjua. Jag kan säga helt ärligt att Jessica är en otroligt trevlig och klok person i verkligheten och jag hoppas att vi kommer få läsa mycket mer av henne även i framtiden!

Bokyrke: Förläggare

Nu har vi kommit fram till fjärde och sista intervjun här i vårt mini-tema om olika sätt att arbeta med böcker. Tidigare har vi intervjuat ungdomsbibliotekarien Jennie, författaren Lisa Bjärbo och översättaren Katarina Kuick. Idag berättar förläggaren Ada Wester om hur det är att arbeta på Gilla Böcker förlag!

Vad gör en förläggare? 
En förläggares viktigaste uppgift är att ta beslut om vilka böcker förlaget ska ge ut. Arbetsuppgifterna varierar naturligtvis mellan förlag, men ofta involverar de manusläsning, en första övergripande respons till författaren och projektledning kring boken och ansvar för bokens budget. På Gilla Böcker är jag kombinerad förläggare och redaktör, och sköter hela processen från att ett manus kommer in till att boken kommer från tryckeriet.

Foto: Elin Aarflot

Hur ser en vanlig dag ut för dig? 
En vanlig dag för mig består främst av tre saker: manusläsning/redigering, möten och mejlande. Jag har alltid en rad bokprojekt på gång samtidigt och håller liksom i alla trådarna. Manus som har kommit in, manus som jag håller på att ge respons på, omslag som ska få respons, baksidestexter, sättning, kommunikation med tryckeriet, möten med författare, fler manus som ska läsas ...

Vad måste man plugga för att utbilda sig till förläggare?
Det finns inte någon hel förläggarutbildning, men det finns en kurs i Förlagskunskap (På Stockholms universitet eller Lunds universitet). Förutom den har jag läst Litteraturvetenskap och olika fördjupningskurser i litteratur, och lite formgivning för att lära mig sätta böcker (det behöver man inte kunna som förläggare, men det är väldigt kul!). Lite ekonomi har jag läst också, att hålla koll på utgifter och lönsamhet är också en viktig del av förläggaryrket.

Vad är det roligaste med ditt jobb?
När jag drömde om att bli förläggare tänkte jag att det roligaste skulle vara att läsa manus. Det är absolut en av mina favoritsysselsättningar, men det allra häftigaste är relationen med författarna. Att få ta beslutet om att ge ut en debutants manus, vara med och uppfylla en människas kanske största dröm - det är det allra bästa med mitt jobb!

Bokyrke: Översättare

Nu har vi kommit till tredje och näst sista delen i vårt mini-tema "Bokyrken" Idag intervjuar vi Katarina Kuick om hur det är att översätta böcker! 

Foto: Jessica Mann

Hur kom du på att du ville bli översättare?
Jag lektörslöste ungdomsböcker åt ett förlag. Dvs jag läste böcker på engelska och lämnade ett utlåtande, för att förlaget lättare skulle kunna bestämma om det var en bok de skulle ge ut i Sverige eller inte. Det här var när jag var 23 eller nåt sånt. När jag läste en av böckerna vet jag att jag sa att jag liksom kunde höra vad personerna skulle säga på svenska. ”Du kanske ska prova att översätta?” sa förläggaren. Och så gjorde jag ett provkapitel. De blev så nöjda att jag fick göra en hel bok. Dock inte den jag hade läst, utan en annan av samma författare.

Hur går det till när du översätter böcker?
Först gör jag en grovöversättning. Dvs jag sitter med boken och skriver in ”vad jag hör i huvudet” när jag läser det engelska. Det mesta som är svårt brukar jag hoppa över. Vet inte varför jag jobbar just så, det har bara blivit så. Andra gången jag går igenom texten är jag mycket noggrannare. Då slår jag i lexikon, synonymlexikon, kollar uttryck på nätet osv osv. Oftast går jag igenom texten 4-5 gånger. Och så en eller två gånger till när manuset är satt av förlaget.

Vad är viktigt att tänka på när du översätter en bok?
En sak som många nog inte tänker på, men som är viktigt, är rytmen. Att meningarna flyter bra. Och gärna på ett sätt som liknar författarens sätt att skriva. Är det en författare som skriver korta, kärnfulla meningar, där varje ord är exakt avvägt? Är det en författare som älskar mustiga beskrivningar med mycket bisatser och språkliga hopp? Flytet är oerhört viktigt. Det ska vara svenska, inte svengelska. Jag brukar försöka tänka ”Vad skulle författaren ha skrivit om den kunnat skriva på svenska?” Det kan man ju aldrig veta, men när man jobbar så tätt med en text som man gör när man översätter lär man faktiskt känna författaren rätt bra.

Vad måste man studera för att bil översättare?
 Jag har inte studerat något särskilt, mer än att jag läste engelska på universitetet. Däremot har jag inte läst svenska, fast det hade kanske varit bra. Men jag har en bra språkkänsla, troligen för att jag läser så mycket. Att kunna det språk man översätter till är allra viktigast. Idag finns det översättarutbildningar.

Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Jag går upp någon gång mellan 8 och 9. Sätter mig vid datorn i mitt arbetsrum. Kollar mejl och lite sånt. Sen sätter jag igång och översätterjobbar. Ofta ställer jag en timer på 30 minuter, och när den piper tar jag en liten paus. Senare på dagen tenderar passen att bli 20 eller 15 minuter långa istället ... Ofta händer det att jag gör andra grejer mitt på dagen – andra jobbrelaterade grejer, eller går ut och går eller nåt. Och så jobbar jag någon timme eller två på kvällen istället. Numera har jag som ambition att vara ledig åtminstone lördag eller söndag, helst båda, men ju närmare deadline jag kommer desto svårare är det att hålla.

Vad är det roligaste samt svåraste med att översätta böcker?
Egentligen tycker jag inte det är så roligt! Men det är ett bra jobb så tillvida att man har tydliga ramar. Man känner att man kommer framåt och det finns ett slut. På det viset är det mycket mer tillfredsställande än att skriva själv (som jag ju också gör), då man aldrig vet om man har ”fått något gjort” fast man kan ha jobbat hela dagen. Men det är roligt när det är en författare vars språk passar mig, som David Almond t ex. Stora partier av hans böcker översätter sig nästan självt för mig. Å andra sidan kan han vara väldigt knepig, eftersom det är mycket som inte är uttalat. Och han säger mycket med få ord. Då gäller det att lyckas vara lika korthuggen på svenska, och inte göra texten längre. Roligt är också när man kommer till en ordlek eller liknande som man tror är omöjligt, och så helt plötsligt, kanske när man håller på med något helt annat, så kommer lösningen.

Det svåraste är just ord som är dubbeltydiga. En författare som Aidan Chambers älskar ord som har många betydelser, och han leker och spelar med det, hela stycken kan bygga på att ett visst ord kan betyda två olika saker, eller att två ord som eye och I uttalas likadant. Sånt är hur svårt som helst.

Melina Marchetta, som jag översatt nu senast, Jellicoe Road, var knepig på så vis att hon hade många fraser som kom igen på många ställen i boken, hon bygger mönster med hjälp av språket, mönster som också är viktiga ledtrådar för läsarens förståelse. Där gällde det att vara vaksam och vara konsekvent på samma sätt som hon var.

Här kan ni läsa första och andra delen i temat! 

Bokyrke: Författare

Som ni vet så har vi ett litet mini-tema nu i april då vi intervjuar olika personer som arbetar med böcker på olika sätt. Förra veckan intervjuades Jennie, ungdomsbibliotikarie på Västra Frölunda bibliotek. Den här söndagen kan vi stolt presentera Lisa Bjärbo, författare till de två (superduperbra) ungdomsböckerna Det är så logiskt alla fattar utom du och Allt jag säger är sant.

Hur blev du författare? Studerade du något speciellt? 
Jag tyckte det verkade väldigt svårt och diffust att "bli författare", fast jag helst av allt ville det. Jag fattade inte hur man skulle göra. Eller hur man skulle lyckas. Så jag läste till journalist efter gymnasiet istället, på journalisthögskolan. Det var ju också ett skrivande yrke, tänkte jag. Och det var väldigt kul! Men jag släppte aldrig tanken på att jag ville skriva böcker också. Så efter några år började jag skriva på min ungdomsbok "Det är så logiskt alla fattar utom du", lite i smyg, för att se om det gick. Och faktiskt, det funkade ju! Men jag har fortfarande lite svårt att kalla mig själv för författare när någon frågar vad jag jobbar med. Det känns lite skrytigt på något sätt. Fast det blir lite lättare för varje bok jag släpper. Snart, kanske!

Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Jag gör ganska många olika saker på dagarna - skriver böcker, besöker skolor, föreläser om läsning eller skriver frilansartiklar om annat. Så det är rätt olika hur dagarna ser ut. Men en "bokskrivardag" går jag upp, går iväg till mitt kontor, och sätter mig vid datorn. Sedan läser jag igenom det jag skrev när jag skrev på boken sist och försöker komma igång och skriva mer. Det är rätt svårt. Jag är väldigt sällan inne i ett "flow" där texten bara flödar ur mig. För mig handlar det mycket om att ha disciplin och "tvinga" mig själv att få ur mig orden. (Och inte börja surfa runt på internet istället, till exempel.) Det låter tråkigt, och det händer att jag sliter mitt hår och svär för att det är svårt. Men trots det gillar jag det väldigt mycket! Jag tror det är kicken jag får när jag känner att jag får till det som gör att det blir värt det. Och känslan när boken är klar och jag håller den i min hand och det står mitt namn på framsidan av den. Då är jag så sjukt stolt och glad! Jag skriver rätt långsamt, tror jag. Om jag har fått till fem sidor när dagen är slut är jag jättenöjd. Då går jag hem och är helt uppspelt.

Hur går skrivarprocessen till för dig? 

Jag planerar nog ganska mycket innan jag börjar skriva, men långt ifrån allt. För mig börjar det nästan alltid med en karaktär, att jag kommer på VEM jag vill skriva om. Jag tänker mycket på hur han eller hon är, ser ut, pratar, tänker, och tycker. Sedan kommer jag på själva handlingen i efterhand. Jag får nya idéer under tiden jag skriver, men jag håller mig på ett ungefär till det jag har bestämt på förhand.

Vad är fördelarna respektive nakdelarna med ditt jobb?
Fördelarna är att jag får skriva. Jag ÄLSKAR att skriva! Och så älskar jag böcker mer än själva livet, nästan. Jag får nästan nypa mig själv i armen för att fatta att det är sant, att jag får jobba med mina två favoritgrejer i livet: böcker och skrivande. Lyx! Nackdelarna är att det är ensamt ibland (man har ju inga kollegor), och att det är svårt att försörja sig på att vara författare.

Vad är ditt tips till alla med författardrömmar?

Skriv mycket, läs mycket, och sno saker med stil. Jag menar så klart inte att du ska sno hela textstycken som du läst och stoppa in dem i din egna bok (Det ska du inte göra! Det är olagligt!). Men tänk på när du läser en bra bok eller ser på bra film VAD det är du gillar med just den boken/filmen. Personerna? Dialogen? Stämningen? Försök sedan sno det och göra din egna version av det i din text.

Bokyrke: Bibliotekarie

Det är många som drömmer om att få arbeta med böcker. Därför tänkte vi nu i april ha ett mini-tema här på bloggen då vi tittar närmare på olika yrken som finns kring böcker. Varje söndag dyker det upp en intervju med någon som arbetar med böcker. Först ut är Jennie, ungdomsbibliotekarie på Västra Frölunda bibliotek!

Hej Jennie! Berätta lite om dig själv! 
Jag heter Jennie är 32 år och jobbar som ungdomsbibliotekarie på Västra Frölunda Bibliotek. Innan jag hamnade här har jag haft tusen diverse jobb på bland annat Ölands djurpark, restauranger, en båt i Israel och inom hemtjänst, gått folkhögskola och jobbat med barn i Nicaragua, gått en projektledarutbilning inom kultur, haft konstworkshops för barn, ordnat barnkonstfestivaler i Göteborg, är engagerad i solidaritetsarbete genom föreningen Vänskapsförbundet Sverige-Nicaragua. Jag målar, har haft mindre utställningar och nu senast säljer jag egna tryck på fairtrade-kläder. 

Varför valde du att bli bibliotikare? 
Både min mamma och min mormor är bibliotekarier (i Kalmar). Tills jag var 11 var jag säker på att det var vad jag också skulle bli sen började jag rata idén om att gå samma väg. Det var inte förrän efter en massa andra utbildningar inom kultur som allt föll på plats genom en praktik under Kulturverkstan på Världsbiblioteket (i Solidaritetsföreningens hus i Stockholm), där jag insåg att jag kanske kunde kombinera mina intressen för litteratur, världen, solidaritet och kultur. Så då gick jag bibliotekshögskolan i Borås. Då hade jag ingen aning om att det var just barn och ungdomar jag skulle arbeta med, men mitt första jobb var på skolbibliotek och sen hamnade jag på barnavdelningen här och sedan fick jag tjänst som ungdomsbibliotekarie. 

Hur ser en vanlig dag ut för dig? 
En vanlig dag finns inte direkt för alla är så olika. Men vissa inslag ingår oftast såsom: kolla mail, sätta upp böcker och göra lite fint i ungdomsavdelningen samt på barnavdelningen (fast här på jobbet sätter alla upp böcker på alla avdelningar även om man ansvarar mer för vissa). Vi har fikapaus halv tio (den härliga kaffestunden!), oftast har man pass, när man har tjänstgöring i biblioteket, antingen på barn- eller vuxenavdelningen, antingen på förmiddagen 10-13 eller 13-16 (och så jobbar jag en kväll till 19:00 i veckan). Då svarar man på tusen olika frågor. 
Ibland har jag bokprat för högstadieklasser, en massa möten med planering för vår verksamhet med olika personer, både kollegor, andra ungdomsbibliotekarier i stan, kulturproducenter (om vi gör gemensamma projekt för kulturhuset), fritidsgårdspersonal och andra. Eftersom jag är ungdomsbibliotekarie ansvarar jag även för arrangemang för unga mellan 12-25 år. Jag gör också en del i barnavdelningen så ibland har jag sagostunder eller hjälper till när vi har pyssel på loven för de små barnen.

Jag har studio för unga mellan 12-16 år: Caféstudio, då vi pratar om olika bokteman, pysslar, fikar, tävlar, Filmstudio då vi visar film, Konststudio för ungdomar som vill ställa ut sin konst i biblioteket. Innan hade jag Spelstudio då vi spelade tv-spel men det har jag inte längre. Och så jobbar jag med POINT, ett samarbete mellan biblioteket, kulturhuset och 1200 kvadrat, ungdomssatsningen i väster, då anordnar vi arrangemang för unga mellan 16-25 år som spelningar, filmfestivaler, föreläsningar etc. 

Vad är det roligaste med ditt jobb? 
Det är nog det roligaste med mitt jobb, att det är så varierat och att jag kan styra mycket själv över vad jag vill göra för projekt och arrangemang. Det är kul att biblioteket jag jobbar på ligger i ett kulturhus (Frölunda Kulturhus) för då kan man göra lite större projekt. Till exempel hade vi förra våren en stor serieutställning i hela huset med Göteborgska seriekollektiv, föreläsningar, flera serietecknare var här och hade workshops för högstadieklasser. Och det är kul att ingå i olika projekt och nätverk, till exempel har vi ungdomsbibliotekarier i Göteborg ett projekt som heter Värsta Boken, som går ut på att dela ut gratis pocketböcker till unga mellan 13-25 år för att främja läslust. Innan vi kan dela ut böcker har vi många möten, söker sponsring, skriver ansökningar, går på möten med ungdomsfullmäktige som får välja böcker, etc. Blandade arbetsuppgifter helt enkelt! Till bibliotek kommer nästan alla vilket gör att man möter otroligt många olika människor, vi har ju nästan 1000 besökare varje dag och servar tre stora områden som skiljer sig åt mycket vad det gäller socialt, ekonomiskt och kulturellt. Och så är det så klart kul att hela dagarna få omges av litteratur, konst och kultur! 

Vad behöver man studera för att bli bibliotikare? 
För att bli bibliotekarie måste man gå en bibliotekslinje. Jag gick Biblioteks-och informationsvetenskap i Borås i två års tid. Efter det har de gjort om utbildningarna så man måste nog studera längre nu, men jag hade poäng från andra utbildningar som jag plockade ihop. Bibliotekslinje finns i Borås, Uppsala, Växjö, Lund och Umeå. Många läser ju också extra kurser i litteraturvetenskap. Jag läste en distanskurs i barn- och ungdomslitteratur i Borås efter avslutad utbildning. 

Tonårsboken intervjuas

Nu i helgen var vi med i en tidning som finns i västra Göteborg och som heter Tidningen Väster.
Det är några högstadieelever från Tynneredsskolan som har gjort den fina intervjun. Där berättar vi lite om bloggen, vår läsning och boktips till andra ungdomar. Tyvärr finns inte intervjun på nätet, men det var väldigt kul att de ville intervjua oss!

Intervjuer

Jag hittade några väldigt bra intervjuer på YouTube. Det är ungdomar från bokklubben Bookworms som har intervjuat olika aktuella ungdomsförfattare på årets bokmässa. Väldigt intressant att titta på och som alltid är det roligt när ungdomar får vara med och intervjua!

Intervju med Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren


Intervju med Sara Anderberg Strollo


Ännu fler intervjuer (med t ex Peter Barlach och Ingrid Olsson) hittar ni på Barnens Bokklubbs hemsida!

Intervju i Framsidan

I nya numret av Framsidan finns en hel intervju med mig där jag pratar om mitt läsande och bloggen. Intervjun gjorde jag redan i mars och sedan dess har en het del förändrats, till exempel har Hanna börjat här på bloggen! Men det va både kul och lite konstigt att läsa om sig själv. I numret finns det även ett reportage om Palatset som Hanna är delaktig i och mycket annat som har med ungdomar att göra!

Intervju med Josefin Schygge!

Josefin Schygge är just nu aktuell med boken "Hjärtat power off" och hon har tidigare skrivit ungdomsboken "Hatar att älska". Hon arbetar även som talskrivare, föreläsare och lärare. Just nu är hon ute på en bloggturné med "Hjärtat power off" och vi är väldigt glada över att hon valt att gästa vår blogg den här veckan.

Båda dina böcker handlar om väldigt svåra ämnen, vad lockar dig att skiva om just det?Jag vet inte hur många gånger jag innan jag började skriva fick rådet "Skriv där det bränns", och det är i de här ämnena det bränns för mig. Jag vill att det ska kännas att läsa mina böcker. 

Har det alltid varit en dröm att bli författare? 

Det har alltid varit en dröm att arbeta med skrivande i någon form, som journalist, författare, Copy, lektör, lärare...

Vad är det roligaste samt tråkigaste med att skriva? 

Skrivandet är som bäst när man tappar bort allt annat, när texten får ett eget liv - ungefär som när man läser något riktigt bra. Tråkigt., det har jag när kritikern smyger sig på och stryper orden. 

Vad arbetar du på just nu?

Ärligt. Tidigare har jag haft svårt att prata om manus som inte är avslutade, jag försöker bli lite mer öppen med det men... Låt oss säga så här. Jag har ett manus som ligger och jäser och en idé till ett manus där jag just nu skriver synopsis. Det ena handlar om att våga ta för sig och det andra om svek. 

Vad får du inspiration från? 

Jag pratar hellre om drivkraft än om inspiration. Jag drivs framåt i viljan att utvecklas.


Vilka böcker tycker du själv om att läsa? 
Jag är allätare vad gäller litteratur, men jag kastar mig över Mons Kallentofts deckarserie, Johanna Nilsson, Johan Theorin.

Intervju med Malin Isaksson!

Här på bloggen har vi under den senaste tiden skrivit en hel del om Malin Isakssons nya bok Isnätterna. Så vi bestämde oss för att göra en liten intervju med henne och vi blev mycket glada över svaren hon gav oss. Malin Isaksson har tidigare skrivit ungdomsböckerna Rör vid mig och Brännhett samt tre stycken diktsamlingar. Hon arbetar just nu som lärare på Fryshusets Estetiska Gymnasiums skrivarlinje i Stockholm och håller kortare skrivarkurser och workshops runt om i Sverige.
 

När började du skriva och varför?

När jag gick ut gymnasiet blev skrivandet och läsandet en del av min vardag. Jag fick en skrivrutin, mycket med hjälp av en skrivarverkstad på en Folkhögskola. Varje förmiddag satt jag och skrev. Hela tiden blev jag mer och mer nyfiken på texten. Min språklust väcktes. En längtan efter att hitta min egen berättelse, att kunna säga något om min upplevelse av tillvaron. Varför jag började skriva är svårt att säga. En längtan? En störning? En ordtalang? Jag vet inte… Men jag vet att när jag väl hade börjat så kunde jag inte sluta.

Vad får du din inspiration ifrån?
Jag tänker att inspirationen hela tiden finns. Överallt.  Men dörren till det där tanke och ordflödet kan stängas. Då gäller det att lära känna sin egen inspiration och hur den fungerar. Små trick och knep för att få upp inspirationsdörren. Min topp tre lista är:

• Lägg ner fingrarna på tangentbordet och bara börja! Allt ska ändå skrivas om ungefär hundra gånger innan det blir klart så då gör det inget om det är dåligt i början.

• Titta på fotokonst.

•  Ta en rask promenad eller en joggingtur, poängen för mig är kombinationen av fysisk ansträngning  och rytm.

 Vad har varit roligast hittills med Isnätterna?
Skriva boken, se omslaget till boken första gången, prata om texten med Hanna och Karin på X Publishing (förlaget som publicerat boken), workshopsen inför releasen, releasen….. Det finns flera saker som betytt mycket för mig med Isnätterna.

Vad tycker du själv om att läsa?
Just nu läser jag Mask av Kristoffer Leandoer och Nära hem av Alice Munro.

Har du några tips till de ungdomar som skriver själv?
Ja, härma. Det är kul och dessutom lär man sig jätte mycket. Ta en av dina favoritböcker. Använd teman från boken och fantisera och skriv sedan fritt kring dem. Eller, ta en berättelse du tänkt på ett tag men aldrig börjat på. Skriv nu din berättelse men med samma språk som i din favoritbok. Härma språket så gott du kan. 

Det går att läsa mer om Malin Isaksson på hennes hemsida

TonårsUpdate - Hedvig

Många ungdomar tror att bara töntar läser. Men femtonåriga Hedvig är ett bevis som slår hål på det påståendet. Förutom en originell klädstil är hon musikalisk och behärskar flera instrument. Hon har ett stort intresse för drama och drömmen är att bli skådespelerska. Sin fria tid spenderar hon helst med kompisar eller hästen Wiessling, och hon kastar sig över en bra bok så fort hon får chansen. Vi var nyfikna på vilka ni läsare är och hittade Hedvig som gärna ställde upp på en liten utfrågning. 


Hej Hedvig! Vi börjar med den svåraste frågan: Vilken är din absoluta favoritbok? 
Åh herre vilken fråga! Jag tycker att böcker har sina olika personligheter vilket gör det svårt att jämföra böcker med varandra, alla har sina ups and downs. Men det är en bokserie som gjorde att jag kände mig alldeles tom när jag hade läst ut den, Harry Potter.

Vilken typ av böcker tycker du bäst om?  
Jag kan gräva mig djupt ner i fantasy och äventyrs böcker, jag blir helt lyrisk och kan inte sluta läsa. Magi, krig, konspirationer, mord och kanske en glimt av kärlek fyller de sidorna som jag bläddrar igenom varje kväll. Men vem kan säga nej till en bok som Deluxe, som utspelar sig under 1900- talets början med skvaller och skandaler i Manhattans socitet. Jag måste bara veta mer! Vad kommer att hända? hur slutar boken? Allt detta gör min läsning så lätt, eftersom längtan att få bläddra till nästa sida tar övertaget. Mina lässtunder fylls av allt från kärlek till krig och hat. Det är skönt att inte ha fastnat i något fack eftersom det ger mig möjligheten av få uppleva och fångas av scener från många olika världar.

Hur tycker du att en bra bok ska vara?
När jag läser böcker, blir det som om jag ser en film i mitt huvud. Det tycker jag visar på att en bok har nått sina mål. De flesta böcker är helt olika medan andra kan vara för lika böcker som redan finns. Upprepande böcker gör mig trött, man har ju redan varit med om det... Jag tycker att en bok som ger dig en möjlighet att kunna bygga upp en fantasi och som gör att man blir tagen av historien. Jag tycker det inte finns en mall på hur en bra bok är, för mig är böcker är som individer med olika personligheter, vissa gillar man andra inte.

Vad klarar du absolut inte av att läsa? 
Faktaböcker! vad är tråkigare än att sitta och läsa fakta, visst det är väl helt okej om man är intresserad av ämnet men annars... suger det.

Vad läser du just nu? 
Nu läser jag en bok som heter Avund, det är tredje delen i serien Deluxe. Jag har precis börjat läsa just denna delen men serien i sig är ju sjukt bra. Den handlar om svek, kärlek och skandaler i Manhattans societet under början av 1900-talet. Jag är redan fast i den och hoppas på sjukt spännande läsning framöver!

Intervju med Sara Ohlsson

Ett av vårens hetaste boksläpp är Sara Ohlssons debutroman "Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag."Vi blev självklart nyfikna på Sara och boken med den klockrena titeln och bestämde oss för att göra en liten intervju med Sara. 

Vad var det roligaste samt svåraste med att skriva boken?
Det roligaste var när jag läste igenom alltihop högt för mig själv och
plötsligt kom till ett stycke eller en formulering som kändes klockren.
Ibland skrattade jag högt eller till och med grät, trots att jag hittat på
allt själv. Och då blev jag förstås väldigt stolt.
Det svåraste var att få ihop en så lång text till en logisk och konsekvent
helhet, det var mycket svårare än jag trodde. Och så tråkigt att jag ville
ge upp en massa gånger.

När började ditt intresse för att skriva?
När jag gick i lågstadiet och var så besatt av att få post att jag skaffade en massa brevvänner.
Efter ett tag insåg jag att det var mycket troligare att jag skulle få svar snabbt om jag skrev
långt och roligt.

Varför ville du skriva just en ungdomsroman?
Det kom naturligt; jag har jobbat med barn- och ungdomsmedier på olika sätt ganska länge så
jag tänker på de målgrupperna hela dagarna. Tonårsperioden är så fascinerande!
Åtminstone på håll. Och så kändes det viktigt.

Vad tycker du själv om att läsa?
Ungdomsböcker, deckare och relationsromaner (fast det kanske inte är en riktig genre?).
Jag tycker om att känna igen mig i miljöer och situationer, så mest samtidslitteratur.
Just nu läser jag "Googlekoden" (nyttigt) och enRanelid-bok (för att jag och några kompisar
har utmanat varandra), och ska strax börja med "Den hemliga historien" (nöje, hoppas jag).

Har du något projekt på gång just nu?
Det känns fortfarande overkligt att jag skrivit en riktig bok så just nu tänker jag mest på det.
Men jag börjar längta lite efter att skriva så kanske snart.

Intervju med Sonya Sones!

 I början av November var Sonya Sones, författaren till Vad mina väner inte vet och Vad min flickvän inte vet,  i Stockholm och pratade på SBI och även i Lund under Litteralund. Vi på Tonårsboken hade inga möjligheter att ta oss till varken Stockholm eller Lund för att träffa Sonya. Istället skickade vi iväg några frågor till henne, och fick mycket härliga svar tillbaka!

Vilken är din största inspriationskälla?  

Jag får min största inspiration från e-mail och brev som jag får från unga - brev där de säger att de brukade hata att läsa, men sedan upptäckte de mina böcker, och nu älskar de det. En författare kan inte drömma om något bättre än det.

Har du någonsin läst en bok som du dröm att du själv skrivit?

Jag har läst många böcker som jag önskar att jag skrivit, speciellt Harry Potter böckerna och Twilight serien. Om jag hade skrivit dessa böckerna skulle jag kunna ge dig en Ferrari till din nästa födelsedag! Men allvarligt, det är så otroligt många böcker där ute som jag skulle ha varit så stolt över att ha skrivit. Jag vet inte ens vart jag ska börja...något av Truman Capote, skulle jag tro, eller Somerset Maugham, eller Guy De Maupassant. Bäst att jag stannar där... 

Hur blev du författare? 

Jag älskade läsa för min son och dotter när de var små, så jag bestämde mig för att försöka skriva en bok för barn. Den hette Smitty the Hollywood Kitty. Och den sög! När jag slutligen insåg det, bestämde jag mig för att jag borde lära mig hur jag kunde bli en bättre författare. Så jag skrev in mig på en poesi klass på University of California i Los Angeles, och undervisades av den brillianta Myra Cohn Livingston. Det var Myra som hjälpte mig på rätt väg till att skriva min första bok, "Stop Pretending: What Happend When My Big Sister Went Crazy."

Hur viktigt är omslaget för dig?
Jag tror att omslaget på en bok är oerhört viktigt. Jag är vanligtvis ganska involverad med omslagen av mina böcker, även om jag misstänker att mina redaktörer tycker att detta är mycket irriterande. Det finns ett avsnitt om hur vart och ett av omslagen till mina böcker blev till på min hemsida (www.sonyasones.com). Ibland har jag även bidragit foton som har använts på omslagen, eftersom fotografering är en av mina passioner. Men jag har i slutändan inte mycket att säga till om vad som hamnar på omslagen. Lyckligtvis blir jag oftast nöjd med hur omslagen blir. Och det är alltid speciellt roligt att se omslagen på mina översatta böcker. Mina böcker har blivit översatta till sju språk, men mitt svenska omslag är min absoluta favorit. De är designade av Fredrika Siwe på Bonnier Carlsen. Fantastiskt jobb, Fredrika! 

Vi lottar även ut boken Vad mina vänner inte vet här

Några frågor till Sofia Nordin

Sofia Nordin är aktuell med Augustprisnominerade Det händer nu och innan dess Natthimmel som blev nominerad förra året. Två nomineringar på rad är inte dåligt men det tycker vi helt klart hennes böcker är värda. Vi blev lite nyfikna på Sofia och skickade iväg några frågor till henne och till vår stora lycka fick vi svar.

Hur blev du författare? 
Jag har alltid tyckt om ord och berättelser och språk, och har alltid gillat att skriva, och så småningom skrev jag långa texter som jag lämnade in till olika bokförlag. Först var det flera som tackade nej, men när jag skrev ett manus till en tävling om att skriva en ungdomsbok, så vann jag tävlingen, och boken blev utgiven. Det var min första bok, Äventyrsveckan.

Det händer nu handlar om kärlek mellan två tonårstjejer, vad fick dig att vilja skriva om det ämnet?
Jag ville skriva en kärleksberättelse för att det kändes som en utmaning; det är svårt att skriva om kärlek. Det kändes naturligt att det skulle handla om två tjejer, lite grann för att jag själv har minnen av hur det är att vara tonåring och kär i tjejer som man tror att de inte är intresserade, men också för att det kändes som om jag kanske kunde undvika de vanligaste klichéerna om jag inte skrev om flicka+pojke, eftersom de flesta kärleksberättelser redan handlar om det.

Vad tycker du själv om att läsa? 
Jag tycker om att läsa böcker med ett eget, personligt språk, såna där författaren vågar leka med språket och ta ut svängarna!
Har du något nytt projekt på gång? 
Ja, jag har flera olika projekt som jag jobbar på, lite grann på det ena och lite grann på det andra, har inte riktigt lyckats bestämma mig för vilket jag ska försöka skriva klart härnäst.

Här har vi skrivit om Sofias böcker: 
Äventyrsveckan 
Natthimmel
Det händer nu

Tonårsboken frågar Rachel Ward

Både jag och Klara älskade Rachel Wards bok Döden i dina ögon. Vi följde Jem och Spiders äventyr med spänning och storgrät i slutet. Självklart måste vi ställa några frågor till författaren som fick oss att gråta! Rachel Wards bok heter Numbers på engelska och kommer bli en serie på tre delar.

Hur fick du idén till Numbers? 
Idén kom bara till mig en morgon när jag var ute med min hund på fälten med utsikt över Bath. Jag hade läst Guldkompassen av Philip Pullman och jag gillade tanken på att ge min huvudperson en gåva. Dessutom hade jag funderat på döden och dödlighet mycket (kanske mer än vad som är normalt eller nyttigt) och tänkte att jag kanske skulle skriva om det för att räkna ut hur jag känner och kanske komma till rätta med saker och ting lite bättre. Så fick jag idén att ge min hjältinna gåvan att se människors dödsdatum i deras ögon. Jem vandrade in i mitt huvud en morgon och Spider irrade omkring 24 timmar senare - jag vet inte var de kom ifrån men jag älskar dem nästan som om de vore verkliga (och mina egna barn).

Hur lång tid tog det att skriva Numbers? 
Det tog 6 månader att skriva det första utkastet och sedan, efter att jag hittat en förläggare, ytterligare 6 månader för att redigera.

Har du någon favoritbok? 
Jag har egentligen ingen favorit. Jag gillar en blandning av tonårsböcker och vuxenböcker. Några favoritförfattare är Anne Tyler, Melvin Burgess, Kevin Brooks, Barbara Kingsolver och Neil Gaiman. Jag älskar också Sommarboken av Tove Jansson. Det är en tyst bok, där inte mycket händer. Men beskrivningen av de levande på ön i Finska viken är så vacker.

Vad läste du som tonåring? 
Jag läste inte skönlitteratur när jag var tonåring. Jag slutade läsa för nöjes skull runt 12 eller 13 och började inte riktigt igen förrän jag var 20. Jag vet inte riktigt varför. Jag lyssnade på radio och musik istället.

Så vad har du tänkt göra efter Numbers? 
Jag har redan skrivit en uppföljare som publicerats i Storbritannien - Numbers 2: The Chaos - och jag är halvvägs igenom att skriva den tredje (och sista) boken i serien. Efter det har jag ingen aning om vad jag ska skriva. Det kommer att bli något för tonåringar som är en målgrupp jag verkligen tycker om att skriva för, men jag vet inte vad det blir än.